Mekongärla[2] (Motacilla samveasnae) är en nyligen beskriven fågelart inom familjen ärlor (Motacillidae) med mycket lokal utbredning i Sydostasien.[3]
Mekongärlan är en svartvit och grå ärla, som mäter 19 centimeter och som utseendemässigt påminner om den afrikanska arten brokärla (M. aguimp) men dess läten är helt olika. Den återfinns i subtropisk eller tropisk miljö på öar med fuktig busk- eller gräsmark och på steniga eller sandiga stränder vid Mekongfloden och dess biflöden.
Arten beskrevs först 2001 och häckar i nordöstra Kambodja, södra Laos och södra Annam. Den har också observerats i sydöstra Thailand. Studier av mitokondrie-DNA indikerar att dess närmaste släktingar är japansk ärla (M. grandis), indisk ärla (M. maderaspatensis) och sädesärlekomplexet (M. alba).[4]
Arten är klassad som nära hotad (NT) av internationella naturvårdsunionen IUCN på grund av biotopförluster.[1] Världspopulationen tros bestå av 10.000-20.000 individer.[1]
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den kambodjanske fältornitologen Sam Veasna (1966-1999).[5]
Mekongärla (Motacilla samveasnae) är en nyligen beskriven fågelart inom familjen ärlor (Motacillidae) med mycket lokal utbredning i Sydostasien.