Resident breeder.
El sit de vila[1] (Emberiza striolata) és un ocell de la família dels emberízids (Emberizidae) que habita deserts, vessants pedregosos i medi humà des del Marroc i Mauritània cap a l'est, localment a través del Sahel, Sàhara i Àfrica septentrional, cap a l'est fins a Somàlia, nord de Kenya i la costa del Mar Roig, i en Àsia des de la Península del Sinaí, Orient Pròxim i Península Aràbiga, cap a l'est, pel sud d'Iran i de l'Afganistan, fins al centre i sud de Pakistan i el nord i centre de l'Índia.
El sit de vila (Emberiza striolata) és un ocell de la família dels emberízids (Emberizidae) que habita deserts, vessants pedregosos i medi humà des del Marroc i Mauritània cap a l'est, localment a través del Sahel, Sàhara i Àfrica septentrional, cap a l'est fins a Somàlia, nord de Kenya i la costa del Mar Roig, i en Àsia des de la Península del Sinaí, Orient Pròxim i Península Aràbiga, cap a l'est, pel sud d'Iran i de l'Afganistan, fins al centre i sud de Pakistan i el nord i centre de l'Índia.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Bras tai (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: breision tai) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Emberiza striolata; yr enw Saesneg arno yw House bunting. Mae'n perthyn i deulu'r Breision (Lladin: Emberizidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn E. striolata, sef enw'r rhywogaeth.[2] Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Asia ac Affrica.
Mae'r bras tai yn perthyn i deulu'r Breision (Lladin: Emberizidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Pila coed cnocellaidd Camarhynchus pallidus Pila coed mangrof Camarhynchus heliobates Pila coed pryfysol bach Camarhynchus parvulus Pila coed pryfysol mawr Camarhynchus psittacula Pila coed pryfysol Ynys Charles Camarhynchus pauper Pila cribgoch y De Coryphospingus cucullatus Pila cribgoch y Gogledd Coryphospingus pileatus Twinc gwair Ciwba Tiaris canorus Twinc gwair plaen Tiaris obscurus Twinc gwair tywyll Tiaris fuliginosus Twinc gwair wynebddu Tiaris bicolor Yellow-faced grassquit Tiaris olivaceusAderyn a rhywogaeth o adar yw Bras tai (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: breision tai) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Emberiza striolata; yr enw Saesneg arno yw House bunting. Mae'n perthyn i deulu'r Breision (Lladin: Emberizidae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn E. striolata, sef enw'r rhywogaeth. Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Asia ac Affrica.
The striolated bunting (Emberiza striolata) is a passerine bird in the bunting family Emberizidae, a group now separated by most modern authors from the finches, Fringillidae.
It is a resident breeder of dry country from Chad, east through south-west Asia to north-western India [2] and in Africa. It is also known as “The Marrakesh Bird” for its strong presence in Morocco.
It breeds in remote wadis (not around human habitation like the related house bunting), usually close to streams, laying two to four eggs in a nest on the ground or in a hole in the ground.[2] Its natural food consists of seeds, or when feeding young, insects.
It is 14 cm long, similar in size to the house bunting and smaller than the similarly plumaged rock bunting. The breeding male has a chestnut body, and grey head with darker streaking and a white supercilium and moustachial streak. The female's head has a brown tint to the grey, and more diffused streaking.
The striolated bunting has stronger facial striping and a paler belly than the north African house bunting, which used to be considered conspecific as the subspecies E. striolata sahari.[3][4] Birds in eastern Chad (E. striolata jebelmarrae) show some evidence of intergradation with the house bunting.[2]
The song, given from a perch, is similar to but weaker than that of the common chaffinch.
The breeding range of the bird in India has been noted in recent times to include more southerly locations such as near Saswad near Pune. The incubation period of the clutch of three eggs is 14 days.[5]
The striolated bunting (Emberiza striolata) is a passerine bird in the bunting family Emberizidae, a group now separated by most modern authors from the finches, Fringillidae.
La Striemberizo Emberiza striolata estas birdo de la grupo de emberizoj el la ordo de paseroformaj birdoj kaj genro de la familio de Emberizedoj kiu iam estis enmetitaj en Fringedoj.
Ĝi estas specio de loĝantaj birdoj en seka kamparo el nordorienta Afriko (nordokcidenta Kenjo kaj Etiopio norden al suda Egiptio), orienten tra sudokcidenta Azio al nordokcidenta Barato.[1] Ili reproduktiĝas en malfacile atingeblaj uedoj (ne ĉe homa setlejo kiel la rilata Sahara emberizo), kutime ĉe akvofluoj. Ties natura manĝo konsistas el insektoj dum idomanĝigado, kaj for de la reprodukta sezono semoj.
Ĝi estas 14 cm longa, simila laŭ grando al la Sahara emberizo kaj pli malgranda ol la tre similplumara Rokemberizo. La reprodukta masklo havas brunan korpon kaj grizan kapon kun malhela strieco, tio estas ĝenerala griza koloro kun blankaj superokula, subokula kaj mustaĉa strioj, dum estas markataj nigraj strioj krona, traokula kaj mustaĉa, krom la gorĝo. La supra brusto estas grizeca, la suba brusto helbruna al sablokolora kaj la ventro iomete pli bruna. La supra dorso estas grizeca, la ŝultroj pli brunaj kaj la flugilplumoj pli malhelaj, dum la vosto preskaŭ nigreca. La beko estas flaveca kun pli griza supra makzelo. La kapo de la ino havas brunan nuancon al griza, kaj pli svagan striecon.
La Striemberizo havas tre markatan strian kapobildon (kio nomigas la specion laŭ la komuna nomo kaj laŭ la latina scienca nomo) kaj pli palan ventron ol la pli nordafrika Sahara emberizo, kiu estis konsiderata samspecifa kiel subspecio E. striolata sahari.[2][3] Birdoj de orienta Ĉado (E. striolata jebelmarrae) montras iome da interreproduktado kun la Sahara emberizo.[1]
La reprodukta teritorio de tiu birdo en Barato ĵus plietendiĝis por inkludi pli sudajn lokojn kiaj ĉe Sasŭado, Puneo. La ino demetas 2-4 ovojn en nesto surgrunda aŭ entrua.[1] Kovado de tipa ovaro de 3 ovoj estis konstatita je 14 tagoj.[4]
La kanto elsendita el ripozejo estas simila al, sed pli milda ol, tiu de la Fringo.
La Striemberizo Emberiza striolata estas birdo de la grupo de emberizoj el la ordo de paseroformaj birdoj kaj genro de la familio de Emberizedoj kiu iam estis enmetitaj en Fringedoj.
Ĝi estas specio de loĝantaj birdoj en seka kamparo el nordorienta Afriko (nordokcidenta Kenjo kaj Etiopio norden al suda Egiptio), orienten tra sudokcidenta Azio al nordokcidenta Barato. Ili reproduktiĝas en malfacile atingeblaj uedoj (ne ĉe homa setlejo kiel la rilata Sahara emberizo), kutime ĉe akvofluoj. Ties natura manĝo konsistas el insektoj dum idomanĝigado, kaj for de la reprodukta sezono semoj.
Ĝi estas 14 cm longa, simila laŭ grando al la Sahara emberizo kaj pli malgranda ol la tre similplumara Rokemberizo. La reprodukta masklo havas brunan korpon kaj grizan kapon kun malhela strieco, tio estas ĝenerala griza koloro kun blankaj superokula, subokula kaj mustaĉa strioj, dum estas markataj nigraj strioj krona, traokula kaj mustaĉa, krom la gorĝo. La supra brusto estas grizeca, la suba brusto helbruna al sablokolora kaj la ventro iomete pli bruna. La supra dorso estas grizeca, la ŝultroj pli brunaj kaj la flugilplumoj pli malhelaj, dum la vosto preskaŭ nigreca. La beko estas flaveca kun pli griza supra makzelo. La kapo de la ino havas brunan nuancon al griza, kaj pli svagan striecon.
La Striemberizo havas tre markatan strian kapobildon (kio nomigas la specion laŭ la komuna nomo kaj laŭ la latina scienca nomo) kaj pli palan ventron ol la pli nordafrika Sahara emberizo, kiu estis konsiderata samspecifa kiel subspecio E. striolata sahari. Birdoj de orienta Ĉado (E. striolata jebelmarrae) montras iome da interreproduktado kun la Sahara emberizo.
La reprodukta teritorio de tiu birdo en Barato ĵus plietendiĝis por inkludi pli sudajn lokojn kiaj ĉe Sasŭado, Puneo. La ino demetas 2-4 ovojn en nesto surgrunda aŭ entrua. Kovado de tipa ovaro de 3 ovoj estis konstatita je 14 tagoj.
La kanto elsendita el ripozejo estas simila al, sed pli milda ol, tiu de la Fringo.
El escribano estriado (Emberiza striolata)[2] es una especie de ave paseriforme de la familia Emberizidae propia de África y Asia.
Es un pájaro sedentario que vive en regiones áridas. Se extiende por el norte de África y el sudoeste asiático hasta la región noroccidental de la India.[3] Puede aparecer como divagante en las islas Canarias.
Se reproduce en uadis (lejos de asentamientos urbanos, y en esto se diferencia del escribano sahariano), normalmente cerca de arroyos, la puesta consiste de dos a cuatro huevos en un nido o agujero en el suelo.[3] Su dieta consiste de semillas, pero los pichones son alimentados con insectos pequeños.
Mide 14 cm de largo, su tamaño es similar al del escribano sahariano pero es más pequeño que el del escribano montesino. El cuerpo del macho adulto es color castaño, su cabeza gris con bandas oscuras y lista superciliar blanca y una banda a modo de mostacho. La cabeza de la hembra es gris aunque con una ligera tonalidad marrón, y las bandas son más difusas.
La zona de reproducción en la India incluye algunos sectores sureños en vecindad de Saswad y Pune. El período de incubación de una puesta de 3 huevos es de 14 días.[4]
El escribano estriado (Emberiza striolata) es una especie de ave paseriforme de la familia Emberizidae propia de África y Asia.
Berdantza marraduna (Emberiza striolata) Emberiza generoko animalia da. Hegaztien barruko Emberizidae familian sailkatua dago.
Berdantza marraduna (Emberiza striolata) Emberiza generoko animalia da. Hegaztien barruko Emberizidae familian sailkatua dago.
Kalliosirkku (Fringillaria striolata) on Koillis-Afrikan ja läntisen Aasian eteläosien varpuslintu.
Linnun pituus on noin 14 cm. Ulkonäöltään se muistuttaa suuresti kyläsirkkua, jota aikaisemmin pidettiin kalliosirkun alalajina. Kalliosirkun pään juovitus on voimakkaampaa ja vatsa on vaaleampi. Koiraan väritys on kirkkaampi kuin naaraan.
Kalliosirkku elää Afrikan koillisosassa Luoteis-Etiopiassa, Pohjois-Keniassa ja Etelä-Egyptissä, sekä sieltä itään Aasian eteläosissa Intiaan saakka.
Laji asustaa syrjäisten jokien ja purojen varsilla ihmisasutusta vältellen.
Pesä on maassa ja naaras munii siihen kahdesta neljään munaa.
Aikuiset syövät enimmäkseen siemeniä, poikasille ne syöttävät pääasiassa hyönteisiä ja muita pieniä selkärangattomia.
Kalliosirkku (Fringillaria striolata) on Koillis-Afrikan ja läntisen Aasian eteläosien varpuslintu.
Emberiza striolata
Le Bruant striolé (Emberiza striolata) est une espèce de passereaux appartenant à la famille des Emberizidae.
Tête, cou et poitrine gris, parties inférieures roussâtres, ailes roux vif et absence de blanc aux rectrices externes, ce qui distingue aisément Emberiza striolata des autres bruants. La race occidentale présente les parotiques mouchetées de noirâtre. La race orientale est un peu plus pâle avec des stries sombres plus marquées sur le manteau et une teinte nettement plus claire sur les parties inférieures, les mâles ont des motifs plus marqués sur la tête, avec un contraste plus évident entre les zones claires et les zones sombres. La femelle est peu différente mais globalement plus terne, avec la tête et la poitrine d'un gris plus brun, la face porte des motifs moins évidents que ceux du mâle et la poitrine est recouverte de fines stries. Les juvéniles ressemblent à la femelle adulte, peu ou pas de stries sombres à la tête, au cou et à la poitrine, bec gris-corne uniforme et sans jaune à la mandibule inférieure. Le chant est une brève série de notes montantes et descendantes.
Cette espèce se rencontre de l'Inde au Tchad.
Au Moyen-Orient, c'est plutôt un oiseau des oueds arides.
Elle s'étale du mois de mars à juin au Proche-Orient, de mars à avril dans la péninsule Arabique. Le nid est installé à l'intérieur ou sur le toit des habitations, mais selon les secteurs, le bruant striolé évite au contraire la présence humaine. Le nid de petite taille, composé de brindilles, de racines, de tiges herbeuses et de paille, est garni de crins, de laine, de duvet végétal et autres matériaux. La ponte comprend 2 à 4 œufs lisses et légèrement brillants, blancs avec quelques nuances de bleu ou de vert, et des taches ou des pointillés violets à brun sombre. L'incubation de 13 ou 14 jours est assurée par la femelle seule.
Le bruant striolé est essentiellement végétarien (graines, herbes) mais avale également des invertébrés pendant la saison de reproduction.
L'espèce Emberiza striolata a été décrite par le naturaliste allemand Martin Lichtenstein en 1822,sous le nom initial de Fringilla striolata.
Cet oiseau est représenté par 4 sous-espèces :
Emberiza striolata
Le Bruant striolé (Emberiza striolata) est une espèce de passereaux appartenant à la famille des Emberizidae.
De gestreepte gors (Emberiza striolata) is een zangvogel uit de familie van gorzen (Emberizidae). De huisgors, die in het westen van Noord-Afrika voorkomt, wordt soms nog beschouwd als een ondersoort van deze soort. De gestreepte gors komt voor in NO-Afrika en ZW-Azië.
De vogel is 12 tot 13 cm lang en weegt 12 tot 16 g. Het is een slanke gors. De kop en borst zijn grijs met kleine zwarte streepjes. Op de kop zitten afwisselend donkere en witachtige strepen. De vogel lijkt sterk op de huisgors maar de buik is lichter met een kaneelkleurige zweem, verder is deze gors zwaarder gestreept en de zwart-witkoptekening is duidelijker. Bovendien is deze soort gemiddeld iets kleiner door een kortere snavel en staart.[2]
Er zijn drie ondersoorten:[3]
Het leefgebied bestaat uit droge landschappen met struikgewas, vaak in de buurt van water. Deze soort is veel minder te vinden in de buurt van menselijke nederzettingen dan de huisgors. Overigens wordt de soort in Somalië wel in dorpen en steden aangetroffen en ook buiten de broedtijd wordt de vogel in cultuurland aangetroffen.[2]
De gestreepte gors heeft een groot verspreidingsgebied en daardoor is de kans op de status kwetsbaar (voor uitsterven) gering. De grootte van de populatie is niet gekwantificeerd, maar neemt mogelijk toe. De vogel is meestal niet algemeen, maar plaatselijk soms talrijk. Om deze redenen staat deze gors als niet bedreigd op de Rode Lijst van de IUCN.[1]
Bronnen, noten en/of referentiesDe gestreepte gors (Emberiza striolata) is een zangvogel uit de familie van gorzen (Emberizidae). De huisgors, die in het westen van Noord-Afrika voorkomt, wordt soms nog beschouwd als een ondersoort van deze soort. De gestreepte gors komt voor in NO-Afrika en ZW-Azië.
Bergsparv[2] (Emberiza striolata) är en tätting i familjen fältsparvar som förekommer från nordöstra Afrika genom Mellanöstern till Indien.[3]
Bergsparven är en relativt liten fältsparv med en kroppslängd på 13-14 centimeter. Den påminner om klippsparven (Emberiza cia) med sitt gråvita och svartvitbandade huvud. Bergsparven är dock mindre, har inget vitt på stjärten, underdelen av näbben är gulaktig (klippsparvens näbb är grå), bröstet är fläckigt, mindre vingtäckarna rostbruna istället för grå samt saknar klippsparvens vita vingband.[4]
Jämfört med närbesläktade hussparven (E. sahari, se nedan) är den streckat jordbrun på ryggen (ej ostreckat rödbrun), mörkt täckarband på vingen (hussparven har enfärgad vinge), gråbeige under istället för rostbeige samt har en diffus och inte skarp gräns mellan huvud och bröst. Huvudteckningen är också mer distinkt. Hona bergsparv är otydligare tecknad än hanen och brunare på huvudet.[4]
Bergsparven sjunger en kort och kvittrig strof, konsekvent upprepad: "tru-i-ah try-try trivitri trah" eller liknande. Locklätena är gnällig nasala, sträva och gråsparvslika eller en kort "tvett".[4]
Bergsparv delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]
Arten har tillfälligt observerats i Bahrain, Kuwait, Qatar och Cypern.[5]
Se också hussparv (Emberiza sahari) som tidigare betraktades som en underart till bergsparv. Vissa gör det fortfarande.[6]
Arten placeras traditionellt i släktet Emberiza, men vissa auktoriteter delar upp detta i flera mindre släkten. Den förs då tillsammans med exempelvis kapsparv och hussparv till Fringillaria.
Bergsparven återfinns i karga bergstrakter där den olikt sin nära släkting uppträder skyggt. Den är en stannfågel men kan röra sig till lägre belägna slätter och odlade fält vintertid.[4] Den lägger tre ägg som ruvas i 14 dagar.[7]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt ovanlig men lokalt vanlig eller mycket vanlig.[1]
Bergsparv (Emberiza striolata) är en tätting i familjen fältsparvar som förekommer från nordöstra Afrika genom Mellanöstern till Indien.
Gri başlı kiraz kuşu[1][2] (Emberiza striolata), kiraz kuşugiller (Emberizidae) familyasına ait bir ötücü kuş türü. Günümüzde bazı araştırmacılar tarafından ispinozgiller familyasında sınıflandırılmışdır. Ayrıca gri başlı çinte[3] olarak da adlandırılır.
14 cm boyunda ve kaya kiraz kuşundan daha küçük bir vücuda sahiptir. Erkekler, kestane rengi vücuda ve kaş ve bıyık üzerleri beyaz çizgili, gri bir başa sahiptirler. Dişilerin başı griyle kahverengi tonlarda ve çizgilenmesi daha karmaşık şekildedir.
Kuşların kuluçka süresi 14 gün sürer ve genellikle 3 yumurta yumurtlarlar. Tür, insan elinin değmediği uzak vadilerde, genellikle akarsulara yakın olarak bulunur. Yuvası yerdedir ve 2-4 yumurtayla birlikte bulunur.[4] Doğal yiyecekleri tohumlar, yavruları beslerken ise, tohumlarla birlikte böceklerdir.
Afrika'nın kuzeydoğusundan (kuzeybatı Kenya ve Etiyopya, Mısır'ın kuzeyinden güneyine), güneybatı Asya ve kuzeybatı Hindistan'a kadar olan yerlerde kuru alanlarda bulunan yerleşik bir kuştur.[4]
Gri başlı kiraz kuşu (Emberiza striolata), kiraz kuşugiller (Emberizidae) familyasına ait bir ötücü kuş türü. Günümüzde bazı araştırmacılar tarafından ispinozgiller familyasında sınıflandırılmışdır. Ayrıca gri başlı çinte olarak da adlandırılır.
Emberiza striolata là một loài chim trong họ Emberizidae.[2]
Emberiza striolata là một loài chim trong họ Emberizidae.
イエホオジロ(学名:Emberiza striolata)は、スズメ目ホオジロ科に分類される鳥類。
全長約14cm。