Bruniaceae ye una familia d'anxospermes eudicotiledóneas perteneciente al orde de les bruniales. Inclúi 12 xéneros con unes 75 especies de parrotales o subarbustos, con fueyes perennes, alternes, dispuestes n'espiral y simples cola llámina entera. Flores hermafrodites solitaries (dacuando) o arrexuntaes n'inflorescencies terminales o axilares. El frutu ye un aqueniu. Son naturales de les rexones subtropicales del sur d'África.
La familia describióse por R.Br. ex DC. y espublizóse en Prodromus Systematis Naturalis Regni Vegetabilis 2: 43. 1825.[1] El xéneru tipu ye: Brunia Lam.
Bruniaceae ye una familia d'anxospermes eudicotiledóneas perteneciente al orde de les bruniales. Inclúi 12 xéneros con unes 75 especies de parrotales o subarbustos, con fueyes perennes, alternes, dispuestes n'espiral y simples cola llámina entera. Flores hermafrodites solitaries (dacuando) o arrexuntaes n'inflorescencies terminales o axilares. El frutu ye un aqueniu. Son naturales de les rexones subtropicales del sur d'África.
Bruniàcia (Bruniaceae) és una família de plantes amb flor.
Segons el sistema de classificació filogenètica APG II la família de les Bruniàcies està dins del clade Euasterids II sense assignar a cap ordre en concret
Segons el sistema Cronquist s'ubica la família en l'ordre Rosales
La família de les bruniàcies conté unes 75 espècies en 12 gèneres:Audouinia, Berzelia, Brunia, Linconia, Lonchostoma, Mniothamnea, Nebelia, Pseudobaeckea, Raspalia, Staavia, Thamnea i Tittmannia.
La distribució de les plantes d'aquesta família és endèmica de la regió florística del Cap a Àfrica del Sud.
Són arbusts o subarbusts i algunes poques espècies són arbres.
Fulles persistents de disposició alternada. Flors hermafrodites. Fruit en forma d'aqueni, núcula o càpsula.
Bruniovité (Bruniaceae) je čeleď vyšších dvouděložných rostlin z řádu Bruniales. Zahrnuje asi 80 druhů ve 12 rodech. Jsou to dřeviny s drobnými střídavými listy a pětičetnými květy, rostoucí výhradně v jižní Africe.
Zástupci čeledi bruniovité jsou stálezelené keře, polokeře nebo výjimečně i stromy s drobnými střídavými listy bez palistů. Čepel listů je celistvá, s paralelní žilnatinou. Květy jsou oboupohlavné, v hlávkách, klasech nebo řidčeji jednotlivé. Hlávky jsou často seskupeny v hroznovitých nebo latovitých květenstvích a podepřené listeny zákrovu. Květy jsou nejčastěji pětičetné, řidčeji čtyřčetné. Kališní i korunní lístky jsou volné nebo srostlé. Tyčinek je stejný počet jako korunních cípů. Tyčinky jsou nejčastěji volné, řidčeji (např. u rodu Lonchostoma) přirostlé ke korunní trubce. Semeník je svrchní až spodní, srostlý ze 2 až 3 plodolistů nebo monomerní, s 1 až 3 pouzdry. Čnělky jsou volné nebo částečně na bázi srostlé. V každém plodolistu jsou nejčastěji 2 až 4, řidčeji až 12 vajíček. Plodem je tobolka, nažka, oříšek nebo měchýřek. Semena jsou velmi malá.[1]
Čeleď zahrnuje asi 80 druhů ve 12 rodech. Největší rod je Brunia (37 druhů). Čeleď se vyskytuje pouze v jižní Africe v oblasti Kapska a Natalu. Nejvíce druhů je v západním Kapsku.[2]
Dahlgren a Tachtadžjan řadili čeleď Bruniaceae společně s Grubbiaceae do řádu Bruniales v rámci nadřádu Ericanae. V Cronquistově systému je tato čeleď zařazena do řádu růžotvaré (Rosales), zatímco čeleď Grubbiaceae je v řádu vřesovcotvaré (Ericales). V systémech APG I i APG II jsou Bruniaceae ponechány nezařazené do řádu v rámci skupiny nazývané 'Euasterids II'. Ve verzi APG III jsou řazeny spolu s čeledí Columelliaceae do řádu Bruniales.[3][4][5][6]
Podobnost s jihoafrickou čeledí Grubbiaceae, řazené v dnešním systému do řádu dřínotvaré (Cornales), je zřejmě dána spíše podobnými podmínkami prostředí než příbuzností obou čeledí.[2]
Audouinia, Berzelia, Brunia, Linconia, Lonchostoma, Mniothamnea, Nebelia, Pseudobaeckea, Raspalia, Staavia, Thamnea, Tittmannia[2]
Bruniovité (Bruniaceae) je čeleď vyšších dvouděložných rostlin z řádu Bruniales. Zahrnuje asi 80 druhů ve 12 rodech. Jsou to dřeviny s drobnými střídavými listy a pětičetnými květy, rostoucí výhradně v jižní Africe.
Bruniaceae er en familie med 12 slægter og ca. 75 arter i det sydligste Afrika (Kap-provinsen). Det træagtige planter, som kan minde om Lyng. Bladene er skruestillede og hele med hel rand og en bladspids, som bærer kirtler. Blomsterne er samlet i aks eller hoveder. De enkelte blomster er små og firetallige. Frugterne er nødder eller kapsler.
Der kan ses påfaldende ligheder mellem blomsterne hos de nulevende Bruniaceae og dem hos den fossile slægt Actinocalyx fra Kridttiden.
Die Bruniaceae sind eine Pflanzenfamilie in der Ordnung der Bruniales innerhalb der Bedecktsamigen Pflanzen (Magnoliopsida). Diese Familie umfasst etwa zwölf Gattungen mit etwa 75 Arten[1].
Die Arten dieser Familie kommen ausschließlich im Florenreich der Kapflora vor, bis auf eine Art nur in den südafrikanischen Provinzen West- und Ostkap, also der Florenregion Kap[1]. Nur die auf der „Msikaba-Sandstein-Formation“ gedeihende Art Raspalia trigyna kommt auch außerhalb dieses Gebietes in einem kleinen Habitat im Süden der Provinz KwaZulu-Natal vor. Diese Arten sind typische Elemente der Fynbos-Vegetation. Einige Arten sind sogar endemisch auf Sandsteingebieten des Tafelberges bei Kapstadt.
Pollenfunde zeigen, dass es sich um eine alte Familie handelt, die es schon im frühen Tertiär und in der späten Kreidezeit gab, also zwischen 65 und 97,5 Millionen Jahren. Die Hauptentwicklungszeit der Familie lag zwischen 18 und 3 Millionen Jahren vor heute, gleichzeitig stellte sich das auch heute in diesem Gebiet vorherrschende mediterrane Klima ein. Der Holztyp der Bruniaceae ist sehr ursprünglich, aber die anderen Merkmale nicht.
Die Bruniaceae sind immergrüne, klein- und hartlaubige („heideartige“, „ericoide“) Sträucher, selten sind es Bäume. Die (meist fünfzeilig) wechselständigen, ganzrandigen, parallelnervigen Laubblätter tragen an der Spitze Drüsen. Nebenblätter treten allenfalls in Form von Drüsenhaaren auf.
Die Blüten stehen selten einzeln, aber meist in ährigen oder kopfigen Blütenständen und sind oft von Hüllblättern umgeben. Die meist kleinen, zwittrigen Blüten sind radiärsymmetrisch und vier- oder fünfzählig. Die Kronblätter sind meist genagelt. Es ist nur ein Kreis mit vier oder fünf pfeilförmigen Staubblättern vorhanden, die häufig mit den Kronblättern verwachsenen sind (außer bei Audouinia). Meist zwei, oder nur bei Audouinia drei, Fruchtblätter sind zu einem, meist unterständigen Fruchtknoten verwachsen, selten ist nur ein Fruchtblatt vorhanden (Berzelia, Mniothamnea).
Es werden Spaltfrüchte (ähnlich Achänen oder einsamigen Nüsse) oder Kapselfrüchte gebildet, an denen der Kelch oft erhalten bleibt. Die sehr kleinen Samen sind oft von einem Arillus umgeben.
Die Chromosomenzahlen betragen n = 10-11 (21, 23).[1]
Die Familie Bruniaceae wurde 1825 von Robert Brown in Augustin Pyrame de Candolle: Prodromus Systematis Naturalis Regni Vegetabilis, 2, S. 43 erstveröffentlicht[2]. Typusgattung ist Brunia Lam., deren botanischer Name den englischen Schiffsarzt Alexander Brown (fl. 1692–1698) ehrt.[3]
Nach APG III[4] und R. C. Winkworth et al. 2008[5] werden die beiden Familien Bruniaceae und Columelliaceae in die reaktivierte Ordnung Bruniales Dum. gestellt. Die Stellung dieser beiden Familien im System wurde lange diskutiert. Beispielsweise bei Backlund 1996 wurden sie zu den Dipsacales gestellt.
Ein Synonym für Bruniaceae R.Br. ex DC. ist Berzeliaceae Nakai [6].
Die Familie der Bruniaceae umfasst drei Tribus mit etwa zwölf Gattungen und etwa 75 Arten[1][6].
Brunia albiflora wird als Schnittblume verwendet.
Die Bruniaceae sind eine Pflanzenfamilie in der Ordnung der Bruniales innerhalb der Bedecktsamigen Pflanzen (Magnoliopsida). Diese Familie umfasst etwa zwölf Gattungen mit etwa 75 Arten.
Bruniaceae is a family of shrubs native to the cape region of South Africa. They are mostly restricted to the Cape Province, but a small number of species occur in KwaZulu-Natal.[2]
Species belonging to the Bruniaceae are heath-like shrubs. They have small, hard, scaly leaves that are alternate but regularly set and overlapping. A distinct character is the minute black tip of the leaves when these are young. The inflorescence is a dense spike or spherical flowerhead with up to 400 flowers at the end of the stems. Individual flowers are tube-shaped and hermaphrodite, there are five sepals which may be free or connected at their rim, while the ovary sits under the other parts of the flower. The fruit is dry when ripe, opens with two or four valves and contains fleshy seeds.[3]
In the APG II taxonomy they are placed in the order Lamiales,[4] but a 2008 study suggested that they are sister to the Columelliaceae,[5] and the Angiosperm Phylogeny Website proposes incorporating this finding by placing both families in order Bruniales.[2]
There are twelve genera, totalling 77 species:[6]
Bruniaceae is a family of shrubs native to the cape region of South Africa. They are mostly restricted to the Cape Province, but a small number of species occur in KwaZulu-Natal.
Las bruniáceas (Bruniaceae) son una familia de angiospermas eudicotiledóneas perteneciente al orden de las bruniales. Incluye 12 géneros con unas 75 especies de arbustos o subarbustos, con hojas perennes, alternas, dispuestas en espiral y simples con la lámina entera. Flores hermafroditas solitarias (ocasionalmente) o agrupadas en inflorescencias terminales o axilares. El fruto es un aquenio. Son naturales de las regiones subtropicales del sur de África.
La familia fue descrita por R.Br. ex DC. y publicado en Prodromus Systematis Naturalis Regni Vegetabilis 2: 43. 1825.[1] El género tipo es: Brunia Lam.
Las bruniáceas (Bruniaceae) son una familia de angiospermas eudicotiledóneas perteneciente al orden de las bruniales. Incluye 12 géneros con unas 75 especies de arbustos o subarbustos, con hojas perennes, alternas, dispuestas en espiral y simples con la lámina entera. Flores hermafroditas solitarias (ocasionalmente) o agrupadas en inflorescencias terminales o axilares. El fruto es un aquenio. Son naturales de las regiones subtropicales del sur de África.
Bruniakasvit (Bruniaceae) on 75-lajinen kasviheimo koppisiemenisten Bruniales-lahkossa.
Bruniakasvit ovat verson tyveltä tavallisesti puutuneita ja turvonneita (lignotuuberi-muodostuma), kanervamaisia pensaita, joilla on kierteisesti järjestyneet, pienet ja tiheässä sijaitsevat neulasmaiset lehdet. Niiden lapa on tasasoukka ja ehytlaitainen, teräväkärkinen. Lehdissä on korvakkeet, jotka tosin useasti ovat huomaamattoman vähäpätöisiä. Kukinto on terttumainen tai tähkämäinen, enemmän tai vähemmän mykerömäinen, ja siinä on pieniä kukkia. Terälehdet ovat usein kynnelliset, harvoin kasvaneet yhteen. Niiden sisäpinta on epätasainen. Heteenponnet ovat enemmän tai vähemmän pitkänomaisia. Kukassa voi olla mesiäinen. Sikiäin on enemmän tai vähemmän kehänalainen, ja siinä on kärki- tai aksiletyyppiset istukat. Vartalo on haaroittunut tyvestä alkaen, ja luotti on pallomainen. Kussakin emilehdessä on kaksi siemenaihetta. Hedelmä on pähkylämäinen tai pähkinämäinen, yksisiemeninen, ja siinä on verhiö tallella. Siemenet voivat joskus olla vaipallisia.[1]
Bruniakasvien heimo on tieteellisesti vähän tunnettu. Kasvien kerrotaan olevan tuoksuvia. Lehtien kärjissä on korkkiutuneita soluja, jotka tekevät kärjestä tumman. Teriön torvimaisuus johtuu ainakin joissakin tapauksissa heteenpalhojen kiinnittymisestä muuten erillisiin terälehtiin; terälehdet ovat kehityksessään alun perin erillisiä. Hetiö on usein heikosti vastakohtainen: uloin hedepari on kookkaampi kuin muut heteet. Sikiäin on hyvin monimuotoinen; esim. suvussa Berzelia on vain yksi emilehti.[1]
Bruniakasvit kasvavat melko pienellä alueella Etelä-Afrikassa rajoittuen miltei kokonaan Kapmaahan. Vähäisessä määrin niitä esiintyy myös KwaZulu-Natalissa.[2]
Bruniakasvit jaetaan kolmeen tribukseen:[1]
Kaksi jälkimmäistä tribusta ovat sisaruspari bruniakasvien evoluutiopuussa. Linconia on sen ensimmäinen haara.[1]
Aikaisemmin bruniakasvit käsitettiin eteläafrikkalaisen Grubbiaceae-heimon sukulaiseksi. Jälkimmäinen on nykyään lahkossa Cornales. Näiden kahden yhtäläisyydet selittynevät kanervamaisella ulkoasulla, joka on seurausta samanlaisista kuivista kasvupaikoista.[1]
Ruotsin yläliitukautisista kerrostumista löytynyt Actinocalyx-fossiili muistuttaa kovasti bruniakasvien kukkia. Se on ajoitettu noin 83,6 miljoonan vuoden taakse. Em. kolme kladia (tribukset) ovat erilaistuneet arviolta myöhäisintään 20 miljoonaa vuotta sitten, mutta enin monimuotoistuminen lienee tapahtunut viimeisten 18-3 miljoonan vuoden aikana.[1]
Heimossa esiintyy myrmekokoriaa, so. muurahaiset toimivat siementen levittäjinä, mihin niitä houkuttelevat siementen mehevät vaipat eli arillukset.[1]
Bruniakasvit (Bruniaceae) on 75-lajinen kasviheimo koppisiemenisten Bruniales-lahkossa.
La famille des Bruniacées est une famille de plantes dicotylédones qui comprend 75 espèces réparties en 12 genres.
Ce sont des arbustes, parfois des arbres, à petites feuilles persistantes (ressemblant aux bruyères) endémiques d'Afrique du Sud.
Le nom vient du genre type Brunia, qui aurait été donné en hommage au graveur, peintre, écrivain-voyageur néerlandais Cornelis de Bruijn (1652-1727), lequel aurait réalisé plusieurs œuvres où cette plante est représentée[1],[2].
Cependant, une autre version affirme que cet hommage s'adresse plutôt à Alexander Brown (1692-1698), chirurgien naval anglais et collecteur de plantes en Inde, au Cap, en Espagne et en Arabie[3],[4]. L'Hortum Cliffortianus de 1737 semble en effet dédier Brunia à un certain Alexander Brow[4],[note 1].
La classification phylogénétique situe la divergence de cette famille à la base des Campanulidées (Euasterids II).
La classification phylogénétique APG III (2009) place cette famille sous l'ordre Bruniales.
Selon Angiosperm Phylogeny Website (12 Jul 2010)[5], NCBI (12 Jul 2010)[6] et DELTA Angio (12 Jul 2010)[7] :
La famille des Bruniacées est une famille de plantes dicotylédones qui comprend 75 espèces réparties en 12 genres.
Ce sont des arbustes, parfois des arbres, à petites feuilles persistantes (ressemblant aux bruyères) endémiques d'Afrique du Sud.
Brunijevke (lat. Bruniaceae nom. cons.), biljna porodica u redu brunijolike (Bruniales). Ime je dobila po najvažnijem rodu brunija (Brunia), kojemu pripada trdesetak vrsta grmova. Postoji blizu 80 priznatih vrsta[1] u šest rodova.
Brunijevke (lat. Bruniaceae nom. cons.), biljna porodica u redu brunijolike (Bruniales). Ime je dobila po najvažnijem rodu brunija (Brunia), kojemu pripada trdesetak vrsta grmova. Postoji blizu 80 priznatih vrsta u šest rodova.
Bruniaceae adalah salah satu suku anggota tumbuhan berbunga. Menurut Sistem klasifikasi APG II suku ini belum dapat dimasukkan ke dalam bangsa tertentu, namun termasuk dalam klad euasterids II (campanulids), bersama-sama dengan Asteraceae dan Campanulaceae.
Bruniaceae adalah salah satu suku anggota tumbuhan berbunga. Menurut Sistem klasifikasi APG II suku ini belum dapat dimasukkan ke dalam bangsa tertentu, namun termasuk dalam klad euasterids II (campanulids), bersama-sama dengan Asteraceae dan Campanulaceae.
Bruniaceae is een botanische naam, voor een familie van tweezaadlobbige planten. Een familie onder deze naam wordt regelmatig erkend door systemen van plantentaxonomie, en ook door het APG-systeem (1998) en het APG II-systeem (2003). Aldaar wordt de familie niet in een orde geplaatst.
Het gaat om een vrij kleine familie van nog geen honderd soorten, die voorkomen in Zuid-Afrika. De planten doen, wat uiterlijk betreft, wel wat aan heide denken.
De APWebsite [12 augustus 2009] plaatst de familie in haar orde Bruniales.
In het Cronquist systeem (1981) is de plaatsing in de orde Rosales; dit is dezelfde plaatsing als in het Wettstein systeem (1935).
Bruniaceae is een botanische naam, voor een familie van tweezaadlobbige planten. Een familie onder deze naam wordt regelmatig erkend door systemen van plantentaxonomie, en ook door het APG-systeem (1998) en het APG II-systeem (2003). Aldaar wordt de familie niet in een orde geplaatst.
Het gaat om een vrij kleine familie van nog geen honderd soorten, die voorkomen in Zuid-Afrika. De planten doen, wat uiterlijk betreft, wel wat aan heide denken.
De APWebsite [12 augustus 2009] plaatst de familie in haar orde Bruniales.
In het Cronquist systeem (1981) is de plaatsing in de orde Rosales; dit is dezelfde plaatsing als in het Wettstein systeem (1935).
Bruniaceae er en plantefamilie som ikke er plassert i noen planteorden i APG II-systemet, men som siden 2008 antas å utgjøre ordenen Bruniales, sammen med familien Columelliaceae. Den omfatter 12 slekter og om lag 75 arter, og vokser kun i det sørlige og østlige av landet Sør-Afrika.
De 12 slektene i denne familien, omfatter:
Bruniaceae er en plantefamilie som ikke er plassert i noen planteorden i APG II-systemet, men som siden 2008 antas å utgjøre ordenen Bruniales, sammen med familien Columelliaceae. Den omfatter 12 slekter og om lag 75 arter, og vokser kun i det sørlige og østlige av landet Sør-Afrika.
Bruniaceae – rodzina roślin nasiennych z rzędu Bruniales. Są to krzewiaste rośliny wrzosopodobne występujące na południowym krańcu Afryki, niemal w całości w Prowincji Przylądkowej, z nielicznymi przedstawicielami sięgającymi na wschodzie do prowincji KwaZulu-Natal. Rodzina obejmuje 6 rodzajów z 81 gatunkami[1]. Rosną one w formacji fynbos. Znaczenie ekonomiczne tych roślin jest ograniczone – stosowane bywają po ususzeniu w bukieciarstwie[3].
Rośliny w przeszłości różnie były klasyfikowane – w obrębie różowców (Rosales), obok skalnicowatych (Saxifragaceae) lub Grubbiaceae (system Takhtajana z 1997). Ostatecznie dowodu molekularne wskazały na ich przynależność do astrowych[3]. W systemie APG III z 2009 włączone zostały do rzędu Bruniales[4]. Pozycja systematyczna zachowana została bez zmian w systemie APG IV z 2016[5]. W obrębie rzędu Bruniales rodzina jest siostrzaną dla rodziny Columelliaceae D. Don[5][1].
Plemię Linconieae Quint & Claßen-Bockhoff
Plemię Audouineae Niedenzu
Plemię Brunieae Quint & Claßen-Bockhoff
Bruniaceae – rodzina roślin nasiennych z rzędu Bruniales. Są to krzewiaste rośliny wrzosopodobne występujące na południowym krańcu Afryki, niemal w całości w Prowincji Przylądkowej, z nielicznymi przedstawicielami sięgającymi na wschodzie do prowincji KwaZulu-Natal. Rodzina obejmuje 6 rodzajów z 81 gatunkami. Rosną one w formacji fynbos. Znaczenie ekonomiczne tych roślin jest ograniczone – stosowane bywają po ususzeniu w bukieciarstwie.
Bruniaceae é uma família de plantas dicotiledóneas, que é composta por 75 espécies repartidas em seis géneros:[1]
São arbustos, por vezes árvores, de pequenas folhas persistentes (semelhantes às da urze), endémicas da África do Sul.
A classificação filogenética situa a divergência desta família na base das campanulídeas (euasterídeas II).
Bruniaceae é uma família de plantas dicotiledóneas, que é composta por 75 espécies repartidas em seis géneros:
Audouinia Brongn. Berzelia Brongn. Brunia Lam. Linconia L. Staavia Dahl Thamnea Sol. ex R. Br.São arbustos, por vezes árvores, de pequenas folhas persistentes (semelhantes às da urze), endémicas da África do Sul.
A classificação filogenética situa a divergência desta família na base das campanulídeas (euasterídeas II).
Bruniaceae[1] är en familj av tvåhjärtbladiga växter. Bruniaceae ingår i ordningen Bruniales, klassen tvåhjärtbladiga blomväxter, fylumet kärlväxter och riket växter.[1] Enligt Catalogue of Life omfattar familjen Bruniaceae 79 arter[1].
Alla arterna är halvbuskar eller buskar, endemiska för Kapprovinsen. De har ljungliknande utseende med spiralställda smala blad och korglika blomställningar. Bruniaceaearterna har femtaliga tvåkönade radiala eller i några fall zygomorfa blommor med foder och krona, en krans ståndare och 2-3 fruktblad, vardera med 3 eller 4 fröanlag. Frukten är en kapsel eller nöt.[2]
Kladogram enligt Catalogue of Life[1]:
Bruniaceae là một họ cây bụi bản địa tại khu vực tỉnh Cape của Nam Phi. Về cơ bản, chúng chỉ phân bố hạn hẹp trong khu vực tỉnh này, nhưng có một lượng nhỏ các loài có tại KwaZulu-Natal[1].
Trong hệ thống APG II năm 2003 họ này được đặt trong bộ Lamiales[2], nhưng một nghiên cứu năm 2008 gợi ý rằng họ này là chị em với họ Columelliaceae[3] và trên website của Angiosperm Phylogeny Group người ta đã đưa ra đề xuất về việc đặt cả hai họ trong bộ Bruniales[1]. Phiên bản gần đây của APG là APG III đã đặt cả hai họ như là các thành viên của bộ Bruniales, có quan hệ chị em với bộ Apiales, nghĩa là một đơn vị phân loại của nhánh Cúc[4].
Họ này chứa 12 chi với 75 loài đã biết:
Bruniaceae là một họ cây bụi bản địa tại khu vực tỉnh Cape của Nam Phi. Về cơ bản, chúng chỉ phân bố hạn hẹp trong khu vực tỉnh này, nhưng có một lượng nhỏ các loài có tại KwaZulu-Natal.
Trong hệ thống APG II năm 2003 họ này được đặt trong bộ Lamiales, nhưng một nghiên cứu năm 2008 gợi ý rằng họ này là chị em với họ Columelliaceae và trên website của Angiosperm Phylogeny Group người ta đã đưa ra đề xuất về việc đặt cả hai họ trong bộ Bruniales. Phiên bản gần đây của APG là APG III đã đặt cả hai họ như là các thành viên của bộ Bruniales, có quan hệ chị em với bộ Apiales, nghĩa là một đơn vị phân loại của nhánh Cúc.
Общее число родов — 11—12 (иногда род Nebelia не выделяют из рода Brunia), общее число видов — от 60 до 80.
Список родов семейства Бруниевые[4]
Общее число родов — 11—12 (иногда род Nebelia не выделяют из рода Brunia), общее число видов — от 60 до 80.
Список родов семейства Бруниевые
Audouinia Brongn. (1826) Berzelia Brongn. (1826) — Берзелия Brunia Lam. (1785) typus — Бруния Linconia L. (1771) — Линкония Lonchostoma Wikstr. (1818) — Лонхостома Mniothamnea (Oliv.) Nied. (1891) — Мниотамнея Nebelia Neck. ex Sweet (1830) — Небелия Pseudobaeckea Nied. (1891) — Лжебеккея, или Псевдобеккея. Растения этого рода похожи на представителей рода Беккея (Baeckea) из семейства Миртовые. Raspalia Brongn. (1826) — Распалия Staavia Dahl (1787) — Стаавия Thamnea Sol. ex Brongn. (1826) — Тамнея Tittmannia Brongn. (1826) — Титтманния绒球花科又名鳞叶树科、假石楠科、小叶树科或刻球花科,共有12属75 种,全部生长在南非,是当地的特有种。
本科植物为常绿灌木或乔木;细枝和叶丛簇生,叶甚小,通常作覆瓦状密被全枝;花小,辐射对称,呈绒球状;果实为瘦果、核果或蒴果。
1981年的克朗奎斯特分类法因为其类似蔷薇科的石楠,将其列在蔷薇目,1998年根据基因亲缘关系分类的APG 分类法认为其和菊目的亲缘关系更近,但无法分到任何一个目中,直接放在II类真菊分支之下。
绒球花科又名鳞叶树科、假石楠科、小叶树科或刻球花科,共有12属75 种,全部生长在南非,是当地的特有种。
本科植物为常绿灌木或乔木;细枝和叶丛簇生,叶甚小,通常作覆瓦状密被全枝;花小,辐射对称,呈绒球状;果实为瘦果、核果或蒴果。
本文参照
ブルニア科(学名 : Bruniaceae)は、南アフリカ共和国の岬の地域に自生する低木の植物である。主にケープ州(現 西ケープ州、東ケープ州、北ケープ州、北西州)に限られてきたが、クワズール・ナタール州にも少数の種類が生育している[3]。
APG IIでは、シソ目に配置されたが[4]、2008 年の研究で、ブルニア科は、コルメリア科と姉妹群であるとされ[5]、被子植物系統ウェブサイト(英語版)では、その両科をブルニア目に配置することを提案している[3]。
合計12属75種存在する。
ブルニア科(学名 : Bruniaceae)は、南アフリカ共和国の岬の地域に自生する低木の植物である。主にケープ州(現 西ケープ州、東ケープ州、北ケープ州、北西州)に限られてきたが、クワズール・ナタール州にも少数の種類が生育している。
APG IIでは、シソ目に配置されたが、2008 年の研究で、ブルニア科は、コルメリア科と姉妹群であるとされ、被子植物系統ウェブサイト(英語版)では、その両科をブルニア目に配置することを提案している。
브루니아과는 남아프리카 공화국의 희망봉 지역에 원산지를 둔 관목 과이다. 이들 대부분은 희망봉 지역에 한정되어 분포하지만, 일부 종들은 남아프리카 공화국 콰줄루나탈 주에 존재한다.[1]
APG II 분류 체계에서, 이 과는 꿀풀목에 속해 있지만,[2] 2008년 연구에서는 콜루멜리아과의 자매 과로 제안되어 있으며,[3] 속씨식물 계통분류 그룹 웹사이트는 브루니아목에 이 두 과를 통합할 것을 제안하고 있다.[1]
12개 속에 모두 75종이 있다.: