Klätt eller åkerklätt (Agrostemma githago) är en art i familjen nejlikväxter.
Åkerklätt förekommer i Eurasien och norra Afrika och finns även sällsynt i Sverige. Förr var arten vanligt förekommande på åkrar. Klätten är en av Sveriges mest sällsynta arter och finns bara kvar som relikt i enstaka exemplar på ett par ställen på Öland. Växten är lättodlad och relativt vanlig som sommarblomma. Verkar trivas i allehanda jordtyper. Den var förr vanligt förekommande på åkrar som ogräs. När man på 1930-talet började få fram effektiva metoder att rensa utsädet från ogräsfrön gick klätten starkt tillbaka.[1][2]
Åkerklätt är en ettårig ört som kan bli upp till åtta decimeter hög. Den är styvhårig. Stjälkarna är upprätta och ogrenade eller sparsamt greniga upptill. Bladen är smalt lansettlika och mer eller mindre grågröna. Blommorna är toppställda, 3–5 cm vida, femtaliga. Kronbladen är rödvioletta med mörkare strimmor och vitaktig bas, de är hela eller grunt urnupna i spetsen, bikrona saknas. Fodret är sambladigt med stjärnlikt utbredda flikar. Flikarnas mittnerv är svagt upphöjd, kantnerverna är otydliga, fodertuben är tätt hårig av korta hår, dessutom med många långa hår. Frukten är en kapsel, som är innesluten i fodret. Den öppnar sig vid mognaden med fem kapseltänder. Fröna är kantigt njurformade, omkring 3 mm långa, svarta och spetsigt vårtiga. Fröna är giftiga och bör ej ätas[3], vilket var ett problem när klätten var ett vanligt åkerogräs. Rådjur ses dock äta frökapslarna. Arten blommar i juni–juli i Sverige.
Två underarter kan urskiljas:
En liknande art är sommarklätt (A. bachylobum) som skiljer sig genom att foderflikarnas mittnerv och kantnerver är upphöjda, samt tätt ställda, med tydliga fåror emellan. Foderpipen är svagt hårig, de flesta hår mycket korta.
[4] subsp. githago
subsp. thessalum (Bornm.) Greuter
Wikimedia Commons har media som rör Klätt.
Klätt eller åkerklätt (Agrostemma githago) är en art i familjen nejlikväxter.
Åkerklätt förekommer i Eurasien och norra Afrika och finns även sällsynt i Sverige. Förr var arten vanligt förekommande på åkrar. Klätten är en av Sveriges mest sällsynta arter och finns bara kvar som relikt i enstaka exemplar på ett par ställen på Öland. Växten är lättodlad och relativt vanlig som sommarblomma. Verkar trivas i allehanda jordtyper. Den var förr vanligt förekommande på åkrar som ogräs. När man på 1930-talet började få fram effektiva metoder att rensa utsädet från ogräsfrön gick klätten starkt tillbaka.
Åkerklätt är en ettårig ört som kan bli upp till åtta decimeter hög. Den är styvhårig. Stjälkarna är upprätta och ogrenade eller sparsamt greniga upptill. Bladen är smalt lansettlika och mer eller mindre grågröna. Blommorna är toppställda, 3–5 cm vida, femtaliga. Kronbladen är rödvioletta med mörkare strimmor och vitaktig bas, de är hela eller grunt urnupna i spetsen, bikrona saknas. Fodret är sambladigt med stjärnlikt utbredda flikar. Flikarnas mittnerv är svagt upphöjd, kantnerverna är otydliga, fodertuben är tätt hårig av korta hår, dessutom med många långa hår. Frukten är en kapsel, som är innesluten i fodret. Den öppnar sig vid mognaden med fem kapseltänder. Fröna är kantigt njurformade, omkring 3 mm långa, svarta och spetsigt vårtiga. Fröna är giftiga och bör ej ätas, vilket var ett problem när klätten var ett vanligt åkerogräs. Rådjur ses dock äta frökapslarna. Arten blommar i juni–juli i Sverige.
Två underarter kan urskiljas:
subsp. githago, vars foderpip är tydligt tjockare vid mitten, nerverna är smalare än mellanrummen. subsp. thessalum, grekisk klätt, vars foderpip är nästan jämnbred (även i frukt), dess nerver lika breda som de hinnaktiga mellanrummen. Grekland. Förekommer tillfälligt förvildad i Sverige.En liknande art är sommarklätt (A. bachylobum) som skiljer sig genom att foderflikarnas mittnerv och kantnerver är upphöjda, samt tätt ställda, med tydliga fåror emellan. Foderpipen är svagt hårig, de flesta hår mycket korta.
