Cardamine flexuosa is one of the most variable species of Brassicaceae, especially in stem direction, plant height, density of indumentum, flower size, degree of zigzagging of the raceme rachis, orientation of fruiting pedicels and, most dramatically, number, shape, size, base (sessile vs. petiolulate), and margin of lateral leaf lobes. Although Schulz (Bot. Jahrb. Syst. 32: 464-473. 1903) recognized 20 infraspecific taxa in C. flexuosa, an examination of the types of most of these reveals that he confused the limits of least four different species, including C. parviflora, C. scutata, and the North American C. pensylvanica Muhlenberg ex Willdenow. Only a small fraction of the vast number of variants of C. flexuosa have been accorded infraspecific ranks, but all of those occur sporadically throughout the range of the species, and the present authors prefer to avoid the recognition of infraspecific taxa that are based on unreliable characters, especially the morphology of lateral leaf lobes.
Although Cardamine occulata was based on Chinese material, it was not mentioned in FRPS, and it represents only a minor variant of C. flexuosa.
Cardamine flexuosa is used medicinally.
Cardamine flexuosa, ye una especie de planta de flores perteneciente a la familia Brassicaceae. Ye nativa del Reinu Xuníu.
Ye una planta yerbácea perenne qu'algama los 10-50 cm d'altor con flores hermafrodites, con pocos tarmos erectos curtios. Les fueyes pinnaes, sobremanera na base, caúna con cerca de 5 pares de folíolos arrondaos. Flores bien pequeñes, blanques, de 3-4 mm d'anchu con 6 estames . Les frutes xeneralmente nun degolen les flores - una carauterística que la estrema de Cardamine arispia .[1]
Cardamine flexuosa describióse por William Withering y espublizóse en An Arrangement of British Plants, Third Edition 3: 578–579. 1796.[2]
Cardamine: nome xenéricu que remanez del griegu kardamon = "cardamomo" - una planta independiente na familia del jengibre, usáu como condimento picante na cocina.
flexuosa: epítetu llatín que significa "flexible".[3]
Cardamine flexuosa, ye una especie de planta de flores perteneciente a la familia Brassicaceae. Ye nativa del Reinu Xuníu.
Ilustración Vista de la planta
Buruq ürəkotu (lat. Cardamine flexuosa)[1] - ürəkotu cinsinə aid bitki növü.[2]
Planhigyn blodeuol bychan yw Berwr chwerw hyblyg sy'n enw gwrywaidd. Mae'n perthyn i'r teulu Brassicaceae. Yr enw gwyddonol (Lladin) yw Cardamine flexuosa a'r enw Saesneg yw Wavy bitter-cress.[1] Ceir enwau Cymraeg eraill ar y planhigyn hwn gan gynnwys Berwr Cam, Berwr Plygog, Berwr y Nant Mwyaf, Chwerw'r Coed, Hydyf Chwerw.
Mae'r dail ar ffurf 'roset' a chaiff y planhigyn ei flodeuo gan wenyn.
Planhigyn blodeuol bychan yw Berwr chwerw hyblyg sy'n enw gwrywaidd. Mae'n perthyn i'r teulu Brassicaceae. Yr enw gwyddonol (Lladin) yw Cardamine flexuosa a'r enw Saesneg yw Wavy bitter-cress. Ceir enwau Cymraeg eraill ar y planhigyn hwn gan gynnwys Berwr Cam, Berwr Plygog, Berwr y Nant Mwyaf, Chwerw'r Coed, Hydyf Chwerw.
Mae'r dail ar ffurf 'roset' a chaiff y planhigyn ei flodeuo gan wenyn.
Řeřišnice křivolaká (Cardamine flexuosa) je druh rodu řeřišnice, nízká, nenápadná, vlhkomilná, ekonomicky bezvýznamná planě rostoucí rostlina s bílými kvítky.
Řeřišnice křivolaká je v úzkém taxonomickém pojetí evropským druhem. Roste, vyjma oblastí okolo Egejského moře a na Islandu, téměř v celé Evropě.
V České republice se vyskytuje místy roztroušeně až hojně, těžiště rozšíření je ve vyšších polohách kde je chladnější a vlhčí podnebí. Je velice vzácná v Polabí a zcela chybí na jižní Moravě. Požaduje kyselejší výživné půdy s vyšším obsahem dusíku a stinná vlhčí stanoviště. Nejčastěji je k nalezení na mokřadech v okolí pramenišť, lesních potoků a jezírek, okolo zastíněných cest i ve vlhkých příkopech.[1][2]
Je jedním z velmi variabilních druhů čeledi brukvovitých a jsou do něj v širším pojetí řazeny i rostliny pocházející z východní Asie. Rostliny z Evropy jsou tetraploidní (2n = 32) a z Asie jsou oktoploidní (2n = 64). Evropské se sekundárně rozšířily do Severní Ameriky, asijské do celé Ameriky, Afriky a Austrálie; v Severní Americe rostou na stejných lokalitách.
Asijské rostliny jsou někdy prozatímně řazeny do poddruhu Cardamine flexuosa subsp. debilis s tím, že bude perspektivně uznán na úrovni nového druhu.[3][4]
Rostlina s větším počtem řídce chlupatých lodyh vysokých 10 až 25 cm, rostoucí z přízemní listové růžice, a s tenkým hustě větveným kořenem. Lodyhy jsou přímé nebo vystoupavé, jednoduché neb již od spodu rozvětvené a často zprohýbané. Přízemní listy s dlouhými řapíky jsou lichozpeřené, mají až 10 párů řapíčkatých vejčitých lístků které jsou po obvodě vroubkované nebo mělce laločnaté, koncový lístek je větší než ostatní. Lodyžní listy, bývají tři až deset, jsou obdobného tvaru, mají kratší řapíky nebo jsou přisedlé a mají jen dva až pět párů vejčitých až podlouhlých lístků. Přízemní i lodyžní listy jsou v době kvetení ještě zachovalé.
Oboupohlavné čtyřčetné květy na stopkách vytvářejí na koncích lodyh nebo větví, v počtu 10 až 30, hroznovitá květenství která se prodlužují v době tvorby plodů. Úzce elipsovité kališní lístky s blanitým lemem bývají 1,5 mm dlouhé. Obvejčité až obkopinaté, na vrcholu okrouhlé korunní lístky bílé barvy jsou dlouhé 2,5 až 3,5 mm. Rozšířená čnělka nese polokulovitou bliznu, šest tyčinek je zakončeno žlutými prašníky. V nížinách kvete obvykle od dubna do června, ve vyšších polohách i o dva měsíce později.
Plodem řeřišnice křivolaké je šešule 20 až 30 mm dlouhá vyrůstající na šikmo nebo přímo odstávající stopce a obsahující podlouhlá hnědá semena asi 1 mm velká. Chlopně zralých šešuli jsou pružné a odmršťují zralá semena po okolí. Tento druh se rozmnožuje výhradně semeny.[1][2][3][4][5]
Řeřišnice křivolaká (Cardamine flexuosa) je druh rodu řeřišnice, nízká, nenápadná, vlhkomilná, ekonomicky bezvýznamná planě rostoucí rostlina s bílými kvítky.
Skovspringklap (Cardamine flexuosa) eller skovkarse af korsblomst-familien er en 10-50 cm høj urt, der vokser i skove på vældpræget og næringsrig, fugtig bund.
Skovspringklap er en overvintrende enårig, vinterannuel, eller toårig, glat eller håret plante med en opret vækst. Stænglerne er kantede med et bugtet forløb, som hos nogle individer er opret, men hos andre er opstigende. Bladene danner først en fåtallig, grundstillet roset, men der sidder også blade op ad stænglen. Rosetbladene er små og visner tidligt, stængelbladene er derimod store og uligefinnede med 4-5 par fjerne, tungeformede småblade. Småbladene har bugtet, hel rand og blågrønne over- og undersider.
Blomstringen sker i maj-juli, hvor man ser de 4-tallige blomster sidde i en endestillet stand. Blomsterne er små og har circa tre millimeter lange hvide kronblade, dvs. ca. dobbelt så lange som bægerbladenes længde. Frugterne er linjeformede skulper.
Rodnettet er forholdsvist svagt udviklet og tilpasset et fugtigt voksested.
Højde x bredde og årlig tilvækst: 0,30 x 0,25 m (30 x 25 cm/år).
Planten findes i det meste af Centraleuropa, herunder også i Østjylland og på Sjælland. I resten af Danmark er den sjælden. Den ynder steder i skove med små kilder eller vandløb og langs fugtige skovveje.
I Dürschtal nær Köln findes den i væld og langs bækløb sammen med bl.a. akselblomstret star, alm. rapgræs, dunet steffensurt, lav ranunkel, lundfredløs, lysesiv, mannasødgræs og mosebunke.
Artnavnet flexuosa kommer af latin flexus (bøjning) og betyder 'med mange bugtninger', hvilket refererer til den ofte siksakbøjede stilk.
Skovspringklap (Cardamine flexuosa) eller skovkarse af korsblomst-familien er en 10-50 cm høj urt, der vokser i skove på vældpræget og næringsrig, fugtig bund.
Das Wald-Schaumkraut (Cardamine flexuosa) ist eine Pflanzenart aus der Gattung der Schaumkräuter (Cardamine) in der Familie der Kreuzblütler (Brassicaceae). Es kommt in Mitteleuropa zerstreut bis gebietsweise verbreitet vor.
Die meist einjährige, seltener auch zweijährige krautige Pflanze erreicht eine Wuchshöhe von etwa 10 bis 50 cm. Sie wächst aufrecht bis aufsteigend und treibt oft mehrere Stängel aus. Am Grunde ist sie etwas abstehend behaart, besitzt meist vier bis zehn Stängelblätter und eine bis zur Blüte erhalten bleibende Blattrosette. Die Laubblätter sind unpaarig gefiedert und besitzen meist drei bis sechs Paar Fiedern. Diese sind in der Regel deutlich gestielt. Die unteren sind meist breit eiförmig bis rundlich und oft undeutlich und asymmetrisch lappig und stumpfzähnig oder ganzrandig. Die oberen sind insgesamt schmaler, etwa 3 bis 20 mm lang mit einer etwas größeren Endfieder und auf der Oberseite oft zerstreut behaart.
Die Blüten befinden sich zu 6 bis 25 in Trauben. Die Kelchblätter sind 1,3 bis 2,5 mm lang, elliptisch, grünlich gefärbt und weiß hautrandig. Die Kronblätter sind weiß, 2,5 bis 4 mm lang und spatelförmig. Die Blüten besitzen meist sechs Staubblätter. Die Schoten sind etwa 14 bis 25 mm lang, 1 bis 1,7 mm breit und sitzen auf 4 bis 13 mm langen, aufrecht abstehenden, oft etwas gebogenen Stielen. Nicht selten wachsen diese daher fast parallel zum Stängel.
Die Blütezeit reicht vorwiegend von April bis Juni, gelegentlich auch im Herbst.
Die Chromosomenzahl beträgt 2n = 16 oder 32.[1]
Cardamine flexuosa kommt in ganz Europa, Asien und in Nordost-Amerika vor. Es ist ein eurasisch-subozeanisches Florenelement.
Das Wald-Schaumkraut kommt in Deutschland zerstreut bis ziemlich verbreitet vor. Nur in Ostdeutschland ist es selten anzutreffen. In den Allgäuer Alpen steigt es am Südhang des Kegelkopfs in Bayern bis zu 1900 m Meereshöhe auf.[2] In Österreich und der Schweiz ist diese Art zerstreut bis häufig.
Das Wald-Schaumkraut wächst in Buchen-Mischwaldgesellschaften und in Quellfluren. Es bevorzugt feuchte, nährstoffreiche, stickstoffhaltige, kalkarme und oft tonige Böden. Im Alpenraum findet es sein Optimum in Gesellschaften der Klasse Montio-Cardaminetea[3], in Mitteleuropa in Gesellschaften des Verbands Cardamino-Montion.[1]
Das Wald-Schaumkraut (Cardamine flexuosa) ist eine Pflanzenart aus der Gattung der Schaumkräuter (Cardamine) in der Familie der Kreuzblütler (Brassicaceae). Es kommt in Mitteleuropa zerstreut bis gebietsweise verbreitet vor.
Cardamine flexuosa, commonly known as wavy bittercress or wood bitter-cress, is an herbaceous annual, biennial, or short-lived perennial plant in the cabbage family (Brassicaceae).[1]
This is a small flowering plant growing to a height of no more than 30 cm, usually perennial, with few short, erect stems. The leaves pinnate, mostly at the base, each with about 5 pairs of rounded leaflets. Flowers very small, white, 3 – 4 mm across with 6 stamens. Fruits of C. flexuosa generally do not overtop the flowers, a feature distinguishing it from Cardamine hirsuta.[2]
Common throughout the British Isles[3]: 401 and Europe.[4]
In Ireland common in woods shady and damp places.[5][2]
In Northeast Indian State, Manipur, it is eaten and often used as garnishing Eromba and known as Chaantruk.
Cardamine flexuosa, commonly known as wavy bittercress or wood bitter-cress, is an herbaceous annual, biennial, or short-lived perennial plant in the cabbage family (Brassicaceae).
Cardamine flexuosa, es una especie de planta de flores perteneciente a la familia Brassicaceae. Es nativa del Reino Unido.
Es una planta herbácea perenne que alcanza los 10-50 cm de altura con flores hermafroditas, con pocos tallos erectos cortos. Las hojas pinnadas, sobre todo en la base, cada una con cerca de 5 pares de folíolos redondeados. Flores muy pequeñas, blancas, de 3-4 mm de ancho con 6 estambres . Las frutas generalmente no rebasan las flores - una característica que la distingue de Cardamine hirsuta .[1]
Cardamine flexuosa fue descrita por William Withering y publicado en An Arrangement of British Plants, Third Edition 3: 578–579. 1796.[2]
Cardamine: nombre genérico que deriva del griego kardamon = "cardamomo" - una planta independiente en la familia del jengibre, usado como condimento picante en la cocina.
flexuosa: epíteto latino que significa "flexible".[3]
Cardamine flexuosa, es una especie de planta de flores perteneciente a la familia Brassicaceae. Es nativa del Reino Unido.
Ilustración Vista de la planta
Metsälitukka (Cardamine flexuosa syn. Cardamine sylvatica) on Euroopassa kasvava kaksi- tai monivuotinen ristikukkaiskasvi. Suomessa laji on uhanalainen ja se on rauhoitettu luonnonsuojeluasetuksella.[1]
Metsälitukan varsi on usein siksakmutkilla ja kasvaa 20–40 cm korkeaksi. Kasvin maata vasten oleva tyviruusuke on epäselvä ja vähälehtinen. Varsilehdet ovat parilehdykkäiset, ja lehdykät ovat soikeita tai munuaismaisia. Metsälitukka kukkii kesä-heinäkuussa pienin valkoisin kukin. Kukkien kuihduttua kasvavat pötkömäiset hedelmät eli lidut, joista tulee vajaa kolme senttiä pitkiä ja millin leveitä.[2] Metsälitukka muistuttaa läheisesti lähisukulaisiaan purolitukkaa (C. amara), luhtalitukkaa (C. pratensis) ja mäkilitukkaa (C. hirsuta). Lajeja on vaikea erottaa toisistaan varsinkin kukinta-ajan ulkopuolella.[3]
Metsälitukan päälevinneisyysalue ulottuu Pyreneiden niemimaalta läpi Keski- ja Etelä-Euroopan aina Länsi-Venäjälle saakka. Pohjoisessa lajia tavataan yleisesti Ruotsissa ja Norjassa, jossa sitä tavataan jopa napapiirin pohjoispuolella.[3][4] Laji on levinnyt alkuperäisen alueensa ulkopuolelle Pohjois-Amerikkaan, Australiaan ja monille alueille Aasiassa.[5]
Suomessa metsälitukkaa kasvaa harvinaisena pääasiassa Etelä-Suomessa. Vuosituhannen vaihteen jälkeen lajia on löydetty myös muutamilta paikoilta Keski-Suomesta, Pohjois-Karjalasta ja Pohjois-Pohjanmaalta. Suomessa metsälitukka elää levinneisyytensä koillisella äärirajalla. Laji on jääkauden jälkeisen lämpökauden aikainen relikti. Metsälitukka on myös yleinen kasvihuoneiden rikkakasvi.[3]
Metsälitukka kasvaa monenlaisilla alustoilla, mutta niiden pitää olla joko kosteita tai märkiä.[5] Suomessa metsälitukkaa tavataan lähteiköissä, puronvarsilla sekä kosteissa lehdoissa. Laji ei kestä maan jäätymistä talvella, joten kasvupaikan pitää pysyä vuoden ympäri sulana. Se hyötyy vedenpinnan vaihteluiden synnyttämistä paljaan maan laikuista ja pienestä maanpinnan rikkoontumisesta. Suomessa metsälitukan pahin uhka on kasvupaikkojen kuivattaminen ojittamalla sekä vedenotto.[2][3][6]
Metsälitukka (Cardamine flexuosa syn. Cardamine sylvatica) on Euroopassa kasvava kaksi- tai monivuotinen ristikukkaiskasvi. Suomessa laji on uhanalainen ja se on rauhoitettu luonnonsuojeluasetuksella.
Cardamine flexuosa, la Cardamine flexueuse ou Cardamine des bois, est une plante herbacée de la famille des Brassicacées.
La cardamine flexueuse est une plante herbacée bisannuelle, rarement annuelle, à tige généralement poilue, surtout dans le bas. Les feuilles basales à 7-13 folioles, ne sont pas disposées en rosette et sont plus petites que les feuilles caulinaires, qui ont 11-15 folioles. Les siliques mûres, qui font un angle avec leur pédicelle, ne dépassent pas ou peu les fleurs épanouies.
La distinction de cette espèce par rapport à la cardamine hirsute ou c. hérissée (Cardamine hirsuta) n'est pas toujours facile[1]. La cardamine flexueuse peut atteindre une taille supérieure (jusqu'à 40 cm) et la floraison est plus tardive (avril-juillet) ; elle préfère les bois humides et les talus ombragés.
Cardamine flexuosa, la Cardamine flexueuse ou Cardamine des bois, est une plante herbacée de la famille des Brassicacées.
Lěsna žerchwica (Cardamine flexuosa) je rostlina ze swójby křižnokwětnych rostlinow (Brassicaceae).
Lěsna žerchwica je jednolětna abo dwulětna rostlina, kotraž docpěwa wysokosć wot 10 hač 50 cm. Rostlina ma wostawacu spódnju rozetu.
Stołpik je deleka kosmaty, často tróšku zrychtowane a často horje rozhałuzowany, zwjetša jednotliwy. Njese pjeć hač sydom stołpikowych łopjenow.
Kćěje wot apryla hač oktobra. Kćenja njesu štyri łopatkojte krónowe łopješka a steja w kićach. Próšniki su žołte. Płódnik je dołhojty.
Slědźerjo mysla, zo lěsna žerchwica je jako hybrida z pryskateje žerchwicy (Cardamine impatiens) a kosmateje žerchwicy (Cardamine hirsuta) nastał. Wona ma 32 chromozomow, mjeztym zo wobaj wuchadnej družinje matej jenož po 16.
Rosće w žórłach, na pućach a w hrjebjach w lěsach, rědko w parkach.
Lěsna žerchwica (Cardamine flexuosa) je rostlina ze swójby křižnokwětnych rostlinow (Brassicaceae).
Lanksčioji kartenė (lot. Cardamine flexuosa, angl. Wavy bittercress) – bastutinių (Brassicaceae) šeimos kartenių (Cardamine) genties augalas.
Dvimetis arba vienmetis žolinis augalas, išaugantis iki 10-20 cm aukščio. Žiedai smulkūs, 3–4 mm dydžio, su 4 kuokeliais. Žydi visą vasarą. Dalis sėklų sudygsta iš karto ir augalai žydi dar tais pačiais metais. Likusios tarnauja kaip ilgalaikis dirvožemio sėklų bankas.
Lanksčiajai kartenei augti tinka brandūs šlapi miškai (spygliuočiai, lapuočiai, mišrūs), kuriuose daugiamečių žolinių augalų danga natūraliai dera su kartkartėmis užtvindomais ir plikais dirvožemio plotais. Pasitaiko augalų ant šlapių miško bei pamiškių keliukų, dažniausiai rupūžinių vikšrių (Juncus bufonius) sudaromose terofitų bendrijose.
Gali būti painiojama su panašiais augalais – pavėsinėmis karčiosios kartenės (Cardamine amara) formomis arba gėlynuose pasitaikančiu adventyviniu (iš kitur perkeltu) augalu gauruotąja kartene (Cardamine hirsuta).
Lietuvoje lanksčioji kartenė nuo 2000 m. įrašyta į Raudonąją knygą.[2]
Nustatytos 4 augavietės Kaišiadorių, Plungės, Tauragės ir Vilniaus rajonuose.[3]Populiacijos gausios, bet nepastovios. 1997 m. Žiedelio ežero (Plungės raj.) apylinkių eglyne rasta gana gausi kartenės populiacija, kurią sudarė keli tūkstančiai individų. 1999 m. nustatyta, kad augalų ženkliai sumažėjo, atlikus miško retinimo darbus ir pasausėjus dirvožemiui bei suvešėjus žolių dangai. Panašūs pokyčiai vyko Dambravos miške (Kaišiadorių raj.). Negausi lanksčiųjų kartenių populiacija yra Ožkagirio miške (Tauragės raj.). 2004 m. aptikta gausi populiacija Dūkštų ąžuolyne (Vilniaus raj.).
Grėsmę rūšies gyvavimui kelia staigūs miško buveinių pokyčiai dėl miško kirtimų.
Lanksčioji kartenė (lot. Cardamine flexuosa, angl. Wavy bittercress) – bastutinių (Brassicaceae) šeimos kartenių (Cardamine) genties augalas.
De bosveldkers (Cardamine flexuosa) is een eenjarige of soms tweejarige of overblijvende plant, die behoort tot de kruisbloemenfamilie (Cruciferae of Brassicaceae). Het is een plant van natte, voedselrijke grond, die voorkomt in loofbossen en langs sloten en beken. De plant komt van nature voor in Eurazië en Noord-Amerika.
De plant wordt 5-40 cm hoog en vormt een bladrozet. Aan de basis is de plant dicht, afstaand behaard. De stengel heeft vier tot tien oneven geveerde bladeren met meestal drie tot zes paar 0,3-2 cm lange, gesteelde blaadjes. De blaadjes zijn aan de bovenzijde verspreid behaard. De onderste blaadjes zijn breed-eirond tot rondachtig, terwijl de bovenste smaller van vorm zijn.
De bosveldkers bloeit van april tot augustus met witte, 2,5-4 mm grote bloemen. De bloeiwijze is een tros met zes tot vijfentwintig bloemen. De 1,3-2,5 mm lange, elliptische kelkblaadjes zijn groenachtig met een vliezige rand. De spatelvormige kroonbladen zijn 2,5-4 mm lang. De meeste bloemen hebben zes meeldraden.
De vrucht is een 1,4-2,5 cm lange en 1 tot 1,7 mm brede, rechtopstaande hauw.
De bosveldkers (Cardamine flexuosa) is een eenjarige of soms tweejarige of overblijvende plant, die behoort tot de kruisbloemenfamilie (Cruciferae of Brassicaceae). Het is een plant van natte, voedselrijke grond, die voorkomt in loofbossen en langs sloten en beken. De plant komt van nature voor in Eurazië en Noord-Amerika.
De plant wordt 5-40 cm hoog en vormt een bladrozet. Aan de basis is de plant dicht, afstaand behaard. De stengel heeft vier tot tien oneven geveerde bladeren met meestal drie tot zes paar 0,3-2 cm lange, gesteelde blaadjes. De blaadjes zijn aan de bovenzijde verspreid behaard. De onderste blaadjes zijn breed-eirond tot rondachtig, terwijl de bovenste smaller van vorm zijn.
De bosveldkers bloeit van april tot augustus met witte, 2,5-4 mm grote bloemen. De bloeiwijze is een tros met zes tot vijfentwintig bloemen. De 1,3-2,5 mm lange, elliptische kelkblaadjes zijn groenachtig met een vliezige rand. De spatelvormige kroonbladen zijn 2,5-4 mm lang. De meeste bloemen hebben zes meeldraden.
De vrucht is een 1,4-2,5 cm lange en 1 tot 1,7 mm brede, rechtopstaande hauw.
Skogkarse (Cardamine flexuosa) er ei plante i krossblomfamilien. Utbreiingsområdet til arten ligg innanfor Europa.
Skogkarse vert kring 20 cm høg og har ein fåblada rosett som visnar tidleg. Planta har store stengelblad og hår langt opp. Han har sprikjande skulper på utståande skaft som knapt når over toppblomstrane. Blomstrane har seks mjølberarar og 1 mm lang griffel.
Planten blomstrar kring juni månad på våte eller fuktige stader i skog og kratt. Han veks i Noreg nord til Troms, og er funnen opp til 900 m i Hallingdal.
Skogkarse (Cardamine flexuosa) er ei plante i krossblomfamilien. Utbreiingsområdet til arten ligg innanfor Europa.
Skogkarse vert kring 20 cm høg og har ein fåblada rosett som visnar tidleg. Planta har store stengelblad og hår langt opp. Han har sprikjande skulper på utståande skaft som knapt når over toppblomstrane. Blomstrane har seks mjølberarar og 1 mm lang griffel.
Planten blomstrar kring juni månad på våte eller fuktige stader i skog og kratt. Han veks i Noreg nord til Troms, og er funnen opp til 900 m i Hallingdal.
Skogkarse (Cardamine flexuosa) er en plante i engkarseslekta i korsblomstfamilien.[1] Plantene blir mellom 20 - 40 cm høye. Få rosettblader som visner tidlig. 4 - 10 stengelblad med hårete skaft. Stengelen er hårete og har sikksakkform. Kronbladene er 2,5 - 3 mm lange. Fruktene er skulper som bli 12 - 25 mm lange. Arten regnes som tetraploid med 2n = 32. Arten er kjent i hele Norge.
Artsnavnet flexuosa betyr "som bøyer seg" og henspiller på at stengelen har en sikksakkform.
Skogkarse (Cardamine flexuosa) er en plante i engkarseslekta i korsblomstfamilien. Plantene blir mellom 20 - 40 cm høye. Få rosettblader som visner tidlig. 4 - 10 stengelblad med hårete skaft. Stengelen er hårete og har sikksakkform. Kronbladene er 2,5 - 3 mm lange. Fruktene er skulper som bli 12 - 25 mm lange. Arten regnes som tetraploid med 2n = 32. Arten er kjent i hele Norge.
Rzeżucha leśna (Cardamine flexuosa With.) – gatunek rośliny z rodziny kapustowatych.
Rodzimy obszar jej występowania to niemal cała Europa i Afryka Północna (Algieria i Maroko)[2]. Jako gatunek zawleczony rozprzestrzenił się szeroko po świecie i obecnie rośnie dziko również w Afryce Południowej i Zimbabwe, w Chinach Korei i Japonii, na Półwyspie Indyjskim, w Indochinach i Malezji, w Australii i Nowej Zelandii, w Ameryce Północnej, na Hawajach i w niektórych rejonach Ameryki Południowej i Środkowej[2]. W Polsce średnio pospolita[3].
Roślina jednoroczna, dwuletnia a nawet bylina, hemikryptofit. Kwitnie od kwietnia do czerwca. Siedlisko: brzegi rzek, rowy, w wilgotnych cienistych lasach.
Tworzy mieszańce z rz. gorzką (Cardamine amara), rz. włochatą (Cardamine hirsuta) i rz. łąkową (Cardamine pratensis)[3].
Cardamine flexuosa é uma espécie de planta com flor pertencente à família Brassicaceae.
A autoridade científica da espécie é With., tendo sido publicada em An Arrangement of British Plants, Third Edition 3: 578–579. 1796.
Trata-se de uma espécie presente no território português, nomeadamente em Portugal Continental.
Em termos de naturalidade é nativa da região atrás indicada.
Não se encontra protegida por legislação portuguesa ou da Comunidade Europeia.
Cardamine flexuosa é uma espécie de planta com flor pertencente à família Brassicaceae.
A autoridade científica da espécie é With., tendo sido publicada em An Arrangement of British Plants, Third Edition 3: 578–579. 1796.
Skogsbräsma (Cardamine flexuosa) är en växtart i familjen korsblommiga växter som beskrevs av den brittiske botanikern William Withering 1796.
Skogsbräsman är sällsynt i Sverige men har en utbredning från Skåne till Lule Lappmark. Den växer i fuktig skogsmark, framför allt på kalkrik mark och vid källdrag. Det första svenska fyndet gjorde vid Åreskutan i Jämtland och kungjordes 1814.[1]
Artnamnet flexuosa kommer från latinets flexus och betyder "med många böjar". Det syftar på dess vanligtvis sicksackböjda stjälk - se bilden i faktarutan.[1]
Skogsbräsma (Cardamine flexuosa) är en växtart i familjen korsblommiga växter som beskrevs av den brittiske botanikern William Withering 1796.
Однорічник або дворічник 10–30(50) см заввишки. Стебла криволінійні, часто волохаті на основі. Базальна розетка рідко листяна, незабаром висихає; листові пластини (2)4–10(14) см. Листя розетки приблизно однакового розміру. Стеблові листи чергуються, менші. Віночок радіально симетричний, білий, прибл. 0.5 см діаметром; пелюсток чотири, довжиною 2.5–3 мм. Тичинок, як правило, 6, з них 4 довгі та 2 короткі. Плоди — багатонасінні стручки, які відкриваються по довжині, тонкі, плоскі, довжиною 15–25 мм. Насіння коричневе, довгасте або підквадратне, 0.9–1.5 × 0.6–1 мм.
Північна Африка (Алжир, Марокко), Європа (крім Ісландії), Азія (Китай, Бангладеш, Бутан, Індія, Індонезія, Японія, Кашмір, Корея, Лаос, Малайзія, М'янма, Непал, Пакистан, Філіппіни, Сіккім, Таїланд, В'єтнам). Натуралізована в Австралії й Північній та Південній Америці.
Населяє порушені ділянки, поля, плантації, сади, клумби, газони, узбіччя доріг, пасовища, проточні води, вологі ліси, болота, сухі ділянки, від приблизно рівня моря до 3600 м.
В Україні зростає в лісах, тінистих і сирих місцях — у Карпатах (гора Говерла), рідко; на Поліссі та в Лісостепу, зрідка[1].
Cardamine flexuosa là một loài thực vật có hoa trong họ Cải. Loài này được With. mô tả khoa học đầu tiên năm 1796.[1]
Cardamine flexuosa là một loài thực vật có hoa trong họ Cải. Loài này được With. mô tả khoa học đầu tiên năm 1796.
Cardamine flexuosa With., 1796[2]
Сердечник извилистый (лат. Cardamine flexuosa) — вид травянистых растений семейства Капустные (Brassicaceae)[3]; могут быть как однолетними и двулетними, так и многолетними.
Маленькое цветковое растение, высота — не более 30 см; обычно многолетнее, имеет несколько коротких стеблей. Листья перистые, каждый имеет около 5 пар меньших листьев. Цветки мелкие, белого цвета; диаметр — от 3 до 4 мм, 6 тычинок. Плоды обычно не возвышаются над листьями (отличает вид от Cardamine hirsuta[4]).
Распространен на Британских Островах[5] и континентальной Европе[6].
В основном обитает в лесистой местности, в сырых тенистых местах[7][4].
В Манипуре, штате в Северо-Восточной Индии, часто используется как гарнир к блюду эромба.
Сердечник извилистый (лат. Cardamine flexuosa) — вид травянистых растений семейства Капустные (Brassicaceae); могут быть как однолетними и двулетними, так и многолетними.
弯曲碎米荠(学名:Cardamine flexuosa)为十字花科碎米荠属的植物。分布于日本、俄罗斯、欧洲、北美、朝鲜以及中国大陆,生长于海拔200米至3,600米的地区,常生长在路旁、田边以及草地。
碎米荠(东北植物检索表) 蔊菜(台湾植物志)
柔弯曲碎米荠(学名:Cardamine flexuosa var. debilis)为十字花科碎米荠属弯曲碎米荠的变种。分布于印度以及中国大陆的安徽、湖南、江苏、广西等地,常生于路旁、田边和草地。
假弯曲碎米荠(学名:Cardamine flexuosa var. fallax)为十字花科碎米荠属弯曲碎米荠的变种。分布在中国大陆的山东、江苏、陕西等地,多生于平地以及山岳路旁。
卵叶弯曲碎米荠(学名:Cardamine flexuosa var. ovatifolia)为十字花科碎米荠属弯曲碎米荠的变种。分布在中国大陆的浙江等地,多生在田边。
弯曲碎米荠(学名:Cardamine flexuosa)为十字花科碎米荠属的植物。分布于日本、俄罗斯、欧洲、北美、朝鲜以及中国大陆,生长于海拔200米至3,600米的地区,常生长在路旁、田边以及草地。
Cardamine flexosa
With. (1796)
タネツケバナ(種漬花、Cardamine scutata[1])はアブラナ科タネツケバナ属の植物の一種。水田などの水辺に群生する雑草。
全体に柔らかい越年草、あるいは一年草。高さは10-30cm、茎の根本と下部に一回羽状複葉の葉をつける。花は茎の先端に穂状花序をなし、花弁は白、果実は棒状で上を向く。
水田雑草としてもよく見られる。時に半ば水につかって育っている。日本全土に生育し、北半球の温帯域に広く分布する。なお、育ちがよいものは小型のクレソンに似て見えることがある。
七草がゆの際には、春の七草のナズナと間違えられる例もある。果実の形が違うので判別は難しくないが、別に毒はないし食べられるので間違えても実害はない。アイヌ料理では鮭と相性が良いとしてシペキナ(鮭の草)の名で鮭料理の香辛料にされた[2]。北海道弁では「アイヌ山葵」と呼ばれる[3]。
タネツケバナ(種漬花、Cardamine scutata)はアブラナ科タネツケバナ属の植物の一種。水田などの水辺に群生する雑草。
全体に柔らかい越年草、あるいは一年草。高さは10-30cm、茎の根本と下部に一回羽状複葉の葉をつける。花は茎の先端に穂状花序をなし、花弁は白、果実は棒状で上を向く。
水田雑草としてもよく見られる。時に半ば水につかって育っている。日本全土に生育し、北半球の温帯域に広く分布する。なお、育ちがよいものは小型のクレソンに似て見えることがある。
七草がゆの際には、春の七草のナズナと間違えられる例もある。果実の形が違うので判別は難しくないが、別に毒はないし食べられるので間違えても実害はない。アイヌ料理では鮭と相性が良いとしてシペキナ(鮭の草)の名で鮭料理の香辛料にされた。北海道弁では「アイヌ山葵」と呼ばれる。
황새냉이(학명: Cardamine flexuosa, 영어: wavy bittercress 또는 wood bittercress)는 다소 습기가 있는 곳에서 자라는 두해살이풀이다. 주로 논·밭이나 길가에서 흔히 볼 수 있으며, 한국 각지에 분포하고 있다.
줄기의 높이는 15-30cm 가량이다. 줄기는 아랫부분에서 많은 가지가 갈라지며, 갈라지는 부분은 보통 암자색을 띠고 있다. 잎은 몇 개의 작은잎으로 구성되어 있는 겹잎으로 어긋나며 잔털이 있다. 작은잎은 아래쪽의 잎에 7~17개이나 위로 올라갈수록 줄어들고, 크기는 가장 위의 것이 크다. 4-5월경이 되면 줄기 끝에 송이꽃차례(총상화서)로 흰색의 작은 십자화가 10여 송이 달린다. 꽃받침은 4개이고, 수술은 4개는 길고 2개는 짧은 네긴수술이다.
꽃이 지면 2cm 내외의 원기둥 모양 열매가 달린다. 열매는 털이 없고 길쭉하며 익으면 두 조각이 뒤로 말리면서 씨가 튀어나온다.
어린 순은 나물로 먹는다.
황새냉이(학명: Cardamine flexuosa, 영어: wavy bittercress 또는 wood bittercress)는 다소 습기가 있는 곳에서 자라는 두해살이풀이다. 주로 논·밭이나 길가에서 흔히 볼 수 있으며, 한국 각지에 분포하고 있다.