Skogselefanten (Loxodonta cyclotis) är en art i släktet afrikanska elefanter. Den beskrevs som en egen art år 1900 men kom att räknas som en underart (Loxodonta africana cyclotis) till savannelefanten (då vanligen benämnd afrikansk elefant) under större delen av 1900-talet. Under senare år[när?] har DNA-forskningen emellertid påvisat att det är en fullgod, egen art.[källa behövs]
Förutom sin något mindre storlek utmärks skogselefanten av mindre antal tånaglar. Skogselefanten har bara fyra tånaglar vid framfötterna och tre vid bakfötterna. Arten når en mankhöjd upp till 2,1 meter (honor) respektive 2,5 meter (hannar), men vanligen ligger den vid 1,5 meter. Kroppslängden varierar från 3 till 4 meter och vikten ligger mellan 2,7 och 6 ton. Dess öron är också mer avrundade, och därför kallas den ibland rundöronelefant.[1][2]
Som namnet antyder förekommer arten i tätare skogar, ofta regnskogar, västra och centrala Afrika. Utbredningsområdet sträcker sig från Senegal till Uganda och är delat i många från varandra skilda regioner.[1]
Skogselefanter av honkön och deras ungar lever i mindre grupper med 2 till 8 individer. Könsmogna hannar lever främst ensamma och uppsöker flocken bara när honan är parningsberedd. Kommunikationen sker med olika läten och med doftmärken. Om flockarna har avgränsade revir är inte helt utredd. Unga elefantkalvar dödas ibland av lejon, hyenor eller andra större rovdjur, annars har de bara människan som fiende.[1]
Arten är växtätare som livnär sig av olika vegetabiliska ämnen beroende på utbredning.[1]
Honor kan para sig hela året men oftast sker parningen under regntiden. Dräktigheten varar i 20 till 24 månader och sedan föds vanligen en enda kalv, sällan tvillingar. Kalven börjar vanligen under första levnadsåret med fast föda men får di i upp till 6,5 år. Könsmognaden infaller efter 11 till 14 år, medan hannar har sin första lyckade parning några år senare.[1]
För livslängden finns inga ingående studier då skogselefanten hittills betraktades som underart till savannelefanten.[1]
Skogselefantens status som självständig art var länge omstridd men påvisades senare av genetiska undersökningar.[3][4] Enligt studier som utfördes av Harvard Medical School skilde sig skogselefanten från savannelefanten för fem till tre miljoner år sedan.[5] Nyare undersökningar av DNA från olika individer visade resultatet att släktskapsförhållandena i släktet afrikanska elefanter är mera komplex. Individer från västra Afrika visade stora genetiska skillnader såväl till skogselefanten som till savannelefanten.[6]
En dvärgform som hittades i Kongoflodens slättland betecknas av några kryptozoologer som en självständig art, Loxodonta pumilio. I vetenskapliga avhandlingar antas att dessa dvärgformer är skogselefanter som på grund av levnadsförhållanden blev mindre.[7]
Liksom andra djur som lever i regnskogen hotas arten av skogsavverkningar. I avgränsade områden kan arten gynnas av skogsröjning då den föredrar mera öppna skogar. Skogselefanten jagades tidigare hård för elfenbenets skull och trots förbud förekommer idag tjuvjakt.
Skogselefantens artstatus var inte fastställd när den afrikanska elefanten blev upptagen i appendix I av CITES. Därför behövs idag tydligare regler som fastslår att handelsförbudet gäller båda arter, savannelefanten och skogselefanten.[2]
Skogselefanten (Loxodonta cyclotis) är en art i släktet afrikanska elefanter. Den beskrevs som en egen art år 1900 men kom att räknas som en underart (Loxodonta africana cyclotis) till savannelefanten (då vanligen benämnd afrikansk elefant) under större delen av 1900-talet. Under senare år[när?] har DNA-forskningen emellertid påvisat att det är en fullgod, egen art.[källa behövs]