Palmkakadua[2] (Probosciger aterrimus) är en stor svart papegoja som tillhör familjen kakaduor.[3]
Palmkakaduan är omkring 55–70 centimeter lång och väger mellan 500 och 1200 gram. Den har stor tofs och en av de största näbbarna bland papegojorna (endast hyacintarans näbb är större). Näbben är också ovanlig på det sättet att de nedre och övre näbbhalvorna inte möts på en stor del av näbbens längd, vilken möjliggör för tungan att hålla en nöt mot den övre halvan samtidigt som den nedre arbetar med att öppna nöten. Palmkakaduan har också ett karakteristiskt rött gap som ändrar färg när fågeln är skrämd eller upphetsad. Könsskillnaderna är att hanens röda område i ansiktet vanligen är större, och honan har en mer "ädelt" formad övernäbb.
Palmkakaduan frambringar fyra olika sorters läten. Den har också en unik uppvisning där den trummar en stor gren mot en död stam eller träd och därigenom åstadkommer ett högt ljud som kan höras på upp till 100 meters avstånd.
Palmkakaduan är den enda arten i sitt släkte (Probosciger) och i sin underfamilj (Microglossinae). Dess unika ställning inom familjen kakaduor har bekräftats genom molekylära studier[4].
Arten återfinns i norra Queensland i Australien samt på Nya Guinea och delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]
Vissa urskiljer även underarterna macgillivrayi[5] och alecto[6] med utbredning i låglänta sydcentrala Nya Guinea (södra Trans-Fly) samt nordöstra Australien (Kap Yorkhalvön) respektive västpapuanska öarna.
Palmkakaduan är för närvarande listad som livskraftig av IUCN [1] medan arten är listad på CITES som Lower Risk - near threatened[7] Arten är eftertraktad i burfågelhandeln på grund av dess ovanliga utseende, och förökar sig inte väl i fångenskap, vilket gör att vilda fåglar fångas in. Den är fortfarande ganska vanlig i Cape York, men hotas där av biotopförlust.
Wikimedia Commons har media som rör palmkakadua.
