dcsimg

Svartand ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Svartand[2] (Anas rubripes) är en amerikansk fågelart inom familjen änder.[3]

Utbredning och taxonomi

Den beskrevs taxonomiskt första gången 1902 av William Brewster som Anas obscura rubripes. Arten kategoriseras oftast som monotypisk[4] men två underarter erkänns av vissa auktoriteter: A. r. rubripes och A. r. obscura.[5]

Utbredning

Svartanden häckar i östra Kanada, från Manitoba till Newfoundland och Labrador och i områdena kring de Stora sjöarna, och i Adirondacks i nordöstra USA. Dess sydligaste häckningsområde ligger i North Carolina. Den är en partiell flyttfågel och många övervintrar i de centrala delarna av östra USA, speciellt i kustområdena.

Hybridisering med gräsand

Den hybridiserar regelbundet med gräsand[6], med vilken den är nära besläktad. Ibland behandlas den som en mörkfärgad underart till gräsanden, men detta är felaktigt, då hybridisering inom släktet Anas inte är tillräcklig grund för att underkänna artstatus.[7] Då hybriderna inte går att särskilja i fält är det mycket komplicerat att studera fenomenet. Forskning på hybrider i fångenskap har visat att många hybridhonorna dör innan de når könsmogen ålder vilket också är en indikation på att svartanden är en egen art.[8][6]

Observationer utanför utbredningsområdet

Svartanden observeras sällsynt i Europa, främst på Island och i Storbritannien. I Storbritannien finns det kända fall där svartänder har stannat och hybridiserat med gräsänder. Fynd av arten har även gjorts i Skandinavien, Frankrike, Tyskland, Spanien, på Azorerna, på Kanarieöarna, i Sydkorea, på Bahamas och i Puerto Rico.[9]

Utseende

 src=
Jämförelse mellan svartand och hona gräsand.
 src=
Svartandshane. Notera gul näbb och mörk dräkt.
 src=
Svartandshona. Notera ljust gröngrå näbb och ljusare dräkt.

Den adulta hanen har gul näbb, mörk kropp, ljusare nacke och huvud, orangefärgade ben och mörka ögon. Den adulta honan har ett liknande utseende men är överlag ljusare och har en gröngrå näbb. Båda könen har en blålila vingspegel som saknar vita kanter vilket gräsanden har. Dess läte påminner om gräsandens.

Hybrider mellan svartand och gräsand kan vara mycket svåra att skilja i fält.

Ekologi

Svartandens häckningsbiotop består av sjöar, dammar, floder, våtmarker och andra färskvattenbiotoper. De bygger sitt enkla bo direkt på marken. Honan lägger i genomsnitt åtta till tio mattgröna ägg (kullar på mellan sex och 14 har observerats). och honan ruvar ensam äggen i 26-30 dagar.[9] De födosöker på land och i grunda vatten genom att tippa kroppen framåt så att den når bottnen med näbben. Främst lever de av växtdelar men även blötdjur, och vattenlevande insekter.

Status och hot

Svartand har länge varit en uppskattad viltfågel. Den förekommer över ett stort område som uppskattas till 4.100.000 km² och världspopulationen uppskattas till 400.000 individer.[1] Arten kategoriseras som livskraftig (LC) men det finns indikationer på att den har minskat på grund av hårt jakttryck och habitatförluster. Vissa naturvådande institutioner räknar även in hybridiseringen och konkurrensen från gräsand som ett hot för arten.[10][11].

Referenser

Texten är till stora delar översatt från engelskspråkiga wikipedias artikel American Black Duck, läst 2009-07-16

Noter

  1. ^ [a b] BirdLife International 2012 Anas rubripes Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  4. ^ Clements et al., 2008
  5. ^ Avibase, Svartand (Anas rubripes) Brewster, 1902, www.avibase.bsc-eoc.org, läst 2009-07-16
  6. ^ [a b] McCarthy, Eugene M. (2006) Handbook of Avian Hybrids of the World. Oxford University Press.
  7. ^ * Mank, Judith E.; Carlson, John E. & Brittingham, Margaret C. (2004): A century of hybridization: Decreasing genetic distance between American black ducks and mallards. Conservation Genetics 5(3): 395–403. doi:10.1023/B:COGE.0000031139.55389.b1 (HTML sammanfattning)
  8. ^ Kirby, Ronald E.; Sargeant, Glen A. & Shutler, Dave (2004): Haldane's rule and American black duck × mallard hybridization. Canadian Journal of Zoology 82(11): 1827–1831. doi:10.1139/z04-169 (HTML sammanfattning)
  9. ^ [a b] Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
  10. ^ Rhymer, Judith M. & Simberloff, Daniel (1996): Extinction by hybridization and introgression. Annu. Rev. Ecol. Syst. 27: 83-109. doi:10.1146/annurev.ecolsys.27.1.83 (HTML sammanfattning)
  11. ^ Rhymer, Judith M. (2006): Extinction by hybridization and introgression in anatine ducks. Acta Zoologica Sinica 52(Supplement): 583–585. PDF fulltext

Källor

  • Avise, John C.; Ankney, C. Davison & Nelson, William S. (1990): Mitochondrial Gene Trees and the Evolutionary Relationship of Mallard and Black Ducks. Evolution 44(4): 1109-1119. doi:10.2307/2409570 (HTML sammanfattning och bild av första sidan)
  • Johnsgard, Paul A. (1967): Sympatry Changes and Hybridization Incidence in Mallards and Black Ducks. American Midland Naturalist 77(1): 51-63. doi:10.2307/2423425 (HTML sammanfattning och bild av första sidan)

Externa länkar

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Svartand: Brief Summary ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Svartand (Anas rubripes) är en amerikansk fågelart inom familjen änder.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV