Sylvia althaea

Les especies d'aves con nome común en llingua asturiana márquense como ^NOA. En casu contrariu, conséñase'l nome científicu o de la SEO.

'''Sylvia althaea^[2] ye una especie d'ave paseriforme de la familia Sylviidae que vive nel sur d'Asia.

Descripción

La papuda de Hume mide ente 13–14 cm de llargu. El plumaxe de les sos partes cimeros son pardu abuxaes, daqué más abuxaes nel pileu. El so gargüelu ye blanca y el restu de les sos partes inferiores son de color ablancazáu buxu.

Estrémase de la papuda chica porque ye d'un tamañu llixeramente mayor, el so picu ye daqué más robustu, y el so pileu y llombu son más escuros, polo qu'hai menos contraste de color ente dambes que na papuda chica.

Taxonomía

Enantes considerábase conespecifica cola papuda zarcerilla, anque anguaño considérase-yos miembros d'una superespecie que tamién inclúi a la papuda chica. Esta especie al pie de la papuda chica de les zones desérticas paecen formar el llinaxe asiáticu de la superespecie.^[3][4][5]

Reconócense dos subespecies:^[6]

• Sylvia althaea althaea – presente nos montes del suroeste d'Asia.
• Sylvia althaea monticola – nos montes Alai, Pamir y Tian Shan mountains, d'Asia central.

Les poblaciones que se reproducen nel Caucaso y el noroeste d'Irán dacuando consideráronse híbridos ente la papuda de Hume y la papuda chica,^[7] pero na actualidá asígnense claramente a la papuda chica, de la subespecie Sylvia papuda caucasica^[6] o inclusive de la subespecie típica europea S. c. papuda.^[3]

Distribución y hábitat

La papuda de Hume alcuéntrase nel suroeste d'Asia. Habita nos altiplanos dende Irán oriental hasta llegar pel este hasta los montes Tian Shan d'Asia central y les estribaciones occidentales del Himalaya. La papuda de Hume cría n'altitúes ente los 2.000–3.600 m en zones de carba abierta, con frecuencia con enebros, y zones de cultivu, por casu d'almendros. Ye un ave migratoria que se mueve al sur pel hibiernu, dende l'este d'Arabia hasta la India, onde coincide coles papudes chiques tamién invernantes, anque les sos árees reproductives nun asolapen.^[3][8]

Referencies

Enllaces esternos

• Wikimedia Commons acueye conteníu multimedia sobre Sylvia althaea .

Esta páxina forma parte del wikiproyeutu Aves, un esfuerciu collaborativu col fin d'ameyorar y organizar tolos conteníos rellacionaos con esti tema. Visita la páxina d'alderique del proyeutu pa collaborar y facer entrugues o suxerencies.

Sylvia althaea és un ocell de la família dels sílvids (Sylviidae) conegut en diverses llengües com "tallarol de Hume" (Anglès: Hume's Whitethroat. Francès: Fauvette de Hume). Habita vessants escarpats amb matolls i arbusts de les muntanyes de l'Afganistan, Pakistan i el nord-oest de l'Índia.

Referències

A Wikimedia Commons hi ha contingut multimèdia relatiu a: Sylvia althaea

Aderyn a rhywogaeth o adar yw Llwydfron fach Hume (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: llwydfronnau fach Hume) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Sylvia althaea; yr enw Saesneg arno yw Hume's lesser whitethroat. Mae'n perthyn i deulu'r Teloriaid (yr Hen Fyd) (Lladin: Sylviidae) sydd yn urdd y Passeriformes.^[1]

Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn S. althaea, sef enw'r rhywogaeth.^[2]

Teulu

Mae'r llwydfron fach Hume yn perthyn i deulu'r Teloriaid (yr Hen Fyd) (Lladin: Sylviidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:

Rhestr Wicidata:

rhywogaeth enw tacson delwedd Aderyn gwair rhesog Megalurus palustris Fulvetta cinereiceps Fulvetta cinereiceps Ffwlfat aelwyn Fulvetta vinipectus Ffwlfat Ludlow Fulvetta ludlowi Ffwlfat spectolog Fulvetta ruficapilla Ffwlfat Tsieina Fulvetta striaticollis Telor prysgwydd Aldabra Nesillas aldabrana Telor prysgwydd Anjouan Nesillas longicaudata Telor prysgwydd Grand Comoro Nesillas brevicaudata Telor Prysgwydd Madagasgar Nesillas typica Telor prysgwydd Moheli Nesillas mariae

Gweler hefyd

• Rhestr Goch yr IUCN

Cyfeiriadau

Alteosilvio, Sylvia althaea, estas specio de birdo de la familio de Silviedoj kaj de ties plej tipa genro nome Sylvia aŭ silvioj, kiuj estas grizecaj aŭ grizecbrunaj insektovoruloj.

Ĝi ĝis lastatempe estis konsiderata samspecifa kun la Babilema silvio; kaj nuntempe tiuj estas konsiderataj kiel membroj de superspecio kiu inkludus ankaŭ la Oazosilvion. (Helbig 2001, Jønsson & Fjeldså 2006)

Tiu specio distingiĝas el la Babilema silvio pro pli malhela krono kaj pli bruna dorso (pli malhela ĉe flugilplumoj kaj vosto), kio rezultas en koloro de la tuta areo el la krono al la dorso sen fortaj kontrastoj.

Ankaŭ la iriso estas bruna. La subaj partoj estas helgrizaj ĉefe en la gorĝo kiu estas multe pli hela kaj preskaŭ blankeca.

Ties teritorioj ŝajne ne koincidas; Alteosilvio loĝas altajn regionojn de Irano kaj nordorienten al Centra Azio ĝis la okcidentaj areoj de Himalajo.

Kutime oni ne agnoskas subspeciojn fare de plej parto de fakuloj.

El Balkanio al Kaŭkaza Montaro tamen, loĝas Sylvia curruca caucasica kiu estas intermeza inter la Babilema silvio kaj la Alteosilvio (Snow et al. 1998).

Ne klaras ankoraŭ ĉu la orienta parto de tiu populacio estas ĝuste atribuita al la eŭropea specio, aŭ konsistas el hibridoj en kontakta zono.

Referencoj

• Helbig, A. J. (2001): Phylogeny and biogeography of the genus Sylvia. In: Shirihai, Hadoram: Sylvia warblers: 24-29. Princeton University Press, Princeton, N.J. ISBN 0-691-08833-0
• Jønsson, Knud A. & Fjeldså, Jon (2006): A phylogenetic supertree of oscine passerine birds (Aves: Passeri). Zoologica Scripta 35(2): 149–186. COI::10.1111/j.1463-6409.2006.00221.x (HTML resumo)
• Snow, David W.; Perrins, Christopher M.; Doherty, Paul & Cramp, Stanley (1998): The complete birds of the western Palaearctic on CD-ROM. Oxford University Press. ISBN 0-19-268579-1

Bildaro

• Ĉe Hodalo, Faridabado, Harjano, Barato.

• Ĉe Hodalo, Faridabado, Harjano, Barato.

• Ĉe Natura Rezervejo Kaŭwalo, Barato.

• Ĉe Natura Rezervejo Kaŭwalo, Barato.

Sylvia althaea Sylvia generoko animalia da. Hegaztien barruko Sylviidae familian sailkatua dago.

Erreferentziak

• World Bird Names

Ikus, gainera

• Sylvia
• Sylviidae

Hernekerttu (Curruca curruca) on pieni harmahtava kerttulaji, jolla on päässään naamaria muistuttava tumma kuvio.

Koko ja ulkonäkö

Harmahtava selkä, vaaleampi vatsapuoli, valkoinen kurkku, tummanharmaa naamio. Pituus 12–14 cm, siipien kärkiväli 19 cm, paino 11–13 g.

Vanhoilla hernekertuilla on täydellinen sulkasato heinä-elokuussa. Keväällä vanhan ja nuoren saattaa pystyä erottamaan höyhenpuvun kulumisasteesta: nuori lintu on kuluneemmassa puvussa.

Ääni on terävä naksaus. Laulu on lyhyt, yksinkertainen säksätys, kuin ravistelisi kuivia herneitä purkissa.

Vanhin suomalainen rengastettu hernekerttu on ollut 5 vuotta 1 kuukautta 14 päivää vanha. Euroopan vanhin on ollut latvialainen, vähintään 7 vuotta 7 kuukautta vanha yksilö.

Levinneisyys

Hernekerttu pesii Euroopassa Lounais-Eurooppaa ja Lappia lukuun ottamatta, sekä Länsi- ja Keski-Aasiassa.^[1] Fennoskandiassa pohjoisraja menee tuntureita pitkin. Se muuttaa talveksi Saharan eteläpuoliseen Afrikkaan, Arabiaan tai Intiaan. Syysmuutto on elo-syyskuussa, kevätmuutto touko-kesäkuussa. Suomessa pesii 200 000 – 350 000 paria.

Elinympäristö

Aurinkoisilla kuivilla paikoilla, kuten katajikkoisilla kedoilla ja metsänreunoissa, kuusen- ja männyntaimikoissa, meren luodoilla, puutarhoissa ja pihoilla. Ei tavata sulkeutuneessa metsässä.

Lisääntyminen

Pesä on pensaassa tai kuusessa melko matalalla, ja on rakennettu tavallisesti kuivista kuusenoksista ja pehmustettu joillakin kuiduilla. Muninta alkaa toukokuun loppupuolella. Munia on 3–7 kpl, tavallisesti 5 tai 6. Molemmat emot hautovat yhteensä noin 12 vrk. Poikaset lähtevät pesästä lentokyvyttöminä runsaan 10 päivän ikäisinä. Jotkut parit saattavat pesiä kahdesti kesän aikana.

Ravinto

Hyönteisiä, jonkun verran myös marjoja.

Lähteet

Aiheesta muualla

• Hernekerttu Lintukuva.fi-verkkopalvelussa
• LuontoPortti: Hernekerttu (Sylvia curruca)
• ITIS: Sylvia curruca (englanniksi)

Vogels

De Humes braamsluiper (Sylvia althaea) is een zangvogel uit de familie van zangers (Sylviidae).

Verspreiding en leefgebied

Deze soort komt voor in Afghanistan, Bahrein, China, India, Iran, Kazachstan, Kirgizië, Pakistan, Saoedi-Arabië, Sri Lanka, Tadzjikistan, Turkmenistan, Verenigde Arabische Emiraten en Oezbekistan en telt 2 ondersoorten:

• S. a. althaea: Iran, zuidelijk Turkmenistan en noordelijk Pakistan.
• S. a. monticola: de bergen van centraal Azië.

Externe link

• Avibase

Bronnen, noten en/of referenties

Bergärtsångare^[1] (Sylvia althaea) är en asiatisk tätting i familjen sylvior inom ordningen tättingar med omstridd artstatus.^[2]

Utseende

Bergärtsångaren är mycket lik ärtsångaren med brungrå ovansida, gråare hjässa och ljus undersida. Den är något större (13-14 centimeter), har något kraftigare näbb och en något mörkare hjässa och rygg med mindre kontrast dem emellan än ärtsångaren. Strupen är vit och resten av undersidan gråvit.^[3]

Utbredning

Bergärtsångaren häckar i bergstrakter från sydlstra Kazakstan (Karataubergen) till sydvästra och centrala Tien Shan, söderut till nordvästra Himalaya (Kashmir och Ladakh, södra Turkmenistan, nordöstra och sydöstra Iran, Afghanistan och västra Pakistan.^[4] Där den överlappar med ökenärtsångaren skiljer de sig åt höjdledsmässigt.^[3] Vintertid flyttar den till ett område från södra Iran (troligen även södra Irak och södra Afghanistan) österut till södra Indien och norra Sri Lanka, möjligen även sydöstra Arabiska halvön.^[4]

Under flyttningen ses den regelbundet i Bahrain och Kuwait. Fynd i både Armenien och Förenade Arabemiraten är osäkra. Den är en sällsynt gäst i Azerbajdzjan, Israel, Oman, Qatar och Turkiet.^[5]

Systematik

Bergärtsångaren tillhör det mycket komplicerade ärtsångarkomplexet kring vilket taxonomin är synnerligen omstridd. Vissa, som Birdlife International och Birdlife Sverige, behandlar komplexet som en enda art, ärtsångare (S. curruca), och behandlar därmed bergärtsångaren som underart till denna. Andra urskiljer tre eller till och med fyra arter i komplexet, förutom bergärtsångaren även ökenärtsångare (S. minula), "margilanärtsångare" (S. margelanica) och ärtsångare i begränsad mening.

Släktestillhörighet

DNA-studier visar att typarten för släktet Sylvia, trädgårdssångare (S. borin) samt även svarthätta S. atricapilla) står närmare några afrikanska arter i andra släkten än med övriga Sylvia-arter.^[6] Det medför att antingen expanderas Sylvia eller så förs bergärtsångare med släktingar till ett annat släkte, Curruca.^[7] Ärtsångarkomplexet står nära arterna mästersångare, herdesångare, arabsångare, jemensångare samt den uteslutande afrikanska arten sorgsångare.

Levnadssätt

Habitat

Fågeln häckar i bergstrakter mellan 2.000 och 3.600 meters höjd, i öppna buskmarker, ofta med inslag av en, men även i odlad bygd som mandelodlingar.^[3] Den verkar tolerera torrare och mer sparsamt bevuxna miljöer än ärtsångaren.^[8] Vintertid påträffas den till skillnad från ökenärtsångaren i mer vegetationsrika miljöer.^[8]

Föda

Bergärtsångarens födobeteende liknar ärtsångarens. Vintertid födosöker den från låga buskar till höga trädtoppar på jakt efter leddjur och förmodligen bär. Den besöker även blommor för dess nektar, vilket gör att den ofta får huvudet missfärgat av pollen.^[8]

Häckning

Boet placeras lågt, mellan 20 cm och 1,5 meter ovan mark, i tjocka och ofta taggiga buskage, men ibland även upp till tre meter upp i ett träd. Boet är mer kompakt än ärtsångarens, förmodligen en anpassning till kyliga bergsnätter. Äggläggning sker mellan mitten av maj och mitten av juni. Den lägger fyra till fem ägg som ruvas i elva dagar. Ungarna är flygga elva till tolv dagar efter kläckning. Båda könen bygger boet, ruvar och matar ungarna.^[8]

Status

IUCN kategoriserar den numera som underart till ärtsångare, varför dess hotstatus inte bedöms. Den beskrivs dock i rätt miljö som en av de vanligaste fåglarna.^[8]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Althea, drottning av Kalydon i grekiska mytologin.^[9]

Bilder

• I Kawal Wildlife Sanctuary, Andhra Pradesh, Indien

• I Faridabad, Haryana, Indien

• I Faridabad, Haryana, Indien

Referenser

1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
3. ^ [a b c] Del Hoyo, J., Elliot, A., & Christie, D. (editors). (2006). Handbook of the Birds of the World. Volume 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions. ISBN 84-96553-06-X.
4. ^ [a b] Aymí, R. & Gargallo, G. (2018). Lesser Whitethroat (Sylvia curruca). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58955 19 september 2018).
5. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 183. ISBN 978-84-941892-9-6
6. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
7. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
8. ^ [a b c d e] Shirihai, Hadoram; Gargallo, Gabriel; Helbig, Andreas J. (2001). Sylvia Warblers: Identification, taxonomy and phylogeny of the genus Sylvia. London: Christopher Helm. ISBN 978-0-7136-3984-1.
9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör bergärtsångare.
  Bilder & media
• Wikispecies har information om Sylvia althaea.
  Artförteckning
• Läten på xeno-canto.org

Sylvia althaea là một loài chim trong họ Sylviidae.^[1]

Chú thích

Tham khảo

• Dữ liệu liên quan tới Sylvia althaea tại Wikispecies

Царство: Животные

Подцарство: Эуметазои

Без ранга: Двусторонне-симметричные

Без ранга: Вторичноротые

Тип: Хордовые

Подтип: Позвоночные

Инфратип: Челюстноротые

Надкласс: Четвероногие

Класс: Птицы

Подкласс: Настоящие птицы

Инфракласс: Новонёбные

Отряд: Воробьинообразные

Подотряд: Певчие воробьиные

Инфраотряд: Passerida

Надсемейство: Sylvioidea

Семейство: Славковые

Род: Славки

Вид: Горная славка

Вызывающие наименьшие опасения
IUCN 3.1 Least Concern: 148822

Источник — https://ru.wikipedia.org/w/index.php?title=Горная_славка&oldid=93331875