Oxbärssläktet (Cotoneaster)[3][4] är ett släkte av rosväxter som beskrevs av den tyske botanikern Friedrich Kasimir Medikus 1789. Oxbär ingår i familjen rosväxter.[3] Släktet kallas även tjydron eller stenmespel[5] och är ett växtsläkte bestående av drygt 260 arter. Vissa är vintergröna, andra lövfällande. Cotoneaster är en buske även om en del av dem växer platt likt en matta mot marken, andra växer som låga eller mer eller mindre höga buskar och en del antar formen av ett flerstammat träd. Också bladen varierar i storlek från ca 5 mm till 10–12 cm. De kan vara blanka eller matta, duniga eller kala och de sitter strödda längs grenarna. Blommorna sitter enstaka eller i klasar och har fem kronblad som antingen är rakt uppåtstende eller platt utåtliggande vid blomningen. Frukten är bär med köttigt hölje i olika nyanser av rött, rosa, orange, burgundy eller svart.
Det latinska namnet Cotoneaster börjades användas av Conrad Gesner kring 1577. Namnet kommer ifrån de grekiska orden kydonion, som betyder kvitten, och aster, som betyder vild. Samtliga arter är apomiktiska, dvs de förökar sig könlöst.
Oxbärssläktet (Cotoneaster) är ett släkte av rosväxter som beskrevs av den tyske botanikern Friedrich Kasimir Medikus 1789. Oxbär ingår i familjen rosväxter. Släktet kallas även tjydron eller stenmespel och är ett växtsläkte bestående av drygt 260 arter. Vissa är vintergröna, andra lövfällande. Cotoneaster är en buske även om en del av dem växer platt likt en matta mot marken, andra växer som låga eller mer eller mindre höga buskar och en del antar formen av ett flerstammat träd. Också bladen varierar i storlek från ca 5 mm till 10–12 cm. De kan vara blanka eller matta, duniga eller kala och de sitter strödda längs grenarna. Blommorna sitter enstaka eller i klasar och har fem kronblad som antingen är rakt uppåtstende eller platt utåtliggande vid blomningen. Frukten är bär med köttigt hölje i olika nyanser av rött, rosa, orange, burgundy eller svart.
Det latinska namnet Cotoneaster börjades användas av Conrad Gesner kring 1577. Namnet kommer ifrån de grekiska orden kydonion, som betyder kvitten, och aster, som betyder vild. Samtliga arter är apomiktiska, dvs de förökar sig könlöst.