Bombus gerstaeckeri is een vliesvleugelig insect uit de familie bijen en hommels (Apidae). De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1881 door Morawitz.[1]
Bronnen, noten en/of referenties
Bombus gerstaeckeri (Morawitz) er en oligotrofe humleart som er knyttet til planteslekten Aconitum, kanskje enda mer enn den nære slektningen lushatthumle Bombus consobrinus som finnes i Norge. Det sies at den kun trekker på Aconitum. Men den er en sjelden gang observert på sølvtistel Carlina acaulis. Mange forskere har ment at den har vært en underart av lushatthumle, og er derfor ofte blitt beskrevet som Bombus consobrinus gerstaekeri.
Målene kan variere, og særlig lengden er unøyaktig da bakkroppen kan trekkes sammen eller strekkes ut.
Dronninger: Lengde 20-26 mm, Vingespenn: 32-36 mm
Arbeidere: Lengde 15-17 mm, Vingespenn: 26-30 mm
Hanner: Lengde 14-16 mm, Vingespenn: 26-32 mm
Bombus gerstaeckeri minner en del om lushatthumle. Hodet som er påfallende langt er helt svart. Brystet og det første bakkroppsledd har gulbrune hår som hos lushatthumle. Bakkroppsledd 2 og 3 er helt svarthåret mens bakroppsledd 4, 5 og 6 er hvitehåret.
Det er gjort få bolfunn. De bolene som har vært funnet er svært små med få arbeidere. Enkelte mener at B. gerstaeckeri av og til ikke produserer arbeidere i det hele tatt, bare droner og dronninger.
Ikke i Norge. Den finnes i Alpene på planten Aconitum fra 800-2500 m over havet.
Bombus gerstaeckeri (Morawitz) er en oligotrofe humleart som er knyttet til planteslekten Aconitum, kanskje enda mer enn den nære slektningen lushatthumle Bombus consobrinus som finnes i Norge. Det sies at den kun trekker på Aconitum. Men den er en sjelden gang observert på sølvtistel Carlina acaulis. Mange forskere har ment at den har vært en underart av lushatthumle, og er derfor ofte blitt beskrevet som Bombus consobrinus gerstaekeri.
Bombus gerstaeckeri (saknar svenskt namn) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea).
Humlan förekommer i Finland, Tyskland, Schweiz, Österrike, Italien, Bosnien och Hercegovina, Frankrike samt Spanien.[2]. Den har också nyligen (2007) observerats i Ukraina[3].
En stor, mycket långtungad humla med avlångt huvud; drottningen är 20–26 millimeter lång, arbetarna 15–17 millimeter och hanarna 16–18 millimeter. Mellankroppen och första bakkroppssegmentet är blekbruna till brunröda. Främre delen av bakkroppen, efter första segmentet, är svart medan bakkroppsspetsen är vit.[4].
En art som i sitt huvudområde, Pyreneerna, Alperna och Balkan förekommer i alp- och bergsområden. Boet är litet och innehåller mellan 40 och 100 individer. Det anläggs oftast underjordiskt, gärna i övergivna musbon, men kan också byggas upp i klippskrevor.
Humlan besöker nästan uteslutande stormhattväxter, som den är specialiserad till genom sin långa tunga, även om den också har setts på spåtistlar.[4]
Вид є рідкісним в межах світового ареалу[1].
Зустрічається в Піренеях, Альпах і на Балканському півострові[2]. Крім того цю комаху було відзначено на Прикарпатті та горах Кавказу[3].
В Україні трапляється лише в Українських Карпатах, у масивах Чорногора і Горгани[1].
Джміль Герштеккера за ейдономією подібний до Bombus consobrinus (Dahlbom, 1832). Це великий джміль з видовженою головою; Довжина тіла у матки становить 20-26 міліметрів, в робочих особин 15-17 мм, а у самців 16-18 міліметрів. Спинка і 1-м тергіт черевця в волосках, забарвлення яких варіює від блідо-коричневого до коричнево-червоного. Передня частина черевця, після першого сегмента, вкрита чорними волосками, в той час як задня частина черевця вкрита білими волосками, окрім останнього сегменту черевця, що також вкритий чорними волосками[4].
Оліголектичний вид. Живиться і відповідно є запилювачем рослин із роду борець. Є рекордсменом за довжиною хоботка з-поміж інших видів джмелів. Трапляється в діапазоні висот 600-1500 м у всіх лісових поясах, місцями заходить у субальпійський пояс. Біотопічний розподіл виду визначається тим же таки біотопічним розподілом аконіту[1].
Bombus gerstaeckeri là một loài Hymenoptera trong họ Apidae. Loài này được Morawitz mô tả khoa học năm 1881.[1]
Bombus gerstaeckeri là một loài Hymenoptera trong họ Apidae. Loài này được Morawitz mô tả khoa học năm 1881.
Bombus gerstaeckeri Morawitz, 1881
Охранный статусBombus gerstaeckeri (лат., шмель Герштеккера, шмель Герштекера) — вид шмелей из семейства настоящих пчёл. Редкий вид, включённый в Международный Красный список МСОП[1] и Красную Книгу Германии[2].
Европа (Альпы, Балканы, Карпаты, Пиренеи; горные луга на высотах 1—2 км), Кавказ. Австрия, Испания, Италия, Франция, Германия, Россия, Румыния, Швейцария, Финляндия, Босния и Герцеговина, Украина[3][4][5][6].
Длина около 2 см (рабочие и самцы меньше, а матки крупнее). Длина маток 20—26 мм, длина рабочих особей 15—17 мм, самцов 16—18 мм. Голова вытянутая с очень длинным хоботком. Окраска волосков опушения варьирует от бледно-коричневого до коричнево-красного. Передняя часть брюшка покрыта черными волосками, в то время как задняя часть брюшка покрыта белыми волосками, кроме последнего сегмента брюшка, также покрытого черными волосками. Семьи включают от 20 до 100 шмелей. Гнёзда подземные. Олиголекты, предпочитают посещать растения семейства Лютиковые (Ranunculaceae), главным образом из рода Aconitum (аконит Aconitum tycoctonum)[4][7][8][5][6]. Ещё в 1886 году известный специалист по перепончатокрылым насекомым австрийский профессор Далла Торре (1886) отмечал, что у самок шмеля Герштеккера длина хоботка достигает в 18—21 мм, тогда как самцы и рабочие имеют длину хоботка только 11—12 мм[9].
Включён в состав подрода Megabombus. Вид был впервые описан в 1881 году российским энтомологом Фердинандом Фердинандовичем Моравицем (1827—1896) и назван в честь немецкого зоолога и энтомолога Карла Эдуарда Адольфа Герштеккера(1828—1895)[10][11].
Bombus gerstaeckeri (лат., шмель Герштеккера, шмель Герштекера) — вид шмелей из семейства настоящих пчёл. Редкий вид, включённый в Международный Красный список МСОП и Красную Книгу Германии.