Die Coscoroba-swaan is 'n watervoël wat in Suid-Amerika voorkom. Dit is egter nie 'n ware swaan nie en word tans onder sy eie genus, Coscoroba, geplaas, in plaas van onder Cygnus, saam met die ander swane.
Coscoroba-swane lyk ook meer op fluiteende as swane, met sy kleiner bou en korter nek. Volwasse voëls is redelike groot, tussen 87 en 113 cm, met 'n massa tussen 3,2 en 3,6 kg. Hulle het 'n spierwit veredos met 'n helderpienk eendagtige snagwel en gewebde pote.
Hulle word in Tierra del Fuego, Argentinië, Chili, Uruguay, Paraguay en Brasilië aangetref. Hul habitat bestaan uit die mere en moeraslande van hierdie gebiede.
Hul dieet bestaan hoofsaaklik uit waterplante en lêkorrels vir hoenders of eende, asook drywende korrels. Daarnaas sal hulle ook waterinsekte, klein vissies (of viseiers) en selfs klein skulpdiertjies vreet.
Die Coscoroba-swaan maak 'n buitengewone roepgeluid, bestaande uit vier harde note wat geleidelik sagter geroep word. Hulle maak ook 'n harde "kos-kor-oe" geluid, wat tot hul naam gelei het.
Paartjies broei die hele jaar deur. 'n Broeisel bestaan uit 4-7 eiers en daar is al aantekening gemaak van een broeipaar wat 18 kuikens uit drie broeisels grootgemaak het. Die buitengewoon hoë nes word van strooi gebou. Die wyfie lê telkens vier tot sewe eiers wat na 34 tot 36 dae uitbroei. Na twee tot drie jaar is die kuikens self broeigereed. Coscoroba-swane het 'n moontlike lewensduur van 36 jaar.
Alhoewel die bevolkings van hierdie voël geensins volop is nie, word die Coscoroba-swaan nie as 'n bedreigde spesie dier beskou nie. Die voortdurende verlies van hul habitat is hul ernstigste bedreiging.
Die Coscoroba-swaan is 'n watervoël wat in Suid-Amerika voorkom. Dit is egter nie 'n ware swaan nie en word tans onder sy eie genus, Coscoroba, geplaas, in plaas van onder Cygnus, saam met die ander swane.
Coscoroba-swane lyk ook meer op fluiteende as swane, met sy kleiner bou en korter nek. Volwasse voëls is redelike groot, tussen 87 en 113 cm, met 'n massa tussen 3,2 en 3,6 kg. Hulle het 'n spierwit veredos met 'n helderpienk eendagtige snagwel en gewebde pote.
Hulle word in Tierra del Fuego, Argentinië, Chili, Uruguay, Paraguay en Brasilië aangetref. Hul habitat bestaan uit die mere en moeraslande van hierdie gebiede.
Hul dieet bestaan hoofsaaklik uit waterplante en lêkorrels vir hoenders of eende, asook drywende korrels. Daarnaas sal hulle ook waterinsekte, klein vissies (of viseiers) en selfs klein skulpdiertjies vreet.
Die Coscoroba-swaan maak 'n buitengewone roepgeluid, bestaande uit vier harde note wat geleidelik sagter geroep word. Hulle maak ook 'n harde "kos-kor-oe" geluid, wat tot hul naam gelei het.
Paartjies broei die hele jaar deur. 'n Broeisel bestaan uit 4-7 eiers en daar is al aantekening gemaak van een broeipaar wat 18 kuikens uit drie broeisels grootgemaak het. Die buitengewoon hoë nes word van strooi gebou. Die wyfie lê telkens vier tot sewe eiers wat na 34 tot 36 dae uitbroei. Na twee tot drie jaar is die kuikens self broeigereed. Coscoroba-swane het 'n moontlike lewensduur van 36 jaar.
Alhoewel die bevolkings van hierdie voël geensins volop is nie, word die Coscoroba-swaan nie as 'n bedreigde spesie dier beskou nie. Die voortdurende verlies van hul habitat is hul ernstigste bedreiging.
Coscoroba coscoroba[1] zo ur spesad evned eus kerentiad an Anatidae.
Bevañ a ra al labous e kreisteiz Suamerika[2].
El cigne coscoroba (Coscoroba coscoroba) és una au de grans dimensions, membre de la família dels anàtids. Única espècie del seu gènere, té un aspecte intermedi entre els cignes i les oques.
Mesures: llargària 90 – 115 cm, ala al voltant de 440 mm les femelles i 480 mm els mascles, pes 3,8 – 5,4 kg les femelles i 3,2 – 4,5 kg els mascles.
El mascle, per tant, és una mica més gran, però ambdós sexes presenten la mateixa coloració, plomatge completament blanc a excepció de les negres primàries, molt conspícues en vol. El bec és de color vermell i més aplanat que el dels cignes típics. Comparat amb els membres del gènere Cygnus té una silueta menys esvelta i el coll és més curt.
El coscoroba freqüenta els llacs d'aigua dolça envoltats de vegetació de la zona meridional de Sud-amèrica, fins a les Illes Malvines.
És una espècie sociable excepte en l'època de la nidificació, que té lloc durant l'estiu austral.
Fan un niu gran, al sòl, entre vegetació alta i prop de l'aigua. La femella pon de quatre a nou ous de 89 x 61 cm de mitja, i uns 170 g de pes. La femella els cova 35 dies, sense intervenció del mascle, que roman a prop. Els pollets naixen amb unes taques grises i un pes de 99 – 119 g. Aixequen el vol als tres o quatre mesos. S'alimenta tant en l'aigua com sobre terra. Les seves llargues potes el fan caminar amb bastant destresa per a un anàtid.
La longevitat en captiveri és d'un 7 anys, arribant fins a vint.
La població mundial s'estima en uns 100.000 individus i no sembla amenaçada
El cigne coscoroba (Coscoroba coscoroba) és una au de grans dimensions, membre de la família dels anàtids. Única espècie del seu gènere, té un aspecte intermedi entre els cignes i les oques.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Alarch coscoroba (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: elyrch coscoroba) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Coscoroba coscoroba; yr enw Saesneg arno yw Coscoroba swan. Mae'n perthyn i deulu'r Hwyaid (Lladin: Anatidae) sydd yn urdd y Anseriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn C. coscoroba, sef enw'r rhywogaeth.[2] Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Ne America.
Caiff ei fagu er mwyn ei hela.
Mae'r alarch coscoroba yn perthyn i deulu'r Hwyaid (Lladin: Anatidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Alarch dof Cygnus olor Alarch gyddfddu Cygnus melancoryphus Alarch utganol Cygnus buccinator Alarch y Gogledd Cygnus cygnus Gŵydd wyllt Anser anserAderyn a rhywogaeth o adar yw Alarch coscoroba (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: elyrch coscoroba) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Coscoroba coscoroba; yr enw Saesneg arno yw Coscoroba swan. Mae'n perthyn i deulu'r Hwyaid (Lladin: Anatidae) sydd yn urdd y Anseriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn C. coscoroba, sef enw'r rhywogaeth. Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Ne America.
Caiff ei fagu er mwyn ei hela.
Labuť koskoroba (Coscoroba coscoroba, dříve Cygnus coscoroba) je nejmenší ze všech žijících labutí. Pro svou nápadnou odlišnost od svých nejbližších příbuzných je v současné době již zařazena do samostatného a odděleného rodu Coscoroba popsaného v roce 1853 německým přírodovědcem Ludwigem Reichenbachem.
Labuť koskoroba dorůstá přibližně 90 – 115 cm, váží 3,2 – 5,4 kg a v rozpětí křídel měří kolem 1,57 m. Stejně jako ostatní labutě má velké, zavalité tělo, delší krk a nápadně krátký ocas, ale svým celkovým vzhledem připomíná spíše husu. Je celá bílá s červenými končetinami a zobákem a s šesti tmavými vnějšími letkami, které jsou výrazné především za letu. Samec se od samice zbarvením nijak neliší, mladí ptáci jsou částečně šedohnědí.
Labuť koskoroba hnízdí v Jižní Americe v rozmezí od jižní Chile a střední Argentiny až po Ohňovou zemi a Falklandské ostrovy. Je tažná a na zimu pravidelně migruje směrem do střední Chile, severní Argentiny, Uruguayje a do jihovýchodní Brazílie. V současné době je její populace odhadována přibližně na 100 000 jedinců.
V Česku je chována např. v ZOO Brno a ZOO Praha.
K životu preferuje mělké bažiny a laguny. Živí se především trávou, různými vodními rostlinami a v menší míře požírá také slávky a menší ryby. Samice snáší 4 – 7 vajec do velkého hnízda z rostlinného porostu a sedí na nich asi po dobu 35 dnů. Samec v období hnízdění střeží okolí hnízda a odhání od jeho blízkosti nebezpečné predátory. Průměrná délka života labutě koskoraby ve volné přírodě činí přibližně 20 let.
Labuť koskoroba (Coscoroba coscoroba, dříve Cygnus coscoroba) je nejmenší ze všech žijících labutí. Pro svou nápadnou odlišnost od svých nejbližších příbuzných je v současné době již zařazena do samostatného a odděleného rodu Coscoroba popsaného v roce 1853 německým přírodovědcem Ludwigem Reichenbachem.
Der Coscorobaschwan (Coscoroba coscoroba) gehört als einziger der als Schwäne bezeichneten Entenvögel einer eigenen Gattung an. Wie alle Schwäne wird er systematisch in die Familie der Entenvögel (Anatidae) eingeordnet, ob aber die anderen Schwäne (der Gattung Cygnus) seine Schwestergruppe sind, ist umstritten. Er kommt ausschließlich in Südamerika vor. Coscorobaschwäne können bis zu 20 Jahre alt werden.
Das Federkleid ist bei beiden Geschlechtern reinweiß, der Schnabel dagegen leuchtend rot. Weibchen sind im direkten Vergleich etwas kleiner als Männchen. Auffälligstes Unterscheidungsmerkmal der Geschlechter ist die Farbe der Iris. Männchen haben eine orange-gelbe bis hell rahmfarbene Iris, während die der Weibchen eher bräunlich ist.[1] Durch den für einen Schwan recht kurzen Hals und die relativ langen Beine sieht er sehr gänseähnlich aus. Als kleinste Schwanenart werden die Tiere ungefähr einen Meter lang, wobei das Männchen das Weibchen an Größe überragt. Männchen wiegen zwischen 3,8 und 5,4 Kilogramm. Weibchen haben ein Gewicht zwischen 3,2 und 4,5 Kilogramm.[2]
Im Jugendkleid ist das Kleingefieder überwiegend weiß. Graubraun gefiedert sind die Kopfpartien bis unter die Augen sowie der Rücken und die Flügel. Schnabel und Beine sind dunkelgrau. Erst mit zunehmendem Alter hellen sie rötlich auf. Im 1. Jahreskleid ist das Kleingefieder der noch nicht geschlechtsreifen Schwäne weiß. Auch der Schnabel, die Iris und die Beine sind wie bei den adulten Vögeln gefärbt. Lediglich die Handschwingen und Flügeldecken sind grau.
Coscorobaschwäne leben in Feuchtgebieten, insbesondere schilfbewachsenen Seen und Sümpfen Südamerikas, vom Süden Brasiliens bis nach Feuerland. Im Jahr 2000/2001 zog erstmals seit 1860 ein Brutpaar auch auf den Falklandinseln wieder erfolgreich Nachwuchs groß. Diese Vögel überwintern in Chile und im Nordosten Argentiniens, nachdem sie noch im Brutgebiet die Mauser durchlaufen haben.[3]
Coscorobaschwäne leben von Gras und kleinen Wasserpflanzen, aber auch von Muscheln, Austern und kleinen Fischen.
Männchen und Weibchen bleiben einmal verpaart lebenslang zusammen. Das Weibchen legt etwa sieben Eier und bebrütet sie alleine für etwa einen Monat. Das Männchen hilft allerdings bei der Aufzucht der Jungvögel, die sehr schnell selbständig werden. Sie werden aggressiv gegen mögliche Fressfeinde wie Greifvögel verteidigt.
Es gibt heute nach unterschiedlichen Schätzungen noch etwa 10.000 bis 30.000 Vögel.
Der Coscorobaschwan (Coscoroba coscoroba) gehört als einziger der als Schwäne bezeichneten Entenvögel einer eigenen Gattung an. Wie alle Schwäne wird er systematisch in die Familie der Entenvögel (Anatidae) eingeordnet, ob aber die anderen Schwäne (der Gattung Cygnus) seine Schwestergruppe sind, ist umstritten. Er kommt ausschließlich in Südamerika vor. Coscorobaschwäne können bis zu 20 Jahre alt werden.
The coscoroba swan (Coscoroba coscoroba) is a species of waterfowl in subfamily Anserinae of the family Anatidae.[3][4] It is found in Argentina, Bolivia, Brazil, Chile, Paraguay, Uruguay, and the Falkland Islands.[5]
The coscoroba swan's placement within the family Anatidae is not settled. A 2014 genetic study posited a phylogenetic relationship between this species and the Cape Barren goose (Cereopsis novaehollandiae).[6] BirdLife International's Handbook of the Birds of the World has adopted this approach and places the coscoroba swan and Cape Barren goose together in tribe Cereopsini, which it places as basal to Cygnus and all other geese.[4] However, the South American Classification Committee of the American Ornithological Society, the International Ornithological Committee (IOC), and the Clements taxonomy treat the Cape Barren goose as basal to other geese, which themselves precede the coscoroba and other swans in a linear sequence. Even those three systems differ, with the IOC placing the coscoroba before Cygnus and the other two after it in their lists.[7][3][8]
The coscoroba swan is the only member of genus Coscoroba and has no subspecies.[3]
The coscoroba swan is a large waterfowl but smaller than the true swans at 90 to 115 cm (35 to 45 in) long with a wingspan of about 155 cm (61 in). Males weigh 3.8 to 5.4 kg (8.4 to 12 lb) and females 3.1 to 4.5 kg (6.8 to 9.9 lb). Their appearance is intermediate between those of geese and true swans. The sexes have the same plumage; adults are white except for black tips to the outer six primary feathers. Although this black is often barely visible on the closed wing it is conspicuous in flight. Their beak, legs, and feet are red. The young is grayish white to brownish with a black cap and a blue-gray bill, and attains adult plumage at about eight months of age.[9][10]
The coscoroba swan is a year-round resident of central Argentina and along the Uruguay-southern Brazil coast. It also breeds but does not winter from southern Chile and Argentina south to Tierra del Fuego and occasionally on the Falkland Islands. In winter its range extends north to central Chile, northern Argentina, Paraguay, Uruguay, and southern Brazil. It has been recorded as a vagrant in Bolivia and at several locations in Brazil north of its usual limit. The coscoroba swan inhabits well-vegetated lagoons and freshwater swamps and sometimes human-made reservoirs. It is mainly a bird of the lowlands though there are scattered records as high as 1,300 m (4,300 ft) and at least one at 2,000 m (6,600 ft).[9][5]
The coscoroba swan's diet has not been studied in detail, but it apparently feeds on aquatic and some terrestrial plants, small aquatic invertebrates, and small fish. It forages mainly while swimming or wading in shallow water and in contrast to other swans seldom upends. It also grazes on land. It often feeds with black-necked swans (Cygnus melanocoryphus).[9]
The coscoroba swan breeds in the local spring, which is May to October in northern Argentina, July to December in Chile, and July and August in southern Brazil. The species forms long-term pair bonds. Its nest is a mound of vegetation lined with soft grass constructed by both members of a pair on a small islet, partially floating in a reedbed, or in long grass close to water. The clutch size is four to nine oval eggs that weigh about 167 g (5.9 oz) with dimensions of about 88 by 60 mm (3.5 by 2.4 in). Males guard females during the incubation period of about 35 days. Both parents care for the young through fledging at 14 weeks and beyond, sometimes until they are a year old. In captivity coscoroba swans can live 20 years.[9]
The coscoroba swan makes an onomatopoeic "cos-cor-oo", usually as a threat to intruders. They also make a "monosyllabic hooting note" as a contact call between mates. Immature birds make "loud chirps and trills".[9]
The IUCN has assessed the coscoroba swan as being of Least Concern. It has a large range and its estimated population of 6700 to 17,000 mature individuals is believed to be stable. No immediate threats have been identified.[1] The species' population varies dramatically at different parts of its range, being fairly common in Argentina, uncommon in Paraguay and Uruguay, rare in Chile, and uncertain in Brazil. The "[g]reatest threat seems to be loss of temperate marsh habitats due to urbanization and agricultural developments".[9]
Juveniles in Rio Grande do Sul, Brazil
Bath taking at Weltvogelpark Walsrode
At Berlin Zoo, Germany
The coscoroba swan (Coscoroba coscoroba) is a species of waterfowl in subfamily Anserinae of the family Anatidae. It is found in Argentina, Bolivia, Brazil, Chile, Paraguay, Uruguay, and the Falkland Islands.
La Koskorobo, Koskoroba cigno aŭ Koskoroba ansero (Coscoroba coscoroba) estas specio de akvobirdo kiu loĝas en suda Sudameriko. Ĝi estas la plej malgranda el la birdoj nomataj "cignoj", sed temas pri granda specio de akvobirdo (pli granda ol anseroj), averaĝe 4.2 kg, 1 m longa kaj kun enverguro de 1.57 m. Ĝi apartenas al la subfamilio de Anserenoj en la familio de anasoj, cignoj kaj anseroj nome Anasedoj. Ĝi estas lokita en la monotipa genro Coscoroba.
Masklo de Koskorobo pezas 3.8 – 5.4 kg kaj inoj pezas 3.2 - 4.5. Ties longo estas el 87.5 al 115 cm kaj ties enverguro estas de 155 al 160 cm.[1][2][3] La Koskorobo havas blankan plumaron escepte pro nigraj pintoj ĉe la eksteraj ses unuarangaj plumoj, kvankam tiu nigro estas ofte apenaŭ videbla en la fermita flugilo. Dumfluge la nigraj flugilpintoj estas rimarkindaj. Tiu birdo havas tre ruĝajn bekon, krurojn kaj piedojn. Ili estas iome pli kiel anseroj ol kiel cignoj. La inoj aspektas preskaŭ identaj al maskloj. La ido estas makuleca kun brunaj kaj grizaj nuancoj. La Koskorobo ankaŭ ne havas la nigran maskon kiun aliaj cignoj havas ĉe bridoj inter okuloj kaj beko. Ili aspektas kiel malgranda cigno laŭ korpo kaj kiel ansero laŭ kapo.
Ties ovoj estas 89 x 61 mm, kun averaĝo de 82 al 94 x 53 al 67 mm, kun averaĝa pezo de 170 gramoj kaj gamas el 129 al 203 gramoj.
La Koskorobo reproduktiĝas en Sudameriko el suda Ĉilio kaj centra Argentino suden al Fuegio kaj la Malvinoj. Vintre ĝi flugas norden al centra Ĉilio, norda Argentino, Urugvajo kaj la sudorienta pinto de Brazilo.
Ili havas ankaŭ antikvan vojon al Pantanal de Brazilo, kaj estas vidataj en grandaj aroj en la regionoj de Nhecolandia kaj Rio Negro.
Ties habitato estas bone vegetalaj marĉoj kaj lagunoj. Ties populacio estas ĉirkaŭkalkulata je 10,000–25,000 birdoj.[4][5]
La Koskorobo manĝas ĉefe herbojn kaj malgrandajn akvoplantojn, sed ankaŭ mitulojn kaj fiŝojn. La ino kovas la ovojn, dum la masklo gvardias kaj agreseme helpas protekti la idojn kontraŭ predantojn post eloviĝo. Koskoroboj vivas je aĝo de proksimume 20 jaroj.
La Koskorobo, Koskoroba cigno aŭ Koskoroba ansero (Coscoroba coscoroba) estas specio de akvobirdo kiu loĝas en suda Sudameriko. Ĝi estas la plej malgranda el la birdoj nomataj "cignoj", sed temas pri granda specio de akvobirdo (pli granda ol anseroj), averaĝe 4.2 kg, 1 m longa kaj kun enverguro de 1.57 m. Ĝi apartenas al la subfamilio de Anserenoj en la familio de anasoj, cignoj kaj anseroj nome Anasedoj. Ĝi estas lokita en la monotipa genro Coscoroba.
El cisne coscoroba[3] (Coscoroba coscoroba) es una especie de ave anseriforme de la familia Anatidae.
Tienen una longitud 90 a 115 cm.
No hay dimorfismo sexual en el plumaje, no es totalmente blanco, las primarias son negras, el macho es más pesado, el pico es rojo, más achatado o aplanado que los otros cisnes. Patas rosadas.
Busca lagos y lagunas, con vegetación alta. Tiene preferencia por los lagos y lagunas de agua dulce, también visita las de aguas salobres y en Brasil se le reporta en las playas del mar, aunque hay registros de Coscorobas a 3300 m.s.n.m. en Cortaderas, Paso San Francisco, Provincia de Catamarca, Argentina.
El nido es grande, lo hace en el suelo, entre la vegetación alta, próximo al agua. Ponen de cuatro a nueve huevos, incubados por la hembra. El macho no incuba pero está cerca. La hembra se levanta del nido dos veces al día, cubriéndolo con plumón. La incubación dura 35 días. Los polluelos nacen con manchas grises oscuras, y comienzan a volar a los tres o cuatro meses.
El cisne coscoroba es sociable con su propia especie y con otras. Vive y se alimenta en parejas o en grupos, normalmente pequeños que no superan los 100 individuos. Durante la migración vuela con flamencos y al norte de su distribución en invierno es normal encontrar uno o dos entre los cisne de cuello negro.
Es un ave endémica del cono sur de América del Sur. Su distribución es semejante a la del cisne de cuello negro, pero con una geonemia algo menos extensa. Se reproduce desde la Patagonia en el sur de Chile y de Argentina, hasta los humedales de la región central argentina, Uruguay, y Río Grande del Sur en el extremo sur del Brasil; también en las Islas Malvinas donde aumentó su población pues hasta 1988 no se reproducía. En Chile un importante lugar de reproducción es la Reserva Nacional El Yali.[4][5]
En invierno parte de la población migra hacia el norte, llegando hasta Santiago de Chile, el norte argentino, sur de Bolivia, Paraguay, y el centro de Brasil.
Es una especie bastante común, siendo considerada por la IUCN como de «Preocupación menor».
El cisne coscoroba (Coscoroba coscoroba) es una especie de ave anseriforme de la familia Anatidae.
Coscoroba coscoroba Coscoroba generoko animalia da. Hegaztien barruko Anatidae familian sailkatua dago.
Coscoroba coscoroba Coscoroba generoko animalia da. Hegaztien barruko Anatidae familian sailkatua dago.
Ankkajoutsen (Coscoroba coscoroba) on hanhien alaheimoon kuuluva sorsalintulaji.
Ankkajoutsenia pesii Etelä-Amerikassa Etelä-Chilessä, Argentiinassa ja Falklandinsaarilla. Talvehtimisalueet sijaitsevat Chilen länsirannikolla, Argentiinan pohjoisosissa, Uruguayssa, Paraguayssa ja Brasilian eteläosissa.[1] Ankkajoutsenpopulaation kooksi on arvioitu 10000-25000 yksilöä.[1]
Ankkajoutsen (Coscoroba coscoroba) on hanhien alaheimoon kuuluva sorsalintulaji.
Coscoroba coscoroba
Le Coscoroba blanc (Coscoroba coscoroba) est une espèce d'oiseaux de la famille des anatidés. C'est une espèce intermédiaire entre les cygnes et les oies. C'est la seule espèce du genre Coscoroba.
C'est un oiseau de grande taille (90 à 115 cm) au plumage entièrement blanc. Le bec est rouge vif. Comparé aux autres cygnes, le Coscoroba a une silhouette plus trapue et son cou est plus court. Les sexes sont semblables.
Le Coscoroba blanc habite le sud de l'Amérique du Sud. Il niche du centre de l'Argentine jusqu'aux îles Falkland. Il fréquente les lacs d'eau douce entourés de végétation.
C'est une espèce sociable sauf durant la nidification qui a lieu durant l'été austral. Après la reproduction, les oiseaux se dispersent jusqu'au nord de l'Argentine et le sud est du Brésil. Le Coscoroba se nourrit dans l'eau et sur la terre ferme, ses longues pattes faisant de lui un bon marcheur parmi les Anatidés.
La population mondiale est estimée à 100 000 individus et ne paraît pas menacée.
Coscoroba coscoroba
Le Coscoroba blanc (Coscoroba coscoroba) est une espèce d'oiseaux de la famille des anatidés. C'est une espèce intermédiaire entre les cygnes et les oies. C'est la seule espèce du genre Coscoroba.
Il cigno coscoroba (Coscoroba coscoroba (Molina, 1782)) è un uccello appartenente alla famiglia degli anatidi, unico rappresentante del genere Coscoroba.[2]
Il cigno coscoroba è un anatide di grandi dimensioni, con una lunghezza compresa tra i 90 cm e i 115 cm, ha un piumaggio completamente bianco, il becco è di un rosso vivo, rispetto ai cigni definiti tali in zoologia ha una linea più snella, gambe più lunghe e collo più corto; l'aspetto dei due sessi è molto simile.
Il cigno coscoroba è originario del Sudamerica, è diffuso nelle regioni più a sud, quali Argentina e Cile, dove vive in prossimità dei laghi e corsi d'acqua ricchi di vegetazione.
Il cigno coscoroba (Coscoroba coscoroba (Molina, 1782)) è un uccello appartenente alla famiglia degli anatidi, unico rappresentante del genere Coscoroba.
De coscorobazwaan (Coscoroba coscoroba) is de kleinste zwanensoort en is de enige zwaan van het geslacht Coscoroba. Alle andere zwanensoorten zijn van het geslacht Cygnus.
De naam heeft de coscorobazwaan te danken aan de oorspronkelijke bewoners van Zuid-Amerika. Deze gaven de zwaan de naam naar het geluid dat hij maakt. Als hij kwettert dan roept hij cos-co-ro-oa. De vogel heeft een wit verenkleed met zwarte vleugel- en staartpunten. Hij heeft een rode snavel en roze poten. De lichaamslengte bedraagt 90 cm.
Het nest bevindt zich in moerassen. Het legsel bestaat meestal uit 5 tot 9 eieren, die ongeveer 35 dagen worden bebroed.
De coscorobazwaan leeft in Zuid-Amerika en op de Falklandeilanden en komt daar voor in moerassen en op meren. De coscorobazwaan wordt ongeveer 20 jaar oud.
Bronnen, noten en/of referentiesDe coscorobazwaan (Coscoroba coscoroba) is de kleinste zwanensoort en is de enige zwaan van het geslacht Coscoroba. Alle andere zwanensoorten zijn van het geslacht Cygnus.
Coscorobasvane (Coscoroba coscoroba) er en art av andefugl (Anseriformes) og inngår i andefamilien (Anatidae). Fuglen er til tross for navnet ikke egentlig ei svane, men snarere en overgangsform mellom gjess og svaner. Arten er endemisk for det sørlige Sør-Amerika.
Coscorobasvane er en monotypisk art og eneste art i slekten Coscoroba, som er én av to slekter som inngår i tribuset Cereopseini i underfamilien svaner og gjess (Anserinae). Den andre slekten i dette tribuset er Cereopsis, som kun inkluderer den monotypiske arten hønsegås (C. novaehollandiae), som således trolig er coscorobasvanens nærmeste nålevende slektning. Noen autoriteter mener imidlertid, at coscorobasvane er nærmest beslektet med plystreender (Dendrocygninae), men dette savner allmenn aksept i øyeblikket.[1]
Coscorobasvane måler normalt omkring 90–115 cm. Hannen blir større enn hunnen og veier cirka 3 800–5 400 g, mens hunnen gjerne veier cirka 3 100–4 500 g. Sørlige individer har dessuten en tendens til å bli noe større enn nordlige individer. Fjærdrakten er gjennomgående nesten helhvit, bortsett fra at de ytre fem håndsvingfjærene på hver vinge er sorte i tuppene. Svært lite skiller kjønnene, men hunnen har brun iris. Ungfuglenes fjærdrakt er flekkvis grå og hvit til de blir omkring åtte måneder gamle, da de får voksen fjerdrakt.[1]
Arten favoriserer laguner og større ferskvannsvåtmarker, spesielt områder med tett vegetasjon langs kantene. De har imidlertid også blitt observert i kunstige dammer og lignende steder. Arten er for det mest orientert til lavlandet, med enkelte observasjoner i høyder opp mot 1 300 moh.[1]
Coscorobasvane antas å ha en ganske variert diett, som består av plantemateriale, små akvatiske og marine virvelløse dyr, rogn av fisk med mer. Arten søker for det meste etter mat på grunt vann, enten ved å svømme eller vade. Den gresser dessuten på land. Arten observeres ofte i blandet flokk sammen med svarthalssvane (Cygnus melanocoryphus).[1]
Utbredelsen strekker seg fra Tierra del Fuego og Falklandsøyene nordover til det sentrale Chile og nordlige Argentina. Arten overvintrer nord til Paraguay, det sørøstre Brasil og sannsynligvis også i chacoen i Bolivia. Individer som hekker på høye breddegrader trekker nordover om vinteren.[1]
Inndelingen følger HBW Alive og er i henhold til Carboneras (2018).[2] Norske navn på arter følger Norsk navnekomité for fugl og er i henhold til Syvertsen et al. (2008, 2017).[3][4] Eventuelle benevnelser i parentes er kun midlertidige beskrivelser, i påvente av et offisielt navn på arten.
Coscorobasvane (Coscoroba coscoroba) er en art av andefugl (Anseriformes) og inngår i andefamilien (Anatidae). Fuglen er til tross for navnet ikke egentlig ei svane, men snarere en overgangsform mellom gjess og svaner. Arten er endemisk for det sørlige Sør-Amerika.
Koskoroba[6] (Coscoroba coscoroba) – gatunek ptaka z podrodziny gęsi (Anserinae) w rodzinie kaczkowatych (Anatidae).
Gatunek po raz pierwszy opisał w 1782 roku chilijski duchowny i przyrodnik Juan Ignacio Molina, nadając mu nazwę Anas Coscoroba[4]. Jako miejsce typowe odłowu holotypu Molina wskazał Chile[4]. Jedyny przedstawiciel rodzaju Coscoroba opisanego w 1853 roku przez niemieckiego zoologa i botanika Ludwiga Reichenbacha[3].
Coscoroba: lokalna, chilijska onomatopeja Coscoroba dla koskoroby[7].
Długość ciała 90–115 cm; masa ciała samców 3800–5400 g, samic 3100–4500 g[8]. Rozpiętość skrzydeł dochodzi do 1,6 m. Wyglądem często bardziej przypomina gęś, niż łabędzia, ma bowiem tułów jak mały łabędź i głowę jak gęś. Upierzenie białe na całym ciele, z wyjątkiem końcówek sześciu lotek pierwszego rzędu, które są czarne. Czarne końcówki są słabo widoczne przy złożonym skrzydle, lepiej je widać podczas lotu ptaka. Dziób, nogi i stopy są czerwone. Koskoroba nie posiada także charakterystycznej dla łabędzi czarnej "maski" między oczami a dziobem. Brak wyraźnego dymorfizmu płciowego. Upierzenie młodych osobników jest nieregularne – głównie brązowe i szare.
Koskoroba zamieszkuje Amerykę Południową od południowego Chile i centralnej Argentyny po Ziemię Ognistą oraz na Falklandach[9]. Zamieszkuje ciepłe laguny i bagniska oraz wszelkie obszary podmokłe, gdzie chętnie przebywa wśród bujnej roślinności przybrzeżnej.
Żywi się głównie roślinami wodnymi oraz ich nasionami, a także małżami i rybami.
Zimą migruje na północ – do centralnej części Chile, północnej Argentyny, Urugwaju oraz południowo-wschodniej Brazylii.
Koskoroba (Coscoroba coscoroba) – gatunek ptaka z podrodziny gęsi (Anserinae) w rodzinie kaczkowatych (Anatidae).
Coscoroba coscoroba, conhecido popularmente como capororoca[1] e cisne-coscoroba, é uma ave anseriforme da família Anatidae.
A capororoca mede aproximadamente 1 m de comprimento e pesa 3,5 kg. Possui a aparência de um cisne, com plumagem branca com a ponta das asas negras; o bico e os pés são vermelhos. Apresenta dimorfismo sexual quanto ao tamanho, sendo a fêmea menor que o macho. Podem viver até 25 anos.
Encontrada na América do Sul, da Patagônia e Chile ao Paraguai e Brasil (litoral do Rio Grande do Sul). Vive em lagos, pântanos e banhados próximos ao mar. É uma ave onívora, alimenta-se de plantas e pequenos animais nas margens rasas de lagos e rios.
Constróem ninho no meio de lagos rasos. A fêmea põe de 4 a 6 ovos, excepcionalmente podendo colocar até nove, e o período de incubação é de 35 dias.
Coscoroba coscoroba, conhecido popularmente como capororoca e cisne-coscoroba, é uma ave anseriforme da família Anatidae.
Coscorobasvan[2] (Coscoroba coscoroba) är till storleken den minsta arten bland svanarna. Den placeras som ensam art i släktet Coscoroba.[3]
Trots att coscorobasvanen är minst bland svanarna är den en stor fågel med en medelvikt på 4,2 kilogram, normallängd på en meter och ett vingspann på mellan 1,50-1,60 meter.
Coscorobasvanen har vit fjäderdräkt förutom toppen på de sex yttersta handpennorna som är svarta som dock sällan är synliga när fågeln inte sträcker ut vingen. I flykten är dock dessa svarta vingspetsar diagnostiska för arten. Dess ben och näbb är röda och könen är lika. Till formen påminner den mer om gäss än om de andra svanarna och den saknar också den svarta ansiktsteckning som andra vita svanar uppvisar.
Den häckar i Sydamerika från södra Chile och centrala Argentina till Tierra del Fuego och Falklandsöarna. Den är en flyttfågel som om vintern flyger norrut till centrala Chile, norra Argentina, Uruguay och sydöstra spetsen av Brasilien.
Den lever i träsk och laguner med mycket växtlighet där den främst lever av gräs och mindre vattenväxter, men även av musslor och sik. Honan ruvar äggen medan hanen vaktar ungarna efter kläckningen på ett aggressivt vis mot predatorer.
Den har ett stort utbredningsområde på cirka 2 500 000 kvadratkilometer och världspopulationen uppskattas till cirka 10.000-25.000 fåglar och arten anses inte vara hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som livskraftig (LC).[1]
Coscoroba är ett lokalt chilenskt ljudhärmande namn på fågeln.[4]
Coscorobasvan (Coscoroba coscoroba) är till storleken den minsta arten bland svanarna. Den placeras som ensam art i släktet Coscoroba.
Coscoroba coscoroba ördekgiller familyasından Güney Amerika’nın güneyinde yaşayan bir kuğu türü.[1] Kuğu türleri arasında en küçük olanıdır ama ortalama 4,2 kg ağırlığı ve 1 m boyu ile su kuşları arasında büyük bir kuş sayılır. Anserinae alt familyasında içinde yalnızca kendisinin bulunduğu Coscoroba cinsinde sınıflandırılır.
Birincil uçuş tüylerinin en dıştaki altısının ucundaki siyahlık haricinde tüyleri beyazdır. Gagası, ayak ve bacakları kırmızıdır. Kuğudan çok kaza benzer. Dişi ile erkek birbirine benzer. Gövdeleri küçük bir kuğuya kafaları da kaza benzer. Erkekleri 3,8-5,4 kg, dişileri 3,2-4,5 kg ağırlığındadır.
Üremem mevsimini Şili'nin güneyinden Orta Arjantin'e ve güneyde Tierra del Fuego ile Falkland Adaları'na kadar olan bölgede geçirir. Kışları kuzeye Orta Şili'ye, Kuzey Arjantin'e , Uruguay'a ve Brezilya'nın güney ucuna göçer. Yaşam alanı bitki örtüsü yaygın bataklıklar ve lagünlerdir. populasyonunun 10.000-25.000 arası olduğu tahmin edilmektedir.[1]
Coscoroba coscoroba ördekgiller familyasından Güney Amerika’nın güneyinde yaşayan bir kuğu türü. Kuğu türleri arasında en küçük olanıdır ama ortalama 4,2 kg ağırlığı ve 1 m boyu ile su kuşları arasında büyük bir kuş sayılır. Anserinae alt familyasında içinde yalnızca kendisinin bulunduğu Coscoroba cinsinde sınıflandırılır.
Thiên nga coscoroba[2] (danh pháp hai phần: Coscoroba coscoroba) là một loài thiên nga đặc hữu tại vùng phía nam Nam Mỹ thuộc họ Vịt.[3]
|accessdate=
(trợ giúp)
Thiên nga coscoroba (danh pháp hai phần: Coscoroba coscoroba) là một loài thiên nga đặc hữu tại vùng phía nam Nam Mỹ thuộc họ Vịt.
Coscoroba coscoroba
(Molina, 1782)
Коскороба[1] (лат. Coscoroba coscoroba) — водоплавающая птица семейства утиных. Единственный вид рода Coscoroba.
Коскоробы напоминают лебедей, но меньше их в размерах. Тем не менее, это крупные птицы: их средняя масса — 4,2 кг, длина — 1 м, размах крыльев — 1,57 м.
Окраска коскоробы — белая с черными перьями на концах крыльев, клюв и лапы — красные. Половой диморфизм не выражен.
Коскоробы живут в Южной Америке. Регион размножения — от южной части Чили и центральной Аргентины до провинции Тьерра-дель-Фуэго в Чили и Фолклендских островов. Зимой птицы перелетают на север в центральную Чили, северную Аргентину, Уругвай и юго-восточную часть Бразилии.
Среда обитания — покрытые растительностью болота и лагуны. Питается коскороба главным образом травой и маленькими водорослями, иногда мидиями или рыбой. Популяция оценена в 100 000 птиц.
Пока самки высиживают яйца, самцы охраняют гнёзда. После вылупливания самцы защищают птенцов от хищников. Коскороба живёт примерно до 20 лет.
Коскороба (лат. Coscoroba coscoroba) — водоплавающая птица семейства утиных. Единственный вид рода Coscoroba.
扁嘴鵝(Coscoroba coscoroba)是最細小的天鵝。雖然如此,牠們也算是大型的涉禽,平均重4.2公斤,長1米及翼展1.57米。
扁嘴鵝是白色的,第6主羽端是黑色的,由於很貼近雙翼,所以平時很難看見,但在飛行時則很顯眼。牠們的喙及腳是紅色的。牠們的外觀像雁多於天鵝,沒有天鵝般黑色的面孔,而雌鳥與雄鳥差不多完全一樣。雛鳥的顏色混雜,有褐色及灰色的色調。
扁嘴鵝分佈在南美洲,由智利南部及阿根廷中部至火地群島及福克蘭群島。在冬天,牠們會向北遷徙至智利中部、阿根廷北部、烏拉圭及巴西東南端。
扁嘴鵝棲息在茂密的沼澤及湖泊,主要吃草及水生植物,也會吃蚌類及魚類。估計牠們的數量約有10萬隻。
雌鳥會負責孵蛋,雄鳥則負責保護的工作。當雛鳥孵化後,雄鳥會攻擊入侵的掠食者。牠們的壽命約為20歲。
カモハクチョウ(Coscoroba coscoroba)は、カモ目カモ科カモハクチョウ属に分類される鳥種。本種のみでカモハクチョウ属を構成する[3]。
春季にアルゼンチンやチリで繁殖し、冬季になるとアルゼンチン北部・ウルグアイ・ブラジル南部・パラグアイなどへ北上し越冬する[3]。
翼長42.7 - 48センチメートル[3]。眼先の皮膚が裸出しない[3]。尾羽は短く丸みを帯びる[3]。全身の羽衣は白い[3]。翼は短く幅広い[3]。外側初列風切の先端は黒い[3]。
嘴は幅広く、色彩は赤い[3]。趾の間には水かきが発達する[3]。後肢はピンク色[3]。
雛の綿羽は白く、頭部や背・肩・翼などに灰黒色の斑紋が入る[3]。オスの成鳥は虹彩が赤や黄色で、幼鳥やメスの成鳥は虹彩が暗褐色[3]。
湖沼に生息する[3]。小規模な群れを形成して生活するが、越冬地では200 - 300羽に達する大規模な群れを形成することもある[3]。
主に水生植物や種子を食べるが、昆虫、甲殻類なども食べる[3]。水辺や浅瀬を徘徊し、採食を行うことが多い[3]。
繁殖様式は卵生。浅瀬にヨシなどを積み重ねた巣を作り、4 - 7個(平均6個)の卵を産む[3]。抱卵期間は約35日[3]。
日本では1976年に京都市動物園が初めて飼育下繁殖(孵化・生育を含む)に成功した[4]。1980年現在恩賜上野動物園・野毛山動物園・広島市安佐動物公園などでも繁殖例がある[3]。