Om växten backhumla, se Röllika.
Backhumla (Bombus humilis) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea).
Backhumlan är en medelstor, långtungad humla. Drottningar blir 16 till 18 millimeter långa, och arbetare 10 till 15 millimeter[2]. Hanarna är i regel av samma storlek som arbetarna[3]. Humlan är orangeröd med ett brett, mörkbrunt band rätt långt fram på bakkroppen, som i övrigt ger ett randigt intryck. Mellankroppens päls är tydligt rufsig, och dess sidor är beigeaktiga. Bakkroppens mörka band kan ofta saknas hos arbetarna. Hanen har dessutom orangebrunt huvud. Den skandinaviska formen av backhumla är ganska enhetlig, men i övriga Europa och i Centralasien kan utseendet variera kraftigt.[4] [5] På kontinenten är det också vanligt med melanistiska former.[3]
Backhumlan förekommer i större delen av Europa med undantag av Island, Irland och den Iberiska halvön. Den förekommer också i Turkiet, Iran, Kaukasus,[6] på den tibetanska högplatån och i norra Kina[5].
I flera länder, bland annat Sverige[4] och Storbritannien[2] har backhumlan minskat kraftigt på senare tid. I Sverige har den sedan början av 2000-talet endast påträffats på enstaka lokaler i Dalarna, kring Uppsala-bygden, i Bohuslän och i Skåne. Tidigare har den också observerats på Gotland.[4] I Finland, där humlan främst påträffats i de södra och mellersta delarna av landet, är den rödlistad som nära hotad ("NT")[7]. Även i Centralasien är den sällsynt.[5]
Backhumlan föredrar blandade landskap, skogsbryn, ängar, trädgårdar och rödklövervallar. I Centralasien är den en typisk bergsart[5]. Humlan besöker förutom klöver gärna bland annat ängskovall, kråkvicker, oxtunga och tjärblomster. Boet byggs ovan jord, marknära bland löv, mossa och i grästuvor.[4] Det är litet, och rymmer i regel inte mer än 40 till 50 arbetare.[3]
Om växten backhumla, se Röllika.
Backhumla (Bombus humilis) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea).