Malariamyggor (Anopheles) är ett släkte av myggor. Flera av arterna har en viktig inverkan på människan genom att de är så kallade biologiska vektorer som sprider malaria. Vissa, till exempel Anopheles stephensi sprider dessutom malaria till gnagare.[1] Malariamyggor kan man känna igen på att när de sitter på ett underlag så är kroppen framåtlutad och inte parallell med underlaget.[2]
Det finns omkring 400 arter i släktet, av vilka 30–40 sprider fyra olika arter av Plasmodium-parasiter som orsakar malaria. Anopheles gambiae är en av de mest kända arterna eftersom den spelar avgörande roll vid spridningen av den farligaste av dessa parasiter – Plasmodium falciparum.
I Sverige finns sju arter av malariamyggor[3], av vilka många ända in på 1930-talet var infekterade med malariaparasiten, och följaktligen spred malaria i Sverige[4]. Numera är emellertid svenska malariamyggor inte infekterade med malariaparasiten. Det man nu är orolig för är att någon hemkommande malariasmittad turist ska bli stucken av en svensk malariamygga, som därmed skulle kunna återsmitta den svenska malariamyggstammen. Hittills har man dock inte kunnat konstatera att så skett.
I likhet med de flesta andra myggor har malariamyggor trådformade antenner och slanka kroppar. Speciellt för malariamyggorna är en framåtlutad vilställning. [5]
Malariamyggornas larver känns igen på att de ligger parallellt med vattenytan då de andas.[5]
Som alla myggor går malariamyggorna genom fyra utvecklingsstadier under sin livscykel: ägg, larv, puppa och imago (vuxen). De tre första utvecklingsstadierna lever malariamyggorna i vatten och dessa varar sammanlagt 5–14 dagar, beroende på art och temperatur. Det är under det vuxna stadiet som honorna fungerar som spridare av malaria. Vuxna honor kan leva i upp till en månad, men vanligen 1–2 veckor.
Vuxna honor lägger 50–200 ägg per gång. Äggen läggs ett och ett direkt på vattnet och kännetecknas av att de har flythjälp på båda sidor. De kläcks inom 2–3 dagar, men om det är kallt kan det ta upp till 2–3 veckor.
Malariemygglarver har ett välutvecklat huvud och en stor mellankropp samt en bakkropp som är uppdelad i segment. De saknar ben.
Puppan ser ut som ett kommatecken när den ses från sidan. Puppstadiet varar bara ett par dagar.
Som hos alla myggor har imagon hos malariamyggor slanka tredelade kroppar: huvud, thorax och bakkropp. I Sverige övervintrar malariamyggor i detta stadium[5].
I Sverige finns sju arter som tillhör släktet Anopheles, samtliga tillhör undersläktet Anopheles (Anopheles).[3] Släktet kallas malariamyggor på svenska men arterna har sedan 2016 svenska namn från det gamla svenska ordet på dem, frossmygga[4].
Malariamyggor förekommer på alla kontinenter utom Antarktis.
Malariamyggor (Anopheles) är ett släkte av myggor. Flera av arterna har en viktig inverkan på människan genom att de är så kallade biologiska vektorer som sprider malaria. Vissa, till exempel Anopheles stephensi sprider dessutom malaria till gnagare. Malariamyggor kan man känna igen på att när de sitter på ett underlag så är kroppen framåtlutad och inte parallell med underlaget.
Det finns omkring 400 arter i släktet, av vilka 30–40 sprider fyra olika arter av Plasmodium-parasiter som orsakar malaria. Anopheles gambiae är en av de mest kända arterna eftersom den spelar avgörande roll vid spridningen av den farligaste av dessa parasiter – Plasmodium falciparum.
I Sverige finns sju arter av malariamyggor, av vilka många ända in på 1930-talet var infekterade med malariaparasiten, och följaktligen spred malaria i Sverige. Numera är emellertid svenska malariamyggor inte infekterade med malariaparasiten. Det man nu är orolig för är att någon hemkommande malariasmittad turist ska bli stucken av en svensk malariamygga, som därmed skulle kunna återsmitta den svenska malariamyggstammen. Hittills har man dock inte kunnat konstatera att så skett.