Den almindelige tangloppe (Gammarus locusta), også kendt som brakvandstangloppen, er en storkrebs, der især lever i alge- og ålegræsvegetationen på lavt vand. Den er vidt udbredt i det nordøstlige Atlanterhav, fra Island og Norge til Portugal, hvor den er meget almindelig overalt ved kyster, også i brakvand.
Hannen kan blive op til 3 cm, hunnen er betydeligt mindre. Den har relativt store, sorte øjne. Farven er beige eller grønlig brun med en rød plet på de første tre halesegmenter. Tanglopper adskiller sig fra tanglus (familien Idoteidae) ved at sidstnævnte har en fladtrykt krop, der altså ikke er sammentrykt fra siderne.
Tangloppens naturlige fjender er fisk, fx hundestejler, nålefisk, ål, småtorsk, ulke, ålekvabber, fladfisk osv.[1]
Den almindelige tangloppe (Gammarus locusta), også kendt som brakvandstangloppen, er en storkrebs, der især lever i alge- og ålegræsvegetationen på lavt vand. Den er vidt udbredt i det nordøstlige Atlanterhav, fra Island og Norge til Portugal, hvor den er meget almindelig overalt ved kyster, også i brakvand.
Gammarus locusta, la crevettine, est une espèce de crustacés malacostracés amphipodes marins de la famille des gammaridés.
Le mâle atteint 2 cm et la femelle 1,5 cm. La coloration est très variable : brunâtre à verdâtre avec des taches roses sur les flancs. Abonde le long des côtes atlantiques françaises (de la Normandie à la Charente-Maritime) sous les algues, les roches.
Gammarus locusta, la crevettine, est une espèce de crustacés malacostracés amphipodes marins de la famille des gammaridés.
De sprinkhaanvlokreeft (Gammarus locusta) is een vlokreeftensoort uit de familie van de Gammaridae.[1] De wetenschappelijke naam van de soort werd als Cancer locusta in 1758 gepubliceerd door Carl Linnaeus.[2]
De soort kan 20 mm (vrouwtjes) tot 33 mm (mannetjes) groot worden. De kleur is beige of groenachtig bruin met een rode vlek op de eerste drie staartsegmenten.[3]. De soort wordt algemeen aangetroffen in de ondiepe kustzones van West-Europa, van IJsland en Noorwegen tot Portugal.[4] Hier leeft hij op algen.
Print van Gammarus locusta op Zeegras
Tangloppe (Gammarus locusta) er en art innenfor familien Gammaridae, av ordenen Gammaridea - som inngår i gruppen av tanglopper.[1] Hannen kan bli 2,5 cm lang, hunnen er betydelig mindre. Den lever både på havstrender og i brakkvann, mest i fjæresonen under steiner og blant tang ned til 100 meters dyp.
Den er utbredt i nordlige Atlanterhavet sør til Kanariøyene.[2] Den har blant annet tilholdssted rundt Island, Norskehavet, deler av Nordsjøen og i Kattegat, samt rundt Åland i Østersjøen.[3] Arten er svært vanlig langs kysten av Norge.
Tangloppe atskiller seg fra tanglus (familien Idoteidae) ved at sistnevnte er mykere i kroppen. Tangloppe har svarte, nyreformede øyne, og skallets farge er brungrønt med en rød flekk på bakkroppsledd nr 1-3. I arktiske farvann kan kroppslengden nå helt opp i 50 mm.[4]
Som en del av paringsakten ser man ofte to individer sammen, hannen fester seg på hunnens rygg og de kan bare parre seg rett etter at hunnen har skiftet skall. I alt kan hunnen legge egg inntil sju ganger i løpet av det knapt ett år lange livet. Eggene som lagres i en rugepose under hunnens buk, klekkes etter 9-25 døgn avhengig av havtemperaturen.[5]
Tangloppe (Gammarus locusta) er en art innenfor familien Gammaridae, av ordenen Gammaridea - som inngår i gruppen av tanglopper. Hannen kan bli 2,5 cm lang, hunnen er betydelig mindre. Den lever både på havstrender og i brakkvann, mest i fjæresonen under steiner og blant tang ned til 100 meters dyp.
Den er utbredt i nordlige Atlanterhavet sør til Kanariøyene. Den har blant annet tilholdssted rundt Island, Norskehavet, deler av Nordsjøen og i Kattegat, samt rundt Åland i Østersjøen. Arten er svært vanlig langs kysten av Norge.
Tangloppe atskiller seg fra tanglus (familien Idoteidae) ved at sistnevnte er mykere i kroppen. Tangloppe har svarte, nyreformede øyne, og skallets farge er brungrønt med en rød flekk på bakkroppsledd nr 1-3. I arktiske farvann kan kroppslengden nå helt opp i 50 mm.
Som en del av paringsakten ser man ofte to individer sammen, hannen fester seg på hunnens rygg og de kan bare parre seg rett etter at hunnen har skiftet skall. I alt kan hunnen legge egg inntil sju ganger i løpet av det knapt ett år lange livet. Eggene som lagres i en rugepose under hunnens buk, klekkes etter 9-25 døgn avhengig av havtemperaturen.
Tångmärla (Gammarus locusta) är en cirka 2,5 centimeter lång märlkräfta som är vanlig bland alger och tång i kustnära havsområden.
Den livnär sig på växtmaterial och olika smådjur. Ibland kan den även orsaka skada på fiskar som sitter fast i ett nät.
Tångmärlan utgör föda för många fiskar.
Tångmärla (Gammarus locusta) är en cirka 2,5 centimeter lång märlkräfta som är vanlig bland alger och tång i kustnära havsområden.
Den livnär sig på växtmaterial och olika smådjur. Ibland kan den även orsaka skada på fiskar som sitter fast i ett nät.
Tångmärlan utgör föda för många fiskar.
Denna kräftdjursrelaterade artikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan.