Şoran (lat. Salsola)[1] - pəncərkimilər fəsiləsinə aid bitki cinsi.[2]
Şoran (lat. Salsola) - pəncərkimilər fəsiləsinə aid bitki cinsi.
Salsola, comunament en català barrella, salsola o sosa,[1] és un gènere de plantes amb flor de la subfamília Salsoloideae (antigament, classificada dins de la família quenopodiàcia). Són plantes halòfites. Generalment, prefereixen els sòls sorrencs del litoral marítim, ans que també es poden trobar en sòls àrids de l'interior. El gènere té unes 100 a 130 espècies que es troben a Àfrica, Àsia, i Europa.
Moltes de les espècies de Salsola tenen una característica curiosa: amb vents forts, la base de l'arbust sec i mort es pot desprendre o trencar i es posa a rodar, anant prenent forma de bola i podent córrer grans distàncies dispersant les llavors per un sistema anomenat anemocòria. D'ací ve el seu nom popular de "barrella".
Fins al segle XIX, algunes espècies de Salsola s'utilitzaven per a obtenir sosa (carbonat de sodi), que es feia servir abans per a blanquejar la roba i per a fabricar sabó i vidre. El carbonat s'obtenia antigament cremant-les.[2] El lloc on es cremava la barrella per a treure'n la sosa es coneixia amb el nom de barrellar.
L'anomenada cendra de barrella és molt rica en carbonat de sodi i de potassi, i va ser molt apreciada al llarg dels segles. Fou emprada antigament per a obtenir vidre resistent i molt transparent.[3] La demanda d'aquesta cendra va caure en picat quan es va començar a obtenir la sosa a escala industrial segons el mètode Leblanc al segle XIX.
Algunes de les espècies classificades en aquest tàxon són:
Salsola, comunament en català barrella, salsola o sosa, és un gènere de plantes amb flor de la subfamília Salsoloideae (antigament, classificada dins de la família quenopodiàcia). Són plantes halòfites. Generalment, prefereixen els sòls sorrencs del litoral marítim, ans que també es poden trobar en sòls àrids de l'interior. El gènere té unes 100 a 130 espècies que es troben a Àfrica, Àsia, i Europa.
Moltes de les espècies de Salsola tenen una característica curiosa: amb vents forts, la base de l'arbust sec i mort es pot desprendre o trencar i es posa a rodar, anant prenent forma de bola i podent córrer grans distàncies dispersant les llavors per un sistema anomenat anemocòria. D'ací ve el seu nom popular de "barrella".
Fins al segle XIX, algunes espècies de Salsola s'utilitzaven per a obtenir sosa (carbonat de sodi), que es feia servir abans per a blanquejar la roba i per a fabricar sabó i vidre. El carbonat s'obtenia antigament cremant-les. El lloc on es cremava la barrella per a treure'n la sosa es coneixia amb el nom de barrellar.
L'anomenada cendra de barrella és molt rica en carbonat de sodi i de potassi, i va ser molt apreciada al llarg dels segles. Fou emprada antigament per a obtenir vidre resistent i molt transparent. La demanda d'aquesta cendra va caure en picat quan es va començar a obtenir la sosa a escala industrial segons el mètode Leblanc al segle XIX.
Sodaurt (Salsola) er en slægt med ca. 20 arter, der er udbredt i Nordafrika, Mellemøsten og Centralasien samt Europa, hvor de er tilpasset overlevelse under meget tørre forhold med et højt indhold af salte i jorden. Det er enårige, urteagtige planter, halvbuske, buske eller små træer. Bladene sidder for det meste spredt, og de er ustilkede og hele med hel bladrand. Blomsterne er regelmæssige og 5-tallige med sammenvokset, hindeagtigt blomster. Frugterne er nødder, som omsluttes af det blivende bloster.
Beskrevne arter
En vindheks er indtørrede planter i slægten Sodaurt (Salsola), som oftest forekommer på prærien. Vindheksen bliver blæst hen over landskabet, ofte efterfulgt af sand og støv. Vindheksen benyttes også i film og tegnefilm, for at demonstrere stilhed. Til dette anvendes ofte også lyden af cikader.
Die Salzkräuter (Salsola) sind eine Pflanzengattung in der Familie der Fuchsschwanzgewächse (Amaranthaceae).
Salzkräuter sind selten einjährige, krautige Pflanzen, sondern meist Halbsträucher, Sträucher und kleine Bäume.
Die meist wechselständig, selten gegenständig, angeordneten Laubblätter sind ungestielt, einfach und weisen einen glatten Blattrand auf.
Die Blüten stehen einzeln oder in knäueligen Teilblütenständen zusammen, die wiederum in rispigen oder ährigen Gesamtblütenständen zusammen stehen.
Die zwittrigen Blüten sind fünfzählig. Es sind fünf Blütenhüllblätter vorhanden. In jeder Blüte sind nur fünf Staubblätter vorhanden. Der Griffel endet in zwei Narben.
Die Frucht ist kugelig. Der Samenmantel ist schwarz oder braun. Der Embryo ist spiralig. Es ist kein Perisperm vorhanden.
Die Chromosomengrundzahl beträgt x = 9.
Der Gattungsname Salsola wurde 1753 von Carl von Linné in Species Plantarum, Tomus I, S. 222 erstveröffentlicht.[1] Typusart ist Salsola soda L. Der botanische Gattungsname Salsola leitet sich vom lateinischen Wort salsus für salzig ab, entsprechend den Habitaten vieler Arten.
Die Gattung Salsola gehört in die Tribus Salsoleae s. str. in der Unterfamilie der Salsoloideae innerhalb der Familie der Amaranthaceae. Auf Grund von molekulargenetischen Daten wurden in der Arbeit von Akhani et al. 2007[2] die Arten der bisher sehr artenreichen (über 100 Arten) Gattung Salsola s. l. auf zwei Tribus aufgeteilt: Tribus Salsoleae s. str. und die neue Tribus Caroxyloneae, jeweils mit mehreren Gattungen. Synonyme für Salsola s. str. sind: Darniella Maire & Weiller, Fadenia Aellen & C.C.Towns., Neocaspia Tzvelev, HypocylixWoł., Seidlitzia Bunge ex Boiss., Salsola sect. Coccosalsola Fenzl subsect. Coccosalsola und Salsola sect. Obpyrifolia Botsch. & Akhani.
Bei der Aufspaltung der Gattung in mehrere Gattungen ist auch für die Gattung Salsola im engeren Sinne das Verbreitungsgebiet kleiner. Das Verbreitungsgebiet umfasst seit 2007 das zentrale und südwestliche Asien, Nordafrika und den Mittelmeerraum.[2]
Die Gattung Salsola s. str. enthält seit Akhani et al. 2007[2] nur mehr 24 bis 25 Arten:
2014 schlugen Mosyakin et al. vor, anstelle von Salsola soda lieber Salsola kali (= Kali turgida) als neuen Typus für die Gattung Salsola festzulegen. Wenn diesem Vorschlag gefolgt wird, werden alle Arten der Gattung Kali wieder zu Salsola gehören. Für die von Akhani et al. zu Salsola gerechneten Arten stünde der Gattungsname Soda zur Verfügung.[5]
Danach werden nun nicht mehr zu Salsola gerechnet:
Bei Salsola inermis wurde eine Symbiose mit einem Steppenrüssler (Conorhynchus pistor) und einem stickstofffixierenden Bakterium (Klebsiella pneumonia) beobachtet. Die Larven des Käfers leben in Lehmkokons an den Wurzeln der Pflanze, die Bakterien im Verdauungstrakt der Käferlarven. Die Ausscheidungen der Käferlarven versorgen die Pflanze mit Stickstoff. Es wurde beobachtet, dass der Befall von den Käferlarven eine positive Auswirkung auf die Pflanzen hat.[6]
Salsola soda, auch „Mönchsbart“ oder „barba di frate“ genannt (kürzlich hat sich auch der Begriff „Agretti“ etabliert[7]), wird vor allem in der Italienischen Küche verwendet, dazu werden die jungen, dicken, fleischigen und stängelartigen Blätter roh oder kurz blanchiert und ähnlich wie Spinat verarbeitet.[8] Diese Art wird auch zur Produktion von Pottasche verwendet.[9]
Die Salzkräuter (Salsola) sind eine Pflanzengattung in der Familie der Fuchsschwanzgewächse (Amaranthaceae).
Shoʻrak — shoʻradoshlar oilasiga mansub bir yillik oʻt, butacha, buta va past boʻyli daraxt oʻsimliklar turkumi. Barglari navbatlashib joylashadi, etli. Gullari ikki jinsli. 150 turi maʼlum. Koʻpincha Yevrosiyo, Afrika, Amerika va Avstraliyada tarqalgan. Oʻrta Osiyoning shoʻrxok, shoʻrtob va qumloq yerlarida oʻsadi. shahrining cherkez, boyalish kabi turlari tuya, qoʻy va echkilar uchun qimmatli ozuqa. Baʼzi turlari koʻchma qumlarni mustahkamlash uchun ekiladi va yoqilgʻi sifatida foydalaniladi, baʼzilari (mas, cherkez) dorivor.
Баялыш - (лат. Salsola) өсүмдүктөрдүн шакардуулар тукумундагы уруусу; көп жылдык же бир жылдык чөп, бадалча жана бадал. Жалбырагы калың, ичке. Гүлү жалгыздан, эки жыныстуу же топтошуп жалбырак колтугунан өсөт. Топгүлү - машак сымал же шыпыргы. Мөмө коргонунун сегменттеринен пайда болгон мөмөсүнүн желекчелери бар. Негизинен өзү менен өзү, кээде шамал жана курт-кумурска аркылуу чаңдашат. Евразия, Африкада 200дөй, Кыргызстанда 20га жакын түрү өсөт. Алар кой, эчки жана төөлөргө негизги тоют. Айрымдары дары өсүмдүк.
Боялич (лот. Sálsola) — як ҷинси гиёҳ, нимбутта ё бутта.
Ин ҷинс шомили 174 намуд аст[4].
Баъзе аз намудщо:
Дар Тоҷикистон 13 намуди яксола – Salsola aperta, Salsola pestifera, Salsola praecox, Salsola rosaceae, Salsola sclerantha, Salsola turkestanica, Salsola vvedenskyi ва 11 намуди нимбутта ё буттавӣ – Salsola arbuscula, Salsola baranovii, Salsola dendroides ва ғайра дар ҳамвориҳои кӯҳ, соҳили дарё ва баландкӯҳҳо (дар Помир дар баландии 2000-4000 м аз сатҳи баҳр) мерӯяд. Чун рустании хӯроки чорво, ороишӣ, доруӣ, рангдеҳ, муҳофизи регзор ва сӯзишворӣ аз қадим маълум аст. Як намуди маъмули боялич Salsola richteri, ки дар биёбонҳо мерӯяд, алкапоиди салсолин ва салсолидин дорад (барои табобати бемории гипертония муфид аст).
Солненката (науч. Salsola) е род на билки, полужбунови, жбунови и мали дрва во фамилијата Штирови (амаранти), по потекло од Африка, Азија и Европа. Обично растат на рамна, сува и/или солена почва, а некои видови растат и крај солени мочуришта. Меѓутоа скорешните генетски истражувања (Pyankov et al., 2001) покажуваат дека традиционално дефинираниот род е парафиличен, и веројатно многу видови би потпаднале под други родови во иднина.
Според традиционалното сметање, меѓу гореспоменатите 100-130 видови во родот спаѓааат:
Неколку едногодишни вида, познати како вистински „солненки“, се откинуваат од нивните корења на есен, по што ветрот продолжува да ги носи како лесни тркалезни маси и така расфрлаат семиња насекаде. Семето се раѓа во толку големи количества што растението не се заморува со заштитни обвивки или резерви на храна за ембрионите.
Неколку едногодишни вида, познати како вистински „солненки“, се откинуваат од нивните корења на есен, по што ветрот продолжува да ги носи како лесни тркалезни маси и така расфрлаат семиња насекаде. Семето се раѓа во толку големи количества што растението не се заморува со заштитни обвивки или резерви на храна за ембрионите.
Salsola is a genus of the subfamily Salsoloideae in the family Amaranthaceae. The genus sensu stricto is distributed in central and southwestern Asia, North Africa, and the Mediterranean.[1] A common name of various members of this genus and related genera is saltwort, for their salt tolerance. The genus name Salsola is from the Latin salsus, meaning "salty".[2]
The species of Salsola are mostly subshrubs, shrubs, small trees, and rarely annuals. The leaves are mostly alternate, rarely opposite, simple, and entire. The bisexual flowers have five tepals and five stamens. The pistil ends in two stigmata. The fruit is spherical with a spiral embryo and no perisperm.[2][3][4]
The genus name Salsola was first published in 1753 by Linnaeus in Species Plantarum.[5] The type species is Salsola soda L.
The genus Salsola belongs to the tribe Salsoleae s.s. of the subfamily Salsoloideae in the family Amaranthaceae. The genus was recircumscribed in 2007 based on molecular phylogenetic research, greatly reducing the number of species.[1] Synonyms of Salsola sensu stricto are: Darniella Maire & Weiller, Fadenia Aellen & Townsend, Neocaspia Tzvelev and Hypocylix Wol..
The genus Salsola s.s. comprises 24-25 species since Akhani et al., 2007:[1]
Excluded species: Many species formerly grouped in Salsola were excluded by Akhani et al. (2007). They are now classified in separate genera:[1]
The leaves and shoots of S. soda, known in Italy as barba di frate or agretti, are cooked and used as vegetables. The species is also used for the production of potash.[6] In Namibia, where the plant is called gannabos, it is a valuable fodder plant.[7]
{{cite journal}}
: Cite journal requires |journal=
(help) Salsola is a genus of the subfamily Salsoloideae in the family Amaranthaceae. The genus sensu stricto is distributed in central and southwestern Asia, North Africa, and the Mediterranean. A common name of various members of this genus and related genera is saltwort, for their salt tolerance. The genus name Salsola is from the Latin salsus, meaning "salty".
Salsolo (Salsola), estas genro de plantoj el la familio de la amarantacoj (Amaranthaceae). La genro enhavas plantojn, arbustojn kaj arbetojn. La planto de nature troviĝas en Eŭrazio kaj Afriko. La biotopo de la plantoj ofte konsistas el ebena, malseka iom salhava grundo. Kelkaj specioj kreskas en salmarĉoj kaj estas halofitoj.
Salsolo (Salsola), estas genro de plantoj el la familio de la amarantacoj (Amaranthaceae). La genro enhavas plantojn, arbustojn kaj arbetojn. La planto de nature troviĝas en Eŭrazio kaj Afriko. La biotopo de la plantoj ofte konsistas el ebena, malseka iom salhava grundo. Kelkaj specioj kreskas en salmarĉoj kaj estas halofitoj.
Salsola es un género con 100-130 especies de plantas herbáceas perteneciente a la familia Amaranthaceae.[1]
El género tiene unas 100 a 130 especies que se encuentran en África, Asia, América y Europa.
Son plantas halófitas, que generalmente prefieren los suelos arenosos del litoral marítimo, también se pueden encontrar en suelos áridos del interior.
Muchas de las especies de Salsola tienen una característica original: son estepicursoras, es decir, la base del arbusto se seca y muere y se puede desprender o romper, y con vientos fuertes se pone a rodar, tomando forma de bola y pudiendo recorrer grandes distancias. De ahí viene su nombre popular de " barrilla ".
El género fue descrito por Carlos Linneo y publicado en Species Plantarum 1: 222–223. 1753.[2] La especie tipo es: Salsola soda L.
Salsola: nombre genérico que deriva del término latino salsus = "salado", de acuerdo con los hábitats de muchas de sus especies.
Salsola es un género con 100-130 especies de plantas herbáceas perteneciente a la familia Amaranthaceae.
Otakilokit (Salsola, syn. Kalirevonhäntäkasvien (Amaranthaceae) heimoon kuuluva kasvisuku. Sukuun kuuluu noin 175 lajia, joiden lisäksi monien muiden sukuun lajeiksi kuvattujen taksonien taksonominen status on nykyisin epäselvä.[1]
Otakilokit ovat yksivuotisia kasveja, joiden varret ovat haaroittuneet runsaasti. Otakilokkien lehdet ovat möyheitä sekä pyöreitä ja niiden kärjissä on selkeä ota. Kukat sijaitsevat lehtihangoissa yksittäin tai muutaman kukan rykelminä. Kukkien kehä on viisilukuinen ja emit ovat kaksi- tai kolmeluottisia.[2]
Suomessa on tavattu meriotakilokkia (Salsola kali, syn. Kali turgidum), tähkäotakilokkia (Salsola collina, syn. Kali collinum) sekä idänotakilokkia (Salsola tragus, syn. Kali tragus).[3]
Otakilokit (Salsola, syn. Kalilähde?) on revonhäntäkasvien (Amaranthaceae) heimoon kuuluva kasvisuku. Sukuun kuuluu noin 175 lajia, joiden lisäksi monien muiden sukuun lajeiksi kuvattujen taksonien taksonominen status on nykyisin epäselvä.
Otakilokit ovat yksivuotisia kasveja, joiden varret ovat haaroittuneet runsaasti. Otakilokkien lehdet ovat möyheitä sekä pyöreitä ja niiden kärjissä on selkeä ota. Kukat sijaitsevat lehtihangoissa yksittäin tai muutaman kukan rykelminä. Kukkien kehä on viisilukuinen ja emit ovat kaksi- tai kolmeluottisia.
Suomessa on tavattu meriotakilokkia (Salsola kali, syn. Kali turgidum), tähkäotakilokkia (Salsola collina, syn. Kali collinum) sekä idänotakilokkia (Salsola tragus, syn. Kali tragus).
Le genre Salsola regroupe des espèces de plantes de la famille des Amaranthacées ou des Chénopodiacées selon la classification classique de Cronquist (1981).
Ce sont des plantes halophytes, présentes dans les prés salés, sur le littoral sablonneux.
Jusqu'au XIXe siècle, ces plantes halophytes étaient utilisées pour fabriquer de la soude, utile pour faire du savon ou pour la fabrication du verre. On l'obtient après combustion de la plante. Les cendres contiennent alors 30 % de carbonate de sodium (Na2CO3) ou « soude naturelle ». Après caustication de la cendre (ajout de chaux), on obtient la soude caustique :
( 2 N a + + C O 3 2 − ) + ( C a 2 + + 2 O H − ) ↔ C a C O 3 + 2 ( N a + + O H − ) {displaystyle (2Na^{+}+CO_{3}^{2-})+(Ca^{2+}+2OH^{-})leftrightarrow CaCO_{3}+2(Na^{+}+OH^{-})}
Ce procédé a été supplanté par des méthodes chimiques à partir du sel de mer, ce sont le procédé Leblanc puis le procédé Solvay.
Ainsi, le terme alcalin provient de alcali, mot français d'origine arabe qui désignait la soude naturelle produite à partir de la plante Salsola kali.
Le genre Salsola comprend 130 espèces natives essentiellement de l'ancien monde[2] :
D'après l'ITIS :
Autre espèce :
Le genre Salsola regroupe des espèces de plantes de la famille des Amaranthacées ou des Chénopodiacées selon la classification classique de Cronquist (1981).
Planda colgach ilghéagach ilbhliantúil, dúchasach don leathsféar thuaidh. Stríoca dearga ar na gais. Na duilleoga cúng an-súmhar barrspíonta, na bláthanna bídeach glas. Fulangach ar shalann. Fásann sé ar chósta gainmheach.
Selenc (Salsola) je ród ze swójby šćěrjencowych rostlinow (Amaranthaceae).
Po někotrych žórłach so do swójby pólšicowych rostlinow (Chenopodiaceae) přirjaduje.
Mjeno roda Salsola bu w lěće 1753 wot Carl von Linné w Species Plantarum najprjedy wozjewjene.[1] Typusowa družina je Salsola soda L..
Ród Salsola słuša do tribusa Salsoleae s. str. w podswójbje Salsoloideae znutřka swójby Amaranthaceae. Na zakładźe molekulargenetiskich datow buchu w dźěle wot Akhani et al. 2007 [2] družiny dotal jara na družinach bohaty (wjace hač 100 družinow) ród Salsola s. l. na dwaj tribusaj rozdźělene: Tribus Salsoleae s. str. a nowy tribus Caroxyloneae, na kóždym padźe z wjacorymi rodami. Synonymy za Salsola s. str. su: Darniella Maire & Weiller, Fadenia Aellen & Townsend, Neocaspia Tzvelev, Hypocylix Wol., Seidlitzia Bunge ex Boiss., Salsola sect. Coccosalsola Fenzl subsect. Coccosalsola a Salsola sect. Obpyrifolia Botsch. & Akhani.
Ród Salsola s. str. wobsahuje wot Akhani et al. 2007 [2] jenož dalše 24 hač 25 družinow:
Selenc (Salsola) je ród ze swójby šćěrjencowych rostlinow (Amaranthaceae).
Po někotrych žórłach so do swójby pólšicowych rostlinow (Chenopodiaceae) přirjaduje.
Salsola è un genere di piante erbacee e arbustive appartenenti alla famiglia delle Chenopodiaceae (compresa nelle Amaranthaceae dal Sistema APG II), originaria dell'Africa, Asia ed Europa e diffusa anche in America. Cresce tipicamente su terreni piatti, spesso secchi e talvolta anche salini; alcune specie prediligono i territori paludosi. Le salsola sono dette piante alofite per via di questa caratteristica.
Queste piante sono note soprattutto per una peculiarità condivise da alcune sue specie, in particolare S. tragus: in autunno, il cespuglio di alcune specie annuali si stacca dalle radici e forma una "palla" vegetale che, sospinta dal vento, rotola lontano percorrendo anche grandi distanze nei territori pianeggianti dove tali piante sono solite crescere; permettendo in questo modo la dispersione dei semi. Questa curiosa formazione vegetale, chiamata rotolacampo (tumbleweed in inglese), è tanto diffusa da essere diventata nell'immaginario collettivo quasi un simbolo dei deserti centro e nord americani, nei quali è una presenza costante del paesaggio nelle giornate ventose autunnali. Nei film western quasi sempre è normale vedere un rotolacampo, soprattutto nei villaggi del deserto, quasi come sinonimo di desolazione e abbandono.
Le foglie e i germogli di molte specie di Salsola sono edibili, e a volte le piante vengono coltivate appositamente e utilizzate per insalate o in Oriente per condire il sushi. Fra tali specie vi è Salsola soda, conosciuta in Italia con il nome di Barba di frate. Altra specie edibile è Salsola komarovii, coltivata soprattutto in Giappone e ivi nota con il nome di Okahijiki.
Il genere Salsola comprende attualmente circa 100-130 specie e sottospecie. Recenti studi filogenetici (Pyankov et al., 2001), comunque, hanno dimostrato che il genere, così come tradizionalmente definito, è parafiletico, ed è probabile che, con il progredire delle conoscenze, molte specie attualmente considerate come Salsola verranno trasferite in altri generi, più appropriati. Le specie attualmente classificate all'interno del genere sono:
Salsola è un genere di piante erbacee e arbustive appartenenti alla famiglia delle Chenopodiaceae (compresa nelle Amaranthaceae dal Sistema APG II), originaria dell'Africa, Asia ed Europa e diffusa anche in America. Cresce tipicamente su terreni piatti, spesso secchi e talvolta anche salini; alcune specie prediligono i territori paludosi. Le salsola sono dette piante alofite per via di questa caratteristica.
Queste piante sono note soprattutto per una peculiarità condivise da alcune sue specie, in particolare S. tragus: in autunno, il cespuglio di alcune specie annuali si stacca dalle radici e forma una "palla" vegetale che, sospinta dal vento, rotola lontano percorrendo anche grandi distanze nei territori pianeggianti dove tali piante sono solite crescere; permettendo in questo modo la dispersione dei semi. Questa curiosa formazione vegetale, chiamata rotolacampo (tumbleweed in inglese), è tanto diffusa da essere diventata nell'immaginario collettivo quasi un simbolo dei deserti centro e nord americani, nei quali è una presenza costante del paesaggio nelle giornate ventose autunnali. Nei film western quasi sempre è normale vedere un rotolacampo, soprattutto nei villaggi del deserto, quasi come sinonimo di desolazione e abbandono.
Salsola est genus herbarum, fruticum et arbustorum in familia Amaranthacearum. Plantae huius generis, quae sunt nativae Africae, Asiae et Europae, crescunt in solis planis et plerumque siccis salinisque, pars tamen in paludibus salinis.[1] Huic generi hodie circiter 100-130 species attribuuntur. Investigationes geneticae recentes[2] tamen indicant multas species ad alia genera transferendas esse.
Plus quam 100 species hodie generi Salsolae attribuuntur, quarum pars infra enumerantur. Horum omnium sex tantum species (S. collina Pallas, S. kali L., S. paulsenii Litv., S. soda L., S. tragus L., et S. vermiculata L.) a Global Biodiversity Information Facility "revisae" sunt.
Salsola est genus herbarum, fruticum et arbustorum in familia Amaranthacearum. Plantae huius generis, quae sunt nativae Africae, Asiae et Europae, crescunt in solis planis et plerumque siccis salinisque, pars tamen in paludibus salinis. Huic generi hodie circiter 100-130 species attribuuntur. Investigationes geneticae recentes tamen indicant multas species ad alia genera transferendas esse.
Druskė (lot. Salsola, angl. Saltwort, Tumbleweed, vok. Salzkräuter) – burnotinių (Amaranthaceae) šeimos augalų gentis, kuriai priklauso žolės arba puskrūmokšniai su pražanginiais siaurais lapais. Žiedai sutelkti lapų pažastyse varpiškuose žiedynuose.
Gentyje yra apie 100 rūšių. Lietuvoje auga 3 rūšys:
Loogkruid (Salsola) is een geslacht van bloeiende planten uit de amarantenfamilie (Amaranthaceae). Het geslacht bevat kruidachtige planten, halfstruiken, struiken en kleine bomen. Het geslacht komt van nature voor in Afrika, Azië en Europa.
De biotoop van de planten bestaat vaak uit vlakke, droge of ietwat zouthoudende grond. Sommige soorten groeien in zoutmoerassen en zijn zogenaamde halofyten.
Recente fylogenischee studies (Pyankov et al., 2001) hebben echter aangetoond dat het geslacht, zoals het traditioneel werd voorgesteld, parafyletisch is. Veel soorten komen in aanmerking om naar andere geslachten te worden overgebracht.
Sommige soorten (onder meer de soorten die voorkomen in de Nederlandse duinen) raken in de herfst los van de ondergrond en rollen, voortgedreven door de wind, soms ettelijk honderden meters verderop. Ook gebeurt het dat verschillende struikjes aan elkaar 'klitten' en zo een grote bol vormen. Deze eigenaardigheid - vergelijk het Amerikaanse 'tumbleweed' - dient slechts tot de zaadverspreiding.
In de Benelux komt loogkruid voor met twee soorten:
Soorten in dit geslacht zijn waardplant voor Lasiocampa serrula, Orgyia josephina en Parnassius apollonius.
Loogkruid (Salsola) is een geslacht van bloeiende planten uit de amarantenfamilie (Amaranthaceae). Het geslacht bevat kruidachtige planten, halfstruiken, struiken en kleine bomen. Het geslacht komt van nature voor in Afrika, Azië en Europa.
De biotoop van de planten bestaat vaak uit vlakke, droge of ietwat zouthoudende grond. Sommige soorten groeien in zoutmoerassen en zijn zogenaamde halofyten.
Recente fylogenischee studies (Pyankov et al., 2001) hebben echter aangetoond dat het geslacht, zoals het traditioneel werd voorgesteld, parafyletisch is. Veel soorten komen in aanmerking om naar andere geslachten te worden overgebracht.
Sommige soorten (onder meer de soorten die voorkomen in de Nederlandse duinen) raken in de herfst los van de ondergrond en rollen, voortgedreven door de wind, soms ettelijk honderden meters verderop. Ook gebeurt het dat verschillende struikjes aan elkaar 'klitten' en zo een grote bol vormen. Deze eigenaardigheid - vergelijk het Amerikaanse 'tumbleweed' - dient slechts tot de zaadverspreiding.
Solanka (Salsola L.) – rodzaj roślin w różnych systemach klasyfikacyjnych włączany do rodziny komosowatych lub szarłatowatych. Gatunkiem typowym jest Salsola soda L.[2].
Caroxylon Thunb., Caspia Galushko, Darniella Maire & Weiller, Hypocylix Wol., Muratina Maire, Physandra Botsch.
Należy do rodziny szarłatowatych (Amaranthaceae) Juss., która wraz z siostrzanymi rodzinami Achatocarpaceae i goździkowate jest jednym z kladów w obrębie rzędu goździkowców (Caryophyllales) i klasy roślin okrytonasiennych[1].
Gromada okrytonasienne (Magnoliophyta Cronquist), podgromada Magnoliophytina Frohne & U. Jensen ex Reveal, klasa Rosopsida Batsch, podklasa goździkowe (Caryophyllidae Takht.), nadrząd Caryophyllanae Takht., rząd goździkowce (Caryophyllales Perleb), rodzina komosowate (Chenopodiaceae Vent.), podrodzina Salsoloideae Kostel., rodzaj solanka (Salsola L.)[4].
Solanka (Salsola L.) – rodzaj roślin w różnych systemach klasyfikacyjnych włączany do rodziny komosowatych lub szarłatowatych. Gatunkiem typowym jest Salsola soda L..
Salsola L. é um gênero botânico da família Amaranthaceae.
Sodaörtssläktet (Salsola) är ett släkte i amarantfamiljen.[1]
Släktet innefattar bland annat den svenska arten sodaört (Salsola kali) och ett flertal buskliknande växter som går under benämningen rysk tistel. Kallas ibland även marklöpare eller stäpplöpare.
Salsola, framförallt S. tragus är i USA även känd som tumbleweed. På hösten brukar buskarna lossna vid rötterna och blåsa iväg med vinden. Detta fenomen brukar användas i filmer och TV-program i till exempel westernfilmer eller när något ska verka öde eller tråkigt.
Många av arterna i släktet sodaörter har ätbara blad och knoppar och odlas på vissa håll för detta ändamål, vanligen för insaltning. I Östasien används vissa arter ibland som sushikrydda, såsom S. soda och S. komarovii. Den senare odlas mycket i Japan under namnet Okahijiki.
Sodaörtssläktet (Salsola) är ett släkte i amarantfamiljen.
Släktet innefattar bland annat den svenska arten sodaört (Salsola kali) och ett flertal buskliknande växter som går under benämningen rysk tistel. Kallas ibland även marklöpare eller stäpplöpare.
Salsola, framförallt S. tragus är i USA även känd som tumbleweed. På hösten brukar buskarna lossna vid rötterna och blåsa iväg med vinden. Detta fenomen brukar användas i filmer och TV-program i till exempel westernfilmer eller när något ska verka öde eller tråkigt.
Курай[1][2], солянка[3] (Sálsola) — рід рослин родини Амарантові (Amaranthaceae). Серед представників роду зустрічаються трави, напівчагарники, чагарники та дерева, поширені у Європі, Азії та Африці. Види ростуть в основному на рівнинах, на сухих солонуватих ґрунтах.
Рід налічує близько 100 видів[4].
Деякі види:
Листя та пагони кураю содового (Salsola soda), відомий у Італії як італ. barba di frate або італ. agretti, готують і використовують як овочі. Цей вид також використовується для виробництва поташу.[6] У Намібії, де рослину називають «Gannabos», це цінна кормова рослина.[7]
Курай, солянка (Sálsola) — рід рослин родини Амарантові (Amaranthaceae). Серед представників роду зустрічаються трави, напівчагарники, чагарники та дерева, поширені у Європі, Азії та Африці. Види ростуть в основному на рівнинах, на сухих солонуватих ґрунтах.
Salsola là chi thực vật có hoa trong họ Amaranthaceae.[1]
Salsola là chi thực vật có hoa trong họ Amaranthaceae.
Salsola L., 1753
СинонимыСоля́нка (лат. Sálsola) — род растений семейства Амарантовые (Amaranthaceae). Среди представителей рода встречаются травы, полукустарники, кустарники и деревья, распространённые в Европе, Азии и Африке. Солянки растут в основном на равнинах, на сухих солоноватых почвах.
Ранее род относили к семейству Маревые.
Род насчитывает около 174 видов[4].
Некоторые виды:
Вид Salsola brachiata Pall. ныне помещён в монотипный род Пьянковия (Pyankovia) под названием Пьянковия супротивнолистная (Pyankovia brachiata).
Соля́нка (лат. Sálsola) — род растений семейства Амарантовые (Amaranthaceae). Среди представителей рода встречаются травы, полукустарники, кустарники и деревья, распространённые в Европе, Азии и Африке. Солянки растут в основном на равнинах, на сухих солоноватых почвах.
Ранее род относили к семейству Маревые.
猪毛菜属(学名:Salsola)是苋科下的一个属,为一年生草本植物,少数为半灌木或小灌木植物。该属共有约130种,分布于亚洲。[1]
オカヒジキ属(陸鹿尾菜属、学名:Salsola)はヒユ科の植物群。ロシアアザミとも。
アフリカとユーラシアに分布し、乾燥地や塩性地に生えることが多い。
株はボール状に成長し、秋に果実が成熟すると風によって茎が折れ、原野の上を転がる。タンブルウィード(tumbleweed、直訳すると「回転草」)の一種である。日常的にはロシアアザミ(オカヒジキ属)を、種名などでは呼ばず漠然と「タンブルウィード」と呼んで済ませてしまうこともある(だが正確に言うと、ロシアアザミだけをタンブルウィードと呼ぶのではなく、風に吹かれて転がる草 全般をそう呼ぶ)。転がって動いてゆくことにより種子をまき散らす。風に乗って地面をコロコロ転がる姿が西部劇で御馴染である。
アメリカ合衆国ではS. tragusが1877年にサウスダコタ州バナム郡で発見され、外国産の雑草として米国農務省に報告された。ロシアの農業者が輸入した種子の中に混じって偶然に種子が持ち込まれ、それが広まったと考えられている。乾燥地帯での家畜の飼料になるかも知れないとして、栽培が試みられもした。現在でもカンザス州などで栽培が行われている。
オカヒジキ(S. komarovii)やS. sodaが食用とされる。
中国では史記にも記されるが「転蓬(てんぽう、転がるヨモギ)」と言われる(方言のてんぽなを参照)。
近年のDNA分析の結果側系統群であることが判明した[1]ため、将来複数の属に分割されると考えられる。
オカヒジキ属(陸鹿尾菜属、学名:Salsola)はヒユ科の植物群。ロシアアザミとも。
アフリカとユーラシアに分布し、乾燥地や塩性地に生えることが多い。
株はボール状に成長し、秋に果実が成熟すると風によって茎が折れ、原野の上を転がる。タンブルウィード(tumbleweed、直訳すると「回転草」)の一種である。日常的にはロシアアザミ(オカヒジキ属)を、種名などでは呼ばず漠然と「タンブルウィード」と呼んで済ませてしまうこともある(だが正確に言うと、ロシアアザミだけをタンブルウィードと呼ぶのではなく、風に吹かれて転がる草 全般をそう呼ぶ)。転がって動いてゆくことにより種子をまき散らす。風に乗って地面をコロコロ転がる姿が西部劇で御馴染である。
アメリカ合衆国ではS. tragusが1877年にサウスダコタ州バナム郡で発見され、外国産の雑草として米国農務省に報告された。ロシアの農業者が輸入した種子の中に混じって偶然に種子が持ち込まれ、それが広まったと考えられている。乾燥地帯での家畜の飼料になるかも知れないとして、栽培が試みられもした。現在でもカンザス州などで栽培が行われている。
オカヒジキ(S. komarovii)やS. sodaが食用とされる。
中国では史記にも記されるが「転蓬(てんぽう、転がるヨモギ)」と言われる(方言のてんぽなを参照)。
近年のDNA分析の結果側系統群であることが判明したため、将来複数の属に分割されると考えられる。