dcsimg

Tupaia ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Tupaia är ett släkte i familjen spetsekorrar med 15 arter.

Kännetecken

Arterna i släktet har inte lika tät hårbeklädnad som andra spetsekorrar. De kännetecknas dessutom av en yvig svans och små öron. Pälsens färg varierar mellan rödbrun, olivgrön och grå, undersidan är vanligen ljusare. Liksom andra spetsekorrar har de en långdragen nos. Dessa djur når en kroppslängd mellan 14 och 23 centimeter och därtill kommer en ungefär lika lång svans. Vikten ligger mellan 100 och 300 gram.

Utbredning

Utbredningsområdet sträcker sig från östra Indien och Nepal över Sydostasien till Filippinerna samt öarna Borneo och Bali.

Levnadssätt

Släktets medlemmar lever främst i skogen, ibland vistas de på odlingsmark eller till och med i trädgårdar. Liksom de flesta spetsekorrar är de aktiva på dagen. De vilar på natten i bon som är gömd bland rötter eller trädens håligheter. De flesta arterna lever på marken men de har bra förmåga att klättra i träd.

Individernas sociala beteende är troligen beroende på art. Hos vissa arter lever individerna i monogama par med ett revir och som markeras med sekret från doftkörtlarna. Hos andra arter har varje hane ett revir som överlappas med territorierna av upp till tre honor. Hanen har vanligen rätt att para sig med dessa honor. En tredje variant är större grupper där bara alfahanen har rätten att para sig med flockens honor.

Föda

Dessa spetsekorrar är allätare som livnär sig av insekter, mindre ryggradsdjur, frön, frukter och blad.

Fortplantning

Arterna i släktet kan para sig hela året men oftast sker parningen mellan februari och juni. Efter dräktigheten som varar i sju till åtta veckor föder honan ett till tre ungdjur. Dessa är i början blinda och nakna.

Släktets spetsekorrar har utvecklad ett speciellt system för ungarnas uppfostring. De bygger två bon, en för föräldrarna och en för ungdjuren. Bara varannan dag besöker honan ungarnas bo för att dia dem i loppet av cirka 15 minuter, annars måste ungarna klara sig själv. Efter tio till tjugo dagar öppnar ungarna sina ögon för första gången och efter ungefär fem veckor slutar honan att ge di. Nyfödda individer blir efter cirka tre månader könsmogna.

Vilda individer har vanligen en livslängd mellan två och tre år. I fångenskap kan de bli upp till 12 år gamla.

Hot

Liksom flera andra djur i samma utbredningsområde hotas arterna av levnadsområdets förstöring samt av jakt. IUCN listar Tupaia chrysogaster och Tupaia nicobarica som stark hotade (endangered) men för flera arter saknas populationsdata[1].

Arter

 src=
Tupaia tana, teckning av Joseph Smit

Wilson & Reeder (2005) listar 15 arter[2]:

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 20 februari 2009.

Noter

  1. ^ TupaiaIUCN:s rödlista Arkiverad 27 juni 2014 hämtat från the Wayback Machine., besökt 31 januari 2010.
  2. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Tupaia (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4

Tryckta källor

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Tupaia: Brief Summary ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Tupaia är ett släkte i familjen spetsekorrar med 15 arter.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV