Vitmossor (Sphagnopsida) är en klass av bladmossor. Vitmossorna utgör en enda familj, Sphagnaceae, med huvudsakligen ett enda släkte, Sphagnum.
Den utmärks av att protonema i regel är bladlik, stammen saknar rhizoider, bladen saknar nerver och består av två celltyper, dels smala, klorofyllförande, som bildar ett slags nätverk, dels i detta nätverk stora, klara, klorofyllfria celler, kapillärceller, vars väggar har ring- och spiralformiga förtjockningslager och runda hål. Kapillärcellerna skymmer de andra cellernas gröna färg, så att mossan får på sin höjd en svagt grönvit, men vanligen nästan vit färg, hos vissa arter övergående till rödaktig eller brunröd. Även på stjälkarna finns sådana stora klara celler som ett slags bark. Genom kapillärcellernas hål sugs vatten upp, så att vitmossorna, när vatten finns tillgängligt, hela tiden är vattenfyllda som tvättsvampar.
Sporogoniet är klotrunt, saknar skaft, sitter på en bladlös förlängning av moderväxtens stjälk och saknar mössa och tandkrans, men har vid basen slida. Sporhuset öppnar sig med lock.
Vitmossor (Sphagnum) är ett formrikt mossläkte. Arterna växer i kärr, mossar och på andra mycket fuktiga platser, bland annat i skogar. De växer inte där vattnet är kalkhaltigt.
Många arter av vitmossor växer i mycket fuktiga miljöer, genom kapillärcellerna och sin fortgående tillväxt kan de bilda ett sammanhängande vattengenomdränkt täcke, på vilket andra växter kan finna fäste, detta täcke kallas för gungfly. De nedre delarna av mossorna dör snart, men multnar inte bort helt, utan bildar torv, som till slut helt och hållet fyller det vatten de växer i och bildar en högmosse.
Den mer eller mindre multnade vitmossan, torven, har ekonomisk betydelse bland annat som bränsle. Vitmossa används också vid odling av epifytiska orkidéer och många köttätande växter, i synnerhet Nepenthes och Heliamphora.
Ordet vitmossa används ofta när man syftar på olika ljusa lavar, till exempel fönsterlav och renlav, som används som dekoration i till exempel ljusstakar och julgrupper.
Eftersom den växer så långsamt är inte tillåtet att samla in stora mängder lavar eller mossor för varken privat eller kommersiellt bruk. Det finns domstolsbeslut att allemansrätten inte medger detta.
Praktvitmossa Sphagnum magellanicum
Granvitmossa S. girgensohnii
Tallvitmossa S. capillifolium
Sotvitmossa S. papillosum
Flytvitmossa S. cuspidatum
Sumpvitmossa S. palustre
Uddvitmossa S. fallax
Brokvitmossa S. russowi
Rodnande vitmossa S. rubellum
Purpurvitmossa S. warnstorfii
Vitmossor (Sphagnopsida) är en klass av bladmossor. Vitmossorna utgör en enda familj, Sphagnaceae, med huvudsakligen ett enda släkte, Sphagnum.
Den utmärks av att protonema i regel är bladlik, stammen saknar rhizoider, bladen saknar nerver och består av två celltyper, dels smala, klorofyllförande, som bildar ett slags nätverk, dels i detta nätverk stora, klara, klorofyllfria celler, kapillärceller, vars väggar har ring- och spiralformiga förtjockningslager och runda hål. Kapillärcellerna skymmer de andra cellernas gröna färg, så att mossan får på sin höjd en svagt grönvit, men vanligen nästan vit färg, hos vissa arter övergående till rödaktig eller brunröd. Även på stjälkarna finns sådana stora klara celler som ett slags bark. Genom kapillärcellernas hål sugs vatten upp, så att vitmossorna, när vatten finns tillgängligt, hela tiden är vattenfyllda som tvättsvampar.
Sporogoniet är klotrunt, saknar skaft, sitter på en bladlös förlängning av moderväxtens stjälk och saknar mössa och tandkrans, men har vid basen slida. Sporhuset öppnar sig med lock.
_7001.JPG)
_0994.JPG)
_9480.JPG)
