Bergrödstjärt[2] (Phoenicurus erythrogastrus) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3]
Bergrödstjärten är den största av alla rödstjärtar, 18 centimeter lång och med en vikt på 21-29 gram. Adulta hanen är svart ovan, har en vit krona och vit vingfläck samt den orangeröda stjärten som är så karakteristisk för släktet. Undertid är strupe och övre delen av bröstet svart och resten djupt orangeröd. Honor och ungfåglar är bruna ovan och orangebruna under, med en orangeröd stjärt.[4]
Bergrödstjärt delas in i två underarter:[3]
Fågelns närmaste släktingar tros vara svartryggig rödstjärt och Hodgsons rödstjärt som skildes åt för mellan tre och fyra miljoner år sedan. Lite mer avlägset släkt är rödstjärten, svart rödstjärt och diademrödstjärt.[5]
Rödstjärtarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[6][7]
Bergrödstjärten häckar som namnet avslöjar i mycket höglänt terräng mellan 3.600 och 5.200 meter över havet på alpängar och i klippfält. Vintertid rör den sig något neråt till 1.500-4.800 meter över havet till subalpina havtornssnår. Några populationer, framför allt de mest nordliga runt Bajkalsjön rör sig längre och når nordöstra Kina. Bergrödstjärten lever av ryggradslösa djur och frukt.[4]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka 2.200-6.100 par, men Europa motsvarar mindre än fem procent av artens världsutbredning.[1]
Tidigare skrevs det vetenskapliga namnet Phoenicurus erythrogaster, men det korrekta är Phoenicurus erythrogastrus.
Bergrödstjärt (Phoenicurus erythrogastrus) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.