Ingefära (Zingiber officinale) är namnet både på en flerårig tropisk ört inom familjen ingefärsväxter och på dess jordstam, rhizom. Ingefära har tidigt använts som läkemedel, men idag framför nyttjas den främst till smaksättning, särskilt i det asiatiska köket.
Ingefäran blir 1,5 meter hög, med blad och blommor på skilda skott. Det blommande skottet är 15–20 cm högt och bär ett 20-tal gulgröna och purpurfärgade blommor. Hela växten doftar.
Man antar att ingefäran från början växte vilt i södra Kina, men den hade redan under antiken spridits till stora delar av Asien och Afrika. Idag odlas den i alla tropiska regioner och återfinns knappt vilt någonstans. Man har hittat ett tjugotal arter av vild ingefära på Borneo de senaste åren.
Torkad ingefära är en av ingredienserna i pepparkakor. Ginger ale är smaksatt med ingefära. Inlagd ingefära som ätes till sushi benämns på svenska med sitt japanska namn gari.
I kinesisk kultur skiljer man mellan "gammal ingefära" (som går att köpa färsk i Sverige) som är bra till matlagning och "ung ingefära" som används i inläggningar. I kinesiska hem förvaras ingefära ofta i sand för att den inte ska torka.
Ingefära påstås ibland ha olika medicinska effekter, bland annat mot cancer, men det saknas strikt vetenskapliga belägg för detta.[1] Visst stöd finns bara för användning av ingefära mot illamående.[2]
Arten kan odlas som krukväxt. Köp en bit färsk ingefära. Välj en bit som visar lätt gröna ögon. Plantera den i jord med halva jordstammen synlig ovan jord, ställ den varmt och vattna. Föredrar halvskugga. Skotten doftar vid beröring av ingefära.
Wikimedia Commons har media som rör Ingefära.
Ingefära (Zingiber officinale) är namnet både på en flerårig tropisk ört inom familjen ingefärsväxter och på dess jordstam, rhizom. Ingefära har tidigt använts som läkemedel, men idag framför nyttjas den främst till smaksättning, särskilt i det asiatiska köket.
