Boksläktet (Fagus)[1][2] är ett växtsläkte med träd i familjen bokväxter och det enda släktet i underfamiljen Fagoideae.[3] Släktet innehåller 8-10 arter och förekommer naturligt i Eurasien, Nordamerika och Mexico.[4]
Boksläktet består av lövfällande, stora träd som kan bli upp till 40 meter höga. De har långsmala, spetsiga och kala vinterknoppar. Bladen är hela, elliptiska och hårbräddade. Hanblommorna sitter i långskaftade, rundade samlingar, de är klockformade, fem- till sjuflikade. Ståndarna är 8-16. Honblommorna sitter parvis i en svepeskål (cupula). Stiften är tre. Cupulan är skaftad, taggig, den spricker upp i fyra flikar och omsluter 1-2 nötter. Nöten (bokollonet) blir omkring 1,5 centimeter lång, den är trekantig och vasskantad.
Släktnamnet Fagus kommer av grekiskans fegos, som användes av Homeros, 800 f. Kr, om ett träd som kan ha varit en bok eller en ek.
Kladogram enligt Catalogue of Life[3]:
bokväxter BokarBoksläktet (Fagus) är ett växtsläkte med träd i familjen bokväxter och det enda släktet i underfamiljen Fagoideae. Släktet innehåller 8-10 arter och förekommer naturligt i Eurasien, Nordamerika och Mexico.
Boksläktet består av lövfällande, stora träd som kan bli upp till 40 meter höga. De har långsmala, spetsiga och kala vinterknoppar. Bladen är hela, elliptiska och hårbräddade. Hanblommorna sitter i långskaftade, rundade samlingar, de är klockformade, fem- till sjuflikade. Ståndarna är 8-16. Honblommorna sitter parvis i en svepeskål (cupula). Stiften är tre. Cupulan är skaftad, taggig, den spricker upp i fyra flikar och omsluter 1-2 nötter. Nöten (bokollonet) blir omkring 1,5 centimeter lång, den är trekantig och vasskantad.
Släktnamnet Fagus kommer av grekiskans fegos, som användes av Homeros, 800 f. Kr, om ett träd som kan ha varit en bok eller en ek.