dcsimg

Islandsknipa ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Islandsknipa (Bucephala islandica) är en art i familjen änder som lever i subarktiska regioner som Nordamerika, Kanada, södra Grönland och Island.[2]

Utseende

Adulta individer påminner mycket om adult om den närbesläktade knipan och kan vara svår att särskilja. Adulta hanar har mörkt huvud med ett blålila skimmer och ett vitt halvmåneformat parti på sidan av huvudet framför ögat, och som går ovanför ögat. Ryggen är svartare än hos knipa och den har en kortare näbb. Huvudformen skiljer sig också hos både hona och hane i förhållande till knipa då högsta punkten på hjässan hos islandsknipan ligger längre fram vilket hos honan ger en rundare huvudform. Adult hona hos islandsknipa har mer gult på näbben.[3]

Läte

Islandsknipans spelläte skiljer sig tydligt från knipans. Hanen yttrar korta, abrupta och lågmälda va va-va. Honan låter likt knipan, men grövre och mörkare. Det vinande vingljudet från hanen som är så typisk för knipan är möjligen även det något mörkare.[3]

Utbredning och biotop

Islandsknipan förekommer i subarktiska regioner och dess häckningsbiotop är sjöar och dammar i skogsmark, främst i nordvästra Nordamerika, men även lokalt i östra Kanada, på Grönland och på Island. På Island är den en vanlig häckfågel i Mývatn på norra delen av ön. Islandsknipan är en flyttfågel och merparten övervintrar i skyddade havsområden, ofta utefter kusten, eller i isfria inlandsvatten. Den är en mycket sällsynt gäst i Västeuropa och södra Nordamerika.[4][3] I Sverige finns ännu inget godkänt fynd av arten.

 src=
Islandsknipans utbredning, med Island infällt.

Ekologi

Denna dykand födosöker under vatten. De lever av vattenlevande insekter, kräftdjur och sjövegetation. De häckar i håligheter i träd, men även i jordhålor och andra skyddade platser på marken. Väldigt lite är känt om dess häckningsvanor. Efter häckningssäsong flyttar de till speciella ruggningsställen då de blir flygoförmögna i 20-40 dagar.[5] Islandsknipa tenderar att inte dela habitat med den mycket vanligare knipan.

 src=
Islandsknipans ägg.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka 800-900 par.[1]

Noter

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Bucephala islandica Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 42-43. ISBN 978-91-7424-039-9
  4. ^ Cooper Ornithological Society: Minutes of Cooper Club Meetings. Condor 18(1): 38-40. PDF fulltext
  5. ^ Hogan, D. (2011). Discovery of important post breeding sites for barrow’s goldeneye in the boreal transition zone o alberta. Waterbirds, 34(3), 261-268

Externa länkar

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Islandsknipa: Brief Summary ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Islandsknipa (Bucephala islandica) är en art i familjen änder som lever i subarktiska regioner som Nordamerika, Kanada, södra Grönland och Island.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV