El saqui equatorial (Pithecia aequatorialis) és una espècie de mico de la família dels pitècids que es troba al Perú i Equador i que fou descrita el 1987; abans, les seves poblacions s'incloïen a l'espècie del saqui monjo.
Són primats de mida mitjana. Arriben a longituds de 38 a 44 centímetres el cos i de 47 centímetres la cua, i pesen de 2 a 2,5 kg. Tenen el pèl llarg i llanós, clapejat de gris, amb el ventre vermellós o groguenc. La cua és llarga i peluda, i no és prènsil.
Viu als boscos pluvials de l'est de l'Equador i al nord del Perú. Dels seus hàbits se'n sap poc, però com tots els saquis és diürn i arborícola, viu en petits grups i és monògam, i s'alimenta de plantes i de vegades insectes.
El saqui equatorial (Pithecia aequatorialis) és una espècie de mico de la família dels pitècids que es troba al Perú i Equador i que fou descrita el 1987; abans, les seves poblacions s'incloïen a l'espècie del saqui monjo.
Són primats de mida mitjana. Arriben a longituds de 38 a 44 centímetres el cos i de 47 centímetres la cua, i pesen de 2 a 2,5 kg. Tenen el pèl llarg i llanós, clapejat de gris, amb el ventre vermellós o groguenc. La cua és llarga i peluda, i no és prènsil.
Viu als boscos pluvials de l'est de l'Equador i al nord del Perú. Dels seus hàbits se'n sap poc, però com tots els saquis és diürn i arborícola, viu en petits grups i és monògam, i s'alimenta de plantes i de vegades insectes.
Der Äquatorial-Saki (Pithecia aequatorialis) ist eine Primatenart aus der Gruppe der Neuweltaffen. Die Art wurde erst 1987 beschrieben, vorher wurden die Bestände dem Mönchsaffen zugerechnet.
Äquatorial-Sakis sind mittelgroße Primaten. Sie erreichen eine Kopfrumpflänge von 39 bis 44 Zentimeter, der Schwanz ist bis zu 47 Zentimeter lang. Das Gewicht beträgt 2 bis 2,5 Kilogramm. Das Fell dieser Primaten ist lang und zottelig, es ist überwiegend grau gesprenkelt gefärbt, der Bauch ist gelblich oder rötlich. Der Schwanz ist sehr lang und buschig, er kann nicht als Greifschwanz eingesetzt werden. Die beiden Geschlechter unterscheiden sich in der Kopfbehaarung: Bei den Männchen sind die Haare auf der Oberseite des Kopfes kurz und borstenartig, bei den Weibchen sind sie lang und hängen nach unten und bedecken teilweise das Gesicht und die Ohren.
Äquatorial-Sakis sind in der Region Loreto im nördlichen Peru beheimatet. Die Nordgrenze des Verbreitungsgebietes bildet der Unterlauf des Río Napo, die Südgrenze der Amazonas und der Río Tigre[1]. Ihr Lebensraum sind tropische Regenwälder.
Über die Lebensweise der Äquatorial-Sakis ist nicht viel bekannt. Sie sind wie alle Sakis tagaktive Baumbewohner und leben vermutlich in kleinen Gruppen. Diese setzen sich aus einem monogamen Pärchen und dem gemeinsamen Nachwuchs zusammen und bewohnen ein festes Revier. Ihre Nahrung besteht vorwiegend aus Samen und hartschaligen Früchten, in geringem Ausmaß fressen sie auch andere Pflanzenteile sowie möglicherweise Insekten.
Zwar leiden diese Primaten mancherorts an der Lebensraumzerstörung und der Bejagung, insgesamt ist die Art laut IUCN aber nicht gefährdet (least concern).
In Europa wird die Art nicht mehr gepflegt, einziger Halter war von 1973 und 1981, Köln.[2]
Der Äquatorial-Saki (Pithecia aequatorialis) ist eine Primatenart aus der Gruppe der Neuweltaffen. Die Art wurde erst 1987 beschrieben, vorher wurden die Bestände dem Mönchsaffen zugerechnet.
The equatorial saki (Pithecia aequatorialis), also called the red-bearded saki, is a species of saki monkey, a type of New World monkey. It is found in northeastern Peru and Ecuador.[3]
Not much is known about the equatorial saki, its range being specifically unknown.[4]
The equatorial saki weighs between 2 - 2.5 kg, has a head-body length of 39 – 44 cm, and a tail length of 45 – 47 cm. The species' tail in not prehensile, relying on its arm and leg strength to carry itself from branch to branch.[5] The equatorial saki is also sexually dimorphic. It is often confused for the monk saki, but the reddish throat and chest of the equatorial saki set it apart.[6]
The equatorial saki is diurnal. The species is frugivorous, but seeds and nuts constitute a large part of diet. This species also consumes leaves and insects, especially ants. The fruits that this species consumes have hard pericarps.[7] Most of its time is spent foraging in the middle to upper levels of the rainforest canopy.[6]
They seem to be found most commonly in riverside, seasonally flooded and swamp forests, but have been seen in terra firme forests as well.[6]
The red-bearded saki moves through the forest both quadrupedally and by leaping. When the red-bearded saki takes off from a tree branch, most likely it does this from a vertical clinging position.[7]
The equatorial saki lives in small groups of two to four that come together to form larger congregations. Groups of red-bearded sakis are described as closed social units. Males groom their young.[7]
The equatorial saki (Pithecia aequatorialis), also called the red-bearded saki, is a species of saki monkey, a type of New World monkey. It is found in northeastern Peru and Ecuador.
Not much is known about the equatorial saki, its range being specifically unknown.
El Sakí ecuatorial (Pithecia aequatorialis) es una especie de Sakí, un tipo de mono del Nuevo Mundo natural de las selvas del Perú y sur del río Napo en Ecuador (América del Sur).
Se alimenta principalmente de fruta y hojas de los árboles en los que vive. Es una especie gregaria, vive en grupos de uno a cuatro individuos y tiene hábitos diurnos.
El Sakí ecuatorial (Pithecia aequatorialis) es una especie de Sakí, un tipo de mono del Nuevo Mundo natural de las selvas del Perú y sur del río Napo en Ecuador (América del Sur).
Se alimenta principalmente de fruta y hojas de los árboles en los que vive. Es una especie gregaria, vive en grupos de uno a cuatro individuos y tiene hábitos diurnos.
Pithecia aequatorialis Pithecia generoko animalia da. Primateen barruko Pitheciinae azpifamilia eta Pitheciidae familian sailkatuta dago
Pithecia aequatorialis Pithecia generoko animalia da. Primateen barruko Pitheciinae azpifamilia eta Pitheciidae familian sailkatuta dago
La pitecia equatoriale o pitecia dalla barba rossa (Pithecia aequatorialis Hershkovitz, 1987) è un primate platirrino della famiglia dei Pitecidi.
Vive nella zona di foresta pluviale pedemontana ad est delle Ande, fra Ecuador e Perù orientali.
Misura circa 80 cm di lunghezza, dei quali la metà spetta alla coda, che non è prensile ed è ricoperta di pelo. Quest'ultimo è lungo e setoloso, grigio-nerastro su tutto il corpo: nelle femmine la faccia presenta fronte giallastra e due mustacchi di pelo rado e bianco che partono dai lati delle narici e scendono fino agli angoli della bocca, mentre nei maschi è presente una rada barbetta rossiccia (dalla quale deriva il nome comune della specie) che si estende fino alla gola.
Si tratta di animali diurni ed arboricoli: vivono primariamente in gruppetti familiari di 2-9 esemplari, formati da una coppia riproduttrice coi propri cuccioli ancora immaturi sessualmente, ma è stato ipotizzato che tali gruppi, così come succede in altre specie di pitecidi, siano a loro volta subunità di gruppi più grandi.
Hanno dieta essenzialmente frugivora: grazie ai robusti canini ed incisivi, riesce a scalfire facilmente il duro pericarpo dei frutti ancora acerbi, per potersi così cibare della polpa e dei semi di questi ultimi. La dieta di questi animali, tuttavia, include anche foglie, fiori ed occasionalmente proteine di origine animale, come insetti (specialmente formiche) e piccoli vertebrati.
La pitecia equatoriale o pitecia dalla barba rossa (Pithecia aequatorialis Hershkovitz, 1987) è un primate platirrino della famiglia dei Pitecidi.
De Equatoriale saki (Pithecia aequatorialis) is een soort van het geslacht saki's (Pithecia). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Hershkovitz in 1987.
Pithecia aequatorialis é uma espécie de parauaçu, um Macaco do Novo Mundo, da família Pitheciidae e subfamília Pitheciinae. Ocorre no Peru e Equador.
Pithecia aequatorialis é uma espécie de parauaçu, um Macaco do Novo Mundo, da família Pitheciidae e subfamília Pitheciinae. Ocorre no Peru e Equador.
Pithecia aequatorialis[2][3][4][5] är en däggdjursart som beskrevs av Hershkovitz 1987. Pithecia aequatorialis ingår i släktet plymsvansapor och familjen Pitheciidae.[6][7] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[6]
Fem exemplar som blev undersökta hade en kroppslängd (huvud och bål) av 84,4 till 90 cm, en svanslängd av 40,5 till 47,4 cm, 12 till 13 cm långa bakfötter och cirka 3 cm stora öron. Hannar och honor skiljer sig i pälsens färgsättning. Hos honor bildas pälsen på ovansidan av gråa och svarta hår vad som ger ett prickigt gråaktigt utseende. På underarmarna kan några mörka hår vara inblandade. Kring ansiktet är pälsen ljusare grå. Nosen är nästan helt naken med svart hud.[8]
Hannarnas päls på ovansidan bildas av svarta hår med vita spetsar och pälsens utseende är svartgrå samt mörkare än honornas päls. Hannar har likaså svart hud på nosen men ringen kring ansiktet är vit. Dessutom finns en vit fläck över varje öga samt en smal vit mustasch på överläppen. Hos båda kön förekommer ett orange område på bröstet som är större och intensivare hos hannar. Dessutom har alla exemplar vita händer.[8]
Denna plymsvansapa förekommer i östra Ecuador och norra Peru. Arten vistas där i låglandet som är täckt av subtropisk skog. Liksom andra plymsvansapor väger arten cirka ett till tre kilogram. Den äter frön, frukter, blommor och andra växtdelar samt några insekter. Ett föräldrapar bildar med sina ungar en liten flock. De rör sig i ett revir som har en radie av 10 till 25 km.[1]
Wikimedia Commons har media som rör Pithecia aequatorialis.
Wikispecies har information om Pithecia aequatorialis.
Pithecia aequatorialis är en däggdjursart som beskrevs av Hershkovitz 1987. Pithecia aequatorialis ingår i släktet plymsvansapor och familjen Pitheciidae. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade.
Fem exemplar som blev undersökta hade en kroppslängd (huvud och bål) av 84,4 till 90 cm, en svanslängd av 40,5 till 47,4 cm, 12 till 13 cm långa bakfötter och cirka 3 cm stora öron. Hannar och honor skiljer sig i pälsens färgsättning. Hos honor bildas pälsen på ovansidan av gråa och svarta hår vad som ger ett prickigt gråaktigt utseende. På underarmarna kan några mörka hår vara inblandade. Kring ansiktet är pälsen ljusare grå. Nosen är nästan helt naken med svart hud.
Hannarnas päls på ovansidan bildas av svarta hår med vita spetsar och pälsens utseende är svartgrå samt mörkare än honornas päls. Hannar har likaså svart hud på nosen men ringen kring ansiktet är vit. Dessutom finns en vit fläck över varje öga samt en smal vit mustasch på överläppen. Hos båda kön förekommer ett orange område på bröstet som är större och intensivare hos hannar. Dessutom har alla exemplar vita händer.
Denna plymsvansapa förekommer i östra Ecuador och norra Peru. Arten vistas där i låglandet som är täckt av subtropisk skog. Liksom andra plymsvansapor väger arten cirka ett till tre kilogram. Den äter frön, frukter, blommor och andra växtdelar samt några insekter. Ett föräldrapar bildar med sina ungar en liten flock. De rör sig i ett revir som har en radie av 10 till 25 km.
Pithecia aequatorialis là một loài động vật có vú trong họ Pitheciidae, bộ Linh trưởng. Loài này được Hershkovitz mô tả năm 1987.[2] Loài này được tìm thấy ở đông bắc Peru.
Bài viết liên quan đến Bộ Linh trưởng này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn. Pithecia aequatorialis là một loài động vật có vú trong họ Pitheciidae, bộ Linh trưởng. Loài này được Hershkovitz mô tả năm 1987. Loài này được tìm thấy ở đông bắc Peru.
Pithecia aequatorialis Hershkovitz, 1987
Ареал
Экваториальный саки[1] (лат. Pithecia aequatorialis) — вид приматов из парвотряда широконосые обезьяны.
Экваториального саки часто путают с саки-монахом, от которого он отличается красноватым цветом шерсти на горле и груди. Вес взрослого животного около 2 кг. Хвост длинный, но не хватательный.[2]
Ареал этого вида изучен плохо. Встречается на юге Эквадора и в Перу. В северном Перу этот вид симпатричен с саки-монахом.[3]
Основа рациона — семена, кроме них питается также фруктами, молодыми листьями, насекомыми и цветами. Образует небольшие группы от двух до девяти особей, состоящие из половозрелой пары и её потомства. Каждая группа имеет свою территорию, которую защищает от других групп.[4]
Экваториальный саки (лат. Pithecia aequatorialis) — вид приматов из парвотряда широконосые обезьяны.
적도사키 또는 붉은수염사키(Pithecia aequatorialis)는 신세계원숭이에 속하는 사키원숭이의 일종이다.[2] 남아메리카의 에콰도르와 페루에서 발견된다.
적도사키는 보통 크기의 영장류이다. 몸통 길이가 39~44cm이고 꼬리 길이는 최대 47cm이다. 몸무게는 약 2~2.5kg이다. 몸의 털은 대체로 회색이지만 배 쪽은 누르스름하거나 불그스레하다. 꼬리는 아주 길고 붓꼬리 형태의 털을 갖고 있다. 암수의 털이 차이가 난다. 수컷 이마의 털은 짧고 뻣뻣하지만 암컷은 길게 늘어져 있으며 부분적으로 얼굴과 귀를 덮는다.
주행성, 수상성 동물이다. 주로 2~9마리씩 가족 집단을 형성하여 생활한다. 주로 과식성 동물이다. 튼튼한 송곳니와 앞니를 갖고 있어서 아직 익지 않은 과일의 딱딱한 과피를 쉽게 긁어 내 과육과 씨앗을 먹을 수 있다. 그러나 적도사키는 잎과 꽃을 먹을 뿐만아니라 곤충(특히 개미)과 작은 척추동물과 같은 동물 단백질도 섭취한다.
에콰도르와 페루 동부 사이의 안데스산맥 동부 지역 구릉 지대 열대우림에서 서식한다.
