Dvärgandmat (Wolffia arrhiza[1]) är en kallaväxtart som först beskrevs av Carl von Linné, och fick sitt nu gällande namn av Horkel och Christian Friedrich Heinrich Wimmer. Wolffia arrhiza ingår i släktet Wolffia och familjen kallaväxter.[2][3] Inga underarter finns listade.[2]
Det är en av världens allra minsta blomväxter med 0,5-1,5 millimeter långa bladskivor. Själva blomman sitter nedsänkt i bladskivan och förökningen sker vanligtvis vegetativt. Växten saknar helt rötter och återfinns främst på stillastående vattenytor.
Arten är känd från Polen, Tyskland, Nederländerna och England. Första publicerade fyndet i Sverige var från vallgraven till Stjärneholms slottsruin i Skåne[4], där den påträffades i rikliga mängder. Spridningen till Sverige bedöms ha skett på naturlig väg.
Dvärgandmat (Wolffia arrhiza) är en kallaväxtart som först beskrevs av Carl von Linné, och fick sitt nu gällande namn av Horkel och Christian Friedrich Heinrich Wimmer. Wolffia arrhiza ingår i släktet Wolffia och familjen kallaväxter. Inga underarter finns listade.
Det är en av världens allra minsta blomväxter med 0,5-1,5 millimeter långa bladskivor. Själva blomman sitter nedsänkt i bladskivan och förökningen sker vanligtvis vegetativt. Växten saknar helt rötter och återfinns främst på stillastående vattenytor.
Arten är känd från Polen, Tyskland, Nederländerna och England. Första publicerade fyndet i Sverige var från vallgraven till Stjärneholms slottsruin i Skåne, där den påträffades i rikliga mängder. Spridningen till Sverige bedöms ha skett på naturlig väg.