dcsimg

Bergrödstjärt ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Bergrödstjärt[2] (Phoenicurus erythrogastrus) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3]

Utseende

Bergrödstjärten är den största av alla rödstjärtar, 18 centimeter lång och med en vikt på 21-29 gram. Adulta hanen är svart ovan, har en vit krona och vit vingfläck samt den orangeröda stjärten som är så karakteristisk för släktet. Undertid är strupe och övre delen av bröstet svart och resten djupt orangeröd. Honor och ungfåglar är bruna ovan och orangebruna under, med en orangeröd stjärt.[4]

 src=
Hona

Utbredning och systematik

Bergrödstjärt delas in i två underarter:[3]

  • Phoenicurus erythrogastrus erythrogastrus – förekommer i bergstrakter från Kaukasus till södra Kaspiska havet i Iran
  • Phoenicurus erythrogastrus grandis – förekommer från Centralasien till sydöstra Tibet, södra Kina, Pakistan och norra Indien

Fågelns närmaste släktingar tros vara svartryggig rödstjärt och Hodgsons rödstjärt som skildes åt för mellan tre och fyra miljoner år sedan. Lite mer avlägset släkt är rödstjärten, svart rödstjärt och diademrödstjärt.[5]

Rödstjärtarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[6][7]

White-winged Redstart (Phoenicurus erythrogastrus) (33827234353).jpg

Ekologi

Bergrödstjärten häckar som namnet avslöjar i mycket höglänt terräng mellan 3.600 och 5.200 meter över havet på alpängar och i klippfält. Vintertid rör den sig något neråt till 1.500-4.800 meter över havet till subalpina havtornssnår. Några populationer, framför allt de mest nordliga runt Bajkalsjön rör sig längre och når nordöstra Kina. Bergrödstjärten lever av ryggradslösa djur och frukt.[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka 2.200-6.100 par, men Europa motsvarar mindre än fem procent av artens världsutbredning.[1]

Namn

Tidigare skrevs det vetenskapliga namnet Phoenicurus erythrogaster, men det korrekta är Phoenicurus erythrogastrus.

Noter

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Phoenicurus erythrogastrus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Hoyo, J. del, et al, red (2005). Handbook of the Birds of the World, vol. 10. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 773. ISBN 84-87334-72-5
  5. ^ Voelker, G., G. Semenov, I.V. Fadeev, A. Blicka, and S.V. Drovetski (2015), The biogeographic history of Phoenicurus redstarts reveals an allopatric mode of speciation and an out-of-Himalayas colonization pattern, Systematics and Biodiversity 13, 296-305.
  6. ^ Sangster, G., P. Alström, E. Forsmark, and U. Olsson (2010), Multi-locus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae), Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  7. ^ Zuccon, D., and P.G.P. Ericson (2010c), A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.

Externa länkar

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Bergrödstjärt: Brief Summary ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Bergrödstjärt (Phoenicurus erythrogastrus) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV