Çəkçəki (lat. Saxicola) - milçəkqapanlar fəsiləsinə aid quş cinsi.
Çəkçəki (lat. Saxicola) - milçəkqapanlar fəsiləsinə aid quş cinsi.
Ar strakiged[1] eo an evned a ya d'ober ar genad Saxicola a voe krouet e 1802 gant al loenoniour alaman Johann Matthäus Bechstein (1757-1822).
Pemzek spesad a ya d'ober ar genad :
a vo kavet e Wikimedia Commons.
Ar strakiged eo an evned a ya d'ober ar genad Saxicola a voe krouet e 1802 gant al loenoniour alaman Johann Matthäus Bechstein (1757-1822).
Saxicola és un gènere d'ocells de la família dels muscicàpids (Muscicapidae).
Segons la Classificació del Congrés Ornitològic Internacional (versió 2.10, 2011) aquest gènere està format per 15 espècies:
Saxicola és un gènere d'ocells de la família dels muscicàpids (Muscicapidae).
Bynkefugle (Saxicola) er en slægt af mindre insektædende spurvefugle, der er udbredt med cirka 15 arter i Eurasien, Afrika og Australasien. De blev tidligere betragtet som små drosler, men regnes nu til fluesnapperfamilien.
De to arter bynkefugl og sortstrubet bynkefugl yngler i Danmark.
Et udsnit af de 15 arter af bynkefugle:
Bynkefugle (Saxicola) er en slægt af mindre insektædende spurvefugle, der er udbredt med cirka 15 arter i Eurasien, Afrika og Australasien. De blev tidligere betragtet som små drosler, men regnes nu til fluesnapperfamilien.
De to arter bynkefugl og sortstrubet bynkefugl yngler i Danmark.
Die Wiesenschmätzer (Saxicola) sind eine Gattung aus der Familie der Fliegenschnäpper (Muscicapidae).
Wiesenschmätzer sind kleine insektenfressende Singvögel, die offenes Gelände mit vereinzelt wachsenden Sträuchern und ähnlichen Strukturen besiedeln. Die Gattung ist mit einer außergewöhnlich weitläufigen Brutverbreitung auf die Alte Welt beschränkt, in Amerika kommt sie nicht vor.[1][2]
Wiesenschmätzer sind kleine bis mittelgroße, kompakte Singvögel mit eher kurzem, rechteckigen Schwanz. Ihr Schnabel ist kurz und kräftig mit ziemlich breiter Basis. Die Schnabelborsten sind gut entwickelt und recht lang, die Beine dünn. Die Flügel sind eher rund als spitz. Die Geschlechter zeigen unterschiedliche Gefiederfärbungen.[3]
Derzeit werden 15 Arten in die Gattung eingeordnet:[4]
Mohrenschwarzkehlchen (Saxicola caprata), Männchen
Mohrenschwarzkehlchen (Saxicola caprata), Weibchen
Kanarenschmätzer (Saxicola dacotiae)
Grauschmätzer (Saxicola ferreus)
Braunkehlchen (Saxicola rubetra)
Europäisches Schwarzkehlchen (Saxicola rubicola)
Afrikanisches Schwarzkehlchen (Saxicola torquatus)
Die Wiesenschmätzer (Saxicola) sind eine Gattung aus der Familie der Fliegenschnäpper (Muscicapidae).
Wiesenschmätzer sind kleine insektenfressende Singvögel, die offenes Gelände mit vereinzelt wachsenden Sträuchern und ähnlichen Strukturen besiedeln. Die Gattung ist mit einer außergewöhnlich weitläufigen Brutverbreitung auf die Alte Welt beschränkt, in Amerika kommt sie nicht vor.
_female.jpg)
Saxicola (Latin: saxum, rock + incola, dwelling in[1]), the stonechats or chats, is a genus of 15 species of small passerine birds restricted to the Old World. They are insectivores occurring in open scrubland and grassland with scattered small shrubs.
The genus was introduced by the German naturalist Johann Matthäus Bechstein in 1802.[2] The type species was subsequently designated as the European stonechat.[3] The name Saxicola is from Latin saxum, saxi "stone" and -cola "dweller".[4]
The genus was formerly included in the thrush family Turdidae, but as with several other related genera, has now been shown to be correctly classified in the Old World flycatcher family Muscicapidae, in which it is most closely related to the genera Oenanthe (wheatears) and Campicoloides.[5][6]
Genetic and behavioural evidence has also resulted in several new species being accepted in the genus in recent years, most notably the splitting of the former broad "species" common stonechat Saxicola torquatus into five species, a change now widely though not yet universally accepted. With addition of mtDNA cytochrome b sequence and nDNA fingerprinting data, it was confirmed that not only the Fuerteventura and Réunion stonechats are distinct species, but that in addition, the African, Madagascar, European, Siberian and Amur stonechats are also all separate species.[7][8][9][10] Due to confusion of subspecies allocation, the name S. torquatus was briefly used for the European species, with the African stonechat being incorrectly listed as S. axillaris.[8]
Owing to misunderstandings of Latin syntax, several species have in the past been widely but incorrectly cited with feminine name endings ("S. torquata, S. maura, S. leucura, S. ferrea", etc.).[11]
The following 15 species are currently accepted in Saxicola:[12]
Formerly included in the genus Saxicola, but now treated in a separate genus:
.jpg)
_I_IMG_6728.jpg)
{{cite book}}: |first= has generic name (help) female pied bushchat (Saxicola caprata bicolor), India Saxicola (Latin: saxum, rock + incola, dwelling in), the stonechats or chats, is a genus of 15 species of small passerine birds restricted to the Old World. They are insectivores occurring in open scrubland and grassland with scattered small shrubs.
La saksikoloj estas la birdoj membroj de la genro Saxicola[1], genro de 14 specioj de malgrandaj paserinaj birdoj de la Malnova Mondo. Ili estas insektomanĝantaj de malfermaj arbustejoj kaj herbejoj kun disa malgranda arbustaro.
Saxicola torquatus estis iam uzata por la supozata taksono "Komuna saksikolo". Post studoj de DNA (Urquhart & Bowley 2002, Wink et al. 2002), oni konfirmis, ke ne nur la Fuerteventura kaj la Reunia saksikoloj estas distingaj specioj. Krome ankaŭ la Afrika, Eŭropa kaj Siberia saksikoloj necesis esti disigita. Pro konfuzo pri lokigo de subspecioj, la nomo S. torquatus estis mallonge ŭzata por la eŭropa specio, dum la Afrika saksikolo estis S. axillaris. Kelkaj studoj sugestis, ke la madagaskara subspecio Saxicola torquatus sibilla povus esti konsiderata distinga specio.[2]
Specilisto:
Foje oni nomas per tiu nomo de Saksikoloj al la membroj de la parenca, sed ne tre proksima genro de Enantoj.
La saksikoloj estas la birdoj membroj de la genro Saxicola, genro de 14 specioj de malgrandaj paserinaj birdoj de la Malnova Mondo. Ili estas insektomanĝantaj de malfermaj arbustejoj kaj herbejoj kun disa malgranda arbustaro.
Saxicola torquatus estis iam uzata por la supozata taksono "Komuna saksikolo". Post studoj de DNA (Urquhart & Bowley 2002, Wink et al. 2002), oni konfirmis, ke ne nur la Fuerteventura kaj la Reunia saksikoloj estas distingaj specioj. Krome ankaŭ la Afrika, Eŭropa kaj Siberia saksikoloj necesis esti disigita. Pro konfuzo pri lokigo de subspecioj, la nomo S. torquatus estis mallonge ŭzata por la eŭropa specio, dum la Afrika saksikolo estis S. axillaris. Kelkaj studoj sugestis, ke la madagaskara subspecio Saxicola torquatus sibilla povus esti konsiderata distinga specio.
Specilisto:
Brungorĝulo, Saxicola rubetra Blankabrova saksikolo, Saxicola macrorhynchus Blankagorĝa saksikolo aŭ Hodgsona saksikolo, Saxicola insignis Fuerteventura saksikolo aŭ Kanaria saksikolo, Saxicola dacotiae Ĉiniha saksikolo, Saxicola dacotiae murielae – formortinta (frue 20a jarcento) Eŭropa saksikolo, Saxicola rubicola (iam en S. torquatus) Siberia saksikolo aŭ Azia saksikolo, Saxicola maurus (iam en S. torquatus) Nigragorĝulo aŭ Afrika saksikolo, Saxicola torquatus Etiopia saksikolo, Saxicola (torquatus) albofasciatus Madagaskara saksikolo, Saxicola (torquatus) sibilla Reunia saksikolo, Saxicola tectes Blankavosta saksikolo, Saxicola leucurus Nigra saksikolo, Saxicola caprata Jerdona saksikolo, Saxicola jerdoni Fergriza saksikolo, Saxicola ferreus Blankaventra saksikolo aŭ Timora saksikolo, Saxicola gutturalis Avelstria saksikolo , Saxicola bifasciatusFoje oni nomas per tiu nomo de Saksikoloj al la membroj de la parenca, sed ne tre proksima genro de Enantoj.
Saxicola es un género de aves paseriformes de la familia Muscicapidae. Contiene 15 especies comúnmente conocidas como tarabillas. Se encuentran únicamente en el Viejo Mundo, y son insectívoras habitantes de los matorrales y herbazales abiertos con arbustos pequeños dispersos. El término Saxicola significa «morador de las rocas», del latín saxum, «roca» e incola «que habita en un lugar».
Anteriormente se incluía este género en la familia Turdidae, aunque este y otros géneros se trasladaron a la de los papamoscas (Muscicapidae).
También hubo cierta controversia respecto a la aceptación de algunas nuevas especies, que hasta el momento eran consideradas subespecies de S. torquatus. Una nueva revisión con la adición de evidencias por análisis de secuencias de citocromo b de ADN mitocondrial y de secuencias de huella genética de microsatélites de ADN nuclear[1][2] tuvo como resultado que no sólo la tarabilla canaria y la de Reunión son especies distintas (antes se las consideraba subespecies S. torquatus), si no que las subespecies S. t. torquatus (Saxicola torquatus), S. t. rubicola (Saxicola rubicola), y S. t. maurus (Saxicola maurus) también necesitaban ser separadas. Debido a una confusión inicial de la proveniencia de las subespecies estudiadas, al separar las especies, el nombre S. torquatus fue atribuido a la especie europea y S. axillaris a la africana, pero solo por poco tiempo. Esta nueva división no ha sido todavía aceptadas por muchos organismos de protección y estudio de la naturaleza,[3] aunque si por otros.[4]
Tiene descritas 15 especies:[5]
Saxicola es un género de aves paseriformes de la familia Muscicapidae. Contiene 15 especies comúnmente conocidas como tarabillas. Se encuentran únicamente en el Viejo Mundo, y son insectívoras habitantes de los matorrales y herbazales abiertos con arbustos pequeños dispersos. El término Saxicola significa «morador de las rocas», del latín saxum, «roca» e incola «que habita en un lugar».
Täks (Saxicola) on lindude perekond rästaslaste sugukonnast.
Eestist on teada kolm liiki:
Pitxartxarra Saxicola generoko passeriformesen izen arrunta da. Hegaztien barruko Muscicapidae familian sailkatua dago.
Neurriz eta itxuraz oso antzekoak dira. 12,5 cm inguru luze dira. Moko zorrotza eta laburra dute; labur samarra dute isatsa ere. Hankak aldiz luze samarrak eta meheak dituzte.[1]
Generoak hurrengo espezieak ditu:[2]
Oso antzekoa den pitxartxar inurrijalea, berriz, Myrmecocichla generokoa da.
Artikulu hau biologiari buruzko zirriborroa da. Wikipedia lagun dezakezu edukia osatuz. Pitxartxarra Saxicola generoko passeriformesen izen arrunta da. Hegaztien barruko Muscicapidae familian sailkatua dago.
Neurriz eta itxuraz oso antzekoak dira. 12,5 cm inguru luze dira. Moko zorrotza eta laburra dute; labur samarra dute isatsa ere. Hankak aldiz luze samarrak eta meheak dituzte.
Pensastaskut (Saxicola) on sieppojen heimoon kuuluva lintusuku. Suvun lajien määrä vaihtelee eri lähteissä. BirdLife Suomen luokituksessa sukuun kuuluu 13 lajia[1].
Pensastaskut (Saxicola) on sieppojen heimoon kuuluva lintusuku. Suvun lajien määrä vaihtelee eri lähteissä. BirdLife Suomen luokituksessa sukuun kuuluu 13 lajia.
Saxicola est un genre d'oiseaux de l'ordre des Passeriformes et de la famille des muscicapidés. Ses espèces sont appelées tariers et parfois traquets.
D'après la classification de référence (version 5.2, 2015) du Congrès ornithologique international (ordre phylogénique) :
Saxicola est un genre d'oiseaux de l'ordre des Passeriformes et de la famille des muscicapidés. Ses espèces sont appelées tariers et parfois traquets.
Smólach atá dúchasach don chuid is mó den Seandomhan. Ceann dorcha ar an bhfireannach, spotaí bána ar an muineál is an cliabhrach scothdhearg éadrom. Áitríonn sé talamh oscailte. Itheann sé feithidí, gráinní is caora. Tuirlingíonn sé go minic ar thom, claí is mar sin de.
Is síol ainmhí é an t-alt seo. Cuir leis, chun cuidiú leis an Vicipéid.
Tikrosios kiauliukės (lot. Saxicola, angl. Stonechats, Chats) – musinukinių (Muscicapidae) šeimos paukščių gentis.
Gentyje yra 14 rūšių.
Europinė kiauliukė (Saxicola rubicola)
Juodoji kiauliukė (Saxicola caprata)
Tikrosios kiauliukės (lot. Saxicola, angl. Stonechats, Chats) – musinukinių (Muscicapidae) šeimos paukščių gentis.
Gentyje yra 14 rūšių.
Čakstītes, čakstīšu ģints (Saxicola) ir mušķērāju dzimtas (Muscicapidae) ģints, kas apvieno 15 mūsdienās dzīvojošas dziedātājputnu sugas.[1] Tās ir Vecās Pasaules putni, kas sastopami Eirāzijā, Āfrikā un vairākās okeānu salās.[1][2] Uzturas atklātā, krūmainā ainavā.
Zinātniskais nosaukums Saxicola atvasināts no latīņu valodas un latviski nozīmē akmeņos dzīvojošs.[3]
Nesenā pagātnē čakstīšu ģints tika sistematizēta mežastrazdu dzimtā (Turdidae), bet saskaņā ar jaunākajiem ģenētiskajiem pētījumiem tā pārvietota uz mušķērāju dzimtu.[4] DNS atklājumi ir ieviesuši izmaiņas arī sugu sistemātikā. Suga tumšā čakstīte (Saxicola torquata) sadalīta trīs atsevišķās sugās: Āfrikas tumšā čakstīte (Saxicola torquatus), tumšā čakstīte (Saxicola rubicola) un Sibīrijas tumšā čakstīte (Saxicola maurus).[1]
Latvijā sastopamas 2 čakstīšu ģints sugas: lukstu čakstīte (Saxicola rubetra) un tumšā čakstīte (Saxicola rubicola).[1][5]
Visas čakstīšu ģints sugas ir neliela auguma kukaiņēdāji. Tām piemīt izteikts dzimumu dimorfisms. Tēviņi ir koši un pamanāmi, mātītes neuzkrītošas. Lielākajai daļai sugu tēviņiem krūtis vai visa pavēdere ir gaiši oranžas vai kanēļkrāsā. Ārpus vairošanās sezonas vēders kļūst gaišs, dažām sugām balts. Mugura melna vai tumši brūna. Lielākajai daļai sugu virs acs balta uzacs. Mātītes ir galvenokārt brūnas ar gaiši oranžu vai smilšbrūnu pavēderi.[6]
Čakstīšu ģints (Saxicola)[1]
Čakstītes, čakstīšu ģints (Saxicola) ir mušķērāju dzimtas (Muscicapidae) ģints, kas apvieno 15 mūsdienās dzīvojošas dziedātājputnu sugas. Tās ir Vecās Pasaules putni, kas sastopami Eirāzijā, Āfrikā un vairākās okeānu salās. Uzturas atklātā, krūmainā ainavā.
Zinātniskais nosaukums Saxicola atvasināts no latīņu valodas un latviski nozīmē akmeņos dzīvojošs.
Saxicola is een geslacht van zangvogels uit de familie van de vliegenvangers (Muscicapidae).[1] De wetenschappelijke naam van het geslacht is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1802 door Bechstein.
De volgende soorten zijn bij het geslacht ingedeeld:[1]
Saxicola is een geslacht van zangvogels uit de familie van de vliegenvangers (Muscicapidae). De wetenschappelijke naam van het geslacht is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1802 door Bechstein.
Saxicola er ei biologisk slekt av ca. 15 artar av små sporvefuglar i flugesnapparfamilien avgrensa til «den gamle verda». Fleire artar i denne slekta har fellesnemningane 'buskskvettar' og 'svartstrupar' på norsk språk. Dei er insektetarar og lever i open krattskog og på grassletter med spreidde småbuskar.
Tidlegare nytta ein det vitskaplege namnet Saxicola torquatus for det ein trudde var eit større takson svartstrupe. Data frå DNA-analysar i 2002 synte at ikkje berre kanariskvett og reunionsvartstrupe er distinkte artar, men i tillegg trengjer afrikasvartstrupe, svartstrupe, Saxicola rubicola og asiasvartstrupe å vere rekna som sjølvstende artar. På grunn av forvekslingar ved tildeling av underarter, vart namnet S. torquatus i kort tid nytta for den europeiske svartstrupen, og den afrikanske svartstrupen blei til S. axillaris.
Studiar tyder på at underarten Saxicola torquatus sibilla på Madagaskar kan reknast som ein eigen art,[1] noko som òg er reflektert i IOC-lista.[2]
Skvettar og svartstrupar i rekkjefølgje etter Clementslista versjon 6.8 frå august 2013[3] med norske namn etter Norske navn på verdens fugler.[4]
Saxicola er ei biologisk slekt av ca. 15 artar av små sporvefuglar i flugesnapparfamilien avgrensa til «den gamle verda». Fleire artar i denne slekta har fellesnemningane 'buskskvettar' og 'svartstrupar' på norsk språk. Dei er insektetarar og lever i open krattskog og på grassletter med spreidde småbuskar.
Tidlegare nytta ein det vitskaplege namnet Saxicola torquatus for det ein trudde var eit større takson svartstrupe. Data frå DNA-analysar i 2002 synte at ikkje berre kanariskvett og reunionsvartstrupe er distinkte artar, men i tillegg trengjer afrikasvartstrupe, svartstrupe, Saxicola rubicola og asiasvartstrupe å vere rekna som sjølvstende artar. På grunn av forvekslingar ved tildeling av underarter, vart namnet S. torquatus i kort tid nytta for den europeiske svartstrupen, og den afrikanske svartstrupen blei til S. axillaris.
Studiar tyder på at underarten Saxicola torquatus sibilla på Madagaskar kan reknast som ein eigen art, noko som òg er reflektert i IOC-lista.
Multimedia w Wikimedia Commons Saxicola – rodzaj ptaka z rodziny muchołówkowatych (Muscicapidae).
Rodzaj obejmuje gatunki występujące w Eurazji i Afryce[3].
Długość ciała 11–17 cm, masa ciała 11–26 g[4].
Łacińskie saxum, saxi – kamień; -cola – mieszkaniec < colere – zamieszkiwać[5].
Do rodzaju należą następujące gatunki[6]:
Saxicola é um género de aves da família Muscicapidae. Compreende 14 espécies, que podem ser encontradas no Velho Mundo. São insectívoros. Habitam em regiões de mato ou em campos de gramíneas com mato disperso.
Saxicola torquata era anteriormente considerada representativa de um suposto taxon constituído pelo cartaxo-comum (Common Stonechat, em inglês). Com o auxílio de dados obtidos através de técnicas moleculares (Urquhart & Bowley 2002, Wink et al. 2002), foi confirmado que Saxicola dacotiae e Saxicola tectes erão espécies distintas. Para mais, as espécies Saxicola torquata (África), Saxicola rubicola (Europa) e Saxicola maura (Sibéria) também tiveram que ser separadas.
Saxicola é um género de aves da família Muscicapidae. Compreende 14 espécies, que podem ser encontradas no Velho Mundo. São insectívoros. Habitam em regiões de mato ou em campos de gramíneas com mato disperso.
Saxicola torquata era anteriormente considerada representativa de um suposto taxon constituído pelo cartaxo-comum (Common Stonechat, em inglês). Com o auxílio de dados obtidos através de técnicas moleculares (Urquhart & Bowley 2002, Wink et al. 2002), foi confirmado que Saxicola dacotiae e Saxicola tectes erão espécies distintas. Para mais, as espécies Saxicola torquata (África), Saxicola rubicola (Europa) e Saxicola maura (Sibéria) também tiveram que ser separadas.
Buskskvättor (Saxicola) är ett släkte med fåglar i familjen flugsnappare.[1]
Buskskvättorna förekommer i stora delar av gamla världen, från Brittiska öarna österut till Stilla havet och söderut till Afrika söder om Sahara. Den har också tagit sig så långt som till Madagaskar, Maskarenerna och Små Sundaöarna. De är alla insektsätare som häckar i öppen buskvegetation och gräsmarker med spridda buskage.
Taxonomin kring släktet är komplicerad. Olika auktoriteter erkänner olika många arter och länge rådde det oenighet till vilken familj släktet tillhör. Tidigare fördes buskskvättorna tillsammans med andra små trastliknande fåglar som exempelvis rödstjärtar och stenskvättor till familjen trastar. DNA-studier visar dock att de är närmare släkt med flugsnappare i familjen Muscicapidae och förs numera dit.
Studier av DNA (Illera et al 2008[2]) visar att släktet Saxicola har sitt ursprung i Asien och då troligen från Centralasien, sydvästra Asien eller Indiska halvön. Därifrån har släktet sedan spridit sig vilket gett upphov till fyra distinkta klader i fyra olika geografiska områden. Släktet består av cirka 14 arter och 45 beskrivna underarter.[3]
Klad 1 - Asiatiska fastlandet
Klad 2 - Europa och Västasien
Klad 3 - Sydasien och den asiatiska övärlden
Klad 4 - Eurasien och Afrika. Denna klad är den genetiskt sett mest varierade av de fyra kladerna och kan delas upp i tre subklader; Västra Palearktis, Afrika och Asien, där olika underarter av svarthakade buskskvätta finns i alla tre subklader.
Oklar taxonomisk hemvist inom släktet
Den sydafrikanska drakensbergskvättan (Campicoloides bifasciatus) placerades tidigare i Saxicola men anses numera vara mer avlägset släkt, systerart till Emarginata.
Det vetenskapliga släktnamnet Saxicola betyder ungefär "klippinvånare" på latin och härstammar från orden saxum, "sten" eller "klippa" och incola, "invånare" eller "boende".
De flesta av arterna är vanligt förekommande i rätt miljö. Sindbuskskvättan och mongolbuskskvättan har båda dock begränsade utbredningsområden och minskar i antal, varför de är med i IUCN:s rödlista som sårbara.
Buskskvätta, hona.
Svart buskskvätta (Saxicola caprata), hane.
Grå buskskvätta (Saxicola ferrea), hane.
Svarthakad buskskvätta (Saxicola rubicola), hane.
Buskskvättor (Saxicola) är ett släkte med fåglar i familjen flugsnappare.
В Україні 2 види: трав'янка лучна (Saxicola rubetra), що гніздиться майже на всій території країни, окрім Криму та Приазов'я, та трав'янка чорноголова (Saxicola torquata), що гніздиться майже на всій території України, крім Полісся та значної частини степової зони.
Це незавершена стаття з орнітології.Saxicola là một chi chim trong họ Muscicapidae.[1]
_I-Haryana_IMG_8045.jpg){kind=small}
Bài viết liên quan đến Họ Đớp ruồi này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn. Saxicola là một chi chim trong họ Muscicapidae.
Чеканы (лат. Saxicola) — род воробьиных птиц из семейства мухоловковых. Ранее относился к семейству дроздовых[1].
Это заготовка статьи по орнитологии. Вы можете помочь проекту, дополнив её. Чеканы (лат. Saxicola) — род воробьиных птиц из семейства мухоловковых. Ранее относился к семейству дроздовых.
石鶺（jī）屬（学名：Saxicola）是鸟纲雀形目鹟科中的一个属。属下有14种较小的雀，分布于欧亚大陆和非洲。
.jpg){kind=small}
这是一篇與雀形目相關的小作品。你可以通过编辑或修订扩充其内容。 物種識別信息 _female.jpg)
-_Himachal-_I_IMG_3193.jpg)
_male.jpg)
_I_IMG_6746.jpg)
_I_IMG_8309.jpg)
_I_IMG_6728.jpg)
