Hundrovesläktet (Bryonia)[1][2] är ett växtsläkte i familjen gurkväxter med cirka 12 arter från Europa, västra Asien och Afrika. Två arter, hundrova (B. alba) och röd hundrova (B. dioica), förekommer i Sverige.
Släktet innehåller fleråriga örter men klängande stjälkar. Stjälkarna är vanligen strävhåriga, veka. Klängena är ogrenade, först raka, senare spiralformigt ihopvirade. Bladen är strödda, handflikiga. Sam- eller tvåbyggare, dvs med han- och honblommor på samma eller skilda plantor. Blommor enkönade, ensamma eller i små klasar i bladvecken. Foderblad fem. Kronan är femflikig, gulvit till grönvit. Hanblommor med tre ståndare. Honblommor med ett stift, märke treflikigt. Frukten är ett bär, som är giftigt[3].
Släktnamnet Bryonia var ett grekiskt växtnamn hos Nikandros (död 133 f. Kr.).
Hundrovesläktet (Bryonia) är ett växtsläkte i familjen gurkväxter med cirka 12 arter från Europa, västra Asien och Afrika. Två arter, hundrova (B. alba) och röd hundrova (B. dioica), förekommer i Sverige.
Släktet innehåller fleråriga örter men klängande stjälkar. Stjälkarna är vanligen strävhåriga, veka. Klängena är ogrenade, först raka, senare spiralformigt ihopvirade. Bladen är strödda, handflikiga. Sam- eller tvåbyggare, dvs med han- och honblommor på samma eller skilda plantor. Blommor enkönade, ensamma eller i små klasar i bladvecken. Foderblad fem. Kronan är femflikig, gulvit till grönvit. Hanblommor med tre ståndare. Honblommor med ett stift, märke treflikigt. Frukten är ett bär, som är giftigt.
Släktnamnet Bryonia var ett grekiskt växtnamn hos Nikandros (död 133 f. Kr.).