Hemerocallis thunbergii es una de las especies conocidas como lirios de día y pertenece a la familia Xanthorrhoeaceae. Esta planta es nativa del Japón.
Planta vivaz de hojas de color verde intenso, que cuando florece emite unos tallos florales largos cilíndricos en los que hay varios capullos florales que van abriendo sucesivamente dando lugar a flores de un amarillo brillante con una intensa fragancia.
Florecen desde junio hasta agosto.
En su lugar de procedencia (Japón) son polinizadas por una polilla, lo que asegura una diversidad genética, al cruzarse unas plantas con otras, y una abundante producción de semillas.
Planta de fácil cultivo, que prefiere exposición a pleno sol y suelo rico en nutrientes, bien drenado y riegos periódicos.
Hemerocallis thunbergii fue descrita por Peter Barr y publicado en Garden, an illustrated weekly journal of gardening in all its branches 4: 132, en el año 1873.[1]
Hemerocallis thunbergii es una de las especies conocidas como lirios de día y pertenece a la familia Xanthorrhoeaceae. Esta planta es nativa del Japón.
Liliowiec Thunberga, lilijka Thunberga (Hemerocallis thunbergii Bak.) – gatunek ozdobnej byliny z rodziny żółtakowatych (Xanthorrhoeaceae). Pochodzi z Japonii. W Polsce roślina uprawiana. Kwitnie w sierpniu.
Liliowiec Thunberga, lilijka Thunberga (Hemerocallis thunbergii Bak.) – gatunek ozdobnej byliny z rodziny żółtakowatych (Xanthorrhoeaceae). Pochodzi z Japonii. W Polsce roślina uprawiana. Kwitnie w sierpniu.
Doftdaglilja (Hemerocallis thunbergii) är en växtart i familjen dagliljeväxter från Korea och Japan. den odlas som trädgårdsväxt i Sverige.
Doftdaglilja är en flerårig ört med rep-lika rötter som ibland är något förtjockade. Bladen blir 30–60 cm långa och 5-10 (-24?) mm breda. Blomstjälken är längre än bladen, upprätt, förgrenad mot toppen, cirka 100–115 cm. Blommorna blir 9–11 cm långa, de sitter i samlingar om 3-15 (-20) blommor, är doftande och öppnar sig på morgonen. Hyllebladen är citrongula.. Blompipen utgör vanligen en tredjedel av blommans längd. Frukten är en äggrund kapsel, 3 cm lång och 2 cm bred, tvärt avsmalnande mot basen.
I Japan förekommer en storväxt typ vars blomstjälkar blir upp till 180 cm hög och bär upp till 75 blommor. Denna har kallats Hemerocallis vespertina.
Arten liknar blekgul daglilja (H. citrina), men den har blomställningar med 20–65 blommor som blir 9–17 cm och öppnar sig på kvällen. Bladen är vanligen något bredare (10–16 mm).
Doftdaglilja har använts flitigt i korsningar mellan olika arter. Några av dem har fått vetenskapliga namn:
Doftdaglilja är lättodlad och härdig i stort sett i hela landet. Den kan dock behöva extra skydd längst i norr. Västplatsen bör inte vara för torr, men samtidigt väldränerad. Arten förökas lättast genom delning under våren. Även frösådd är möjlig och fröplantor börjar blomma under andra eller tredje säsongen.
Doftdaglilja (Hemerocallis thunbergii) är en växtart i familjen dagliljeväxter från Korea och Japan. den odlas som trädgårdsväxt i Sverige.
Doftdaglilja är en flerårig ört med rep-lika rötter som ibland är något förtjockade. Bladen blir 30–60 cm långa och 5-10 (-24?) mm breda. Blomstjälken är längre än bladen, upprätt, förgrenad mot toppen, cirka 100–115 cm. Blommorna blir 9–11 cm långa, de sitter i samlingar om 3-15 (-20) blommor, är doftande och öppnar sig på morgonen. Hyllebladen är citrongula.. Blompipen utgör vanligen en tredjedel av blommans längd. Frukten är en äggrund kapsel, 3 cm lång och 2 cm bred, tvärt avsmalnande mot basen.
I Japan förekommer en storväxt typ vars blomstjälkar blir upp till 180 cm hög och bär upp till 75 blommor. Denna har kallats Hemerocallis vespertina.
Arten liknar blekgul daglilja (H. citrina), men den har blomställningar med 20–65 blommor som blir 9–17 cm och öppnar sig på kvällen. Bladen är vanligen något bredare (10–16 mm).
Hemerocallis thunbergii là một loài thực vật có hoa trong họ Thích diệp thụ. Loài này được Barr miêu tả khoa học đầu tiên năm 1873.[1]
Hemerocallis thunbergii là một loài thực vật có hoa trong họ Thích diệp thụ. Loài này được Barr miêu tả khoa học đầu tiên năm 1873.
ユウスゲ(夕菅、学名:Hemerocallis citrina Baroni var. vespertina (H.Hara) M.Hotta[1])は、ススキノキ科ワスレグサ属に分類される多年草の1種[4][5]。属名(Hemerocallis)は、hemera(1日)とcallos(美しく)の2語に由来する[6]。和名は花が夕方に開き翌日の午前中にしぼみ[4]、葉がスゲに似ていること[7]に由来する。別名が、キスゲ[4][8]。
茎の高さは100-150 cm[8]。根は黄色いひも状で塊にならない[4]。根生葉は線形で、長さ40-50 cm、幅5-15 cm[7][8]、2列に出て扇状に開き上部だけわずかに下垂する[4]。1本の茎の先端が花序が枝分かれして[8]、レモン色[9]のラッパ状の花を上向きに次々と咲かせる[7]。ハマカンゾウと異なり花ではアントシアニンは合成されず、花弁は赤味を帯びない[10]。花弁は6つに深く裂け、やや芳香がある[5][7]。花被片の長さや幅は個体によりいろいろで、花被片の長さは6.5-7.5 cm、花筒の長さは2.5-3 cm[5]。雄蕊は花被片より短く、葯は黒紫色、花柱は雄蕊よりやや長い[5]。花期は7-9月[7][8]。夕方に花を開き、翌日の午前中にしぼみ[8]、スズメガ媒花である[10]。蒴果は広楕円形で長さ約20 mmで先端がへこむ[5]。種子は長さ約5 mm、黒色の卵形で光沢がある[5]。
花の細部(正面)
シベリア、中国東北部、朝鮮半島、日本の温帯から暖帯の地域に分布する[4]。
日本では本州、四国、九州に分布する[8][5]。田中澄江による『新・花の百名山』で榛名山を代表する花の一つとして紹介されている[11]。兵庫県美方郡香美町では町花に指定されている[12]。
山地の草原[4]や林縁[8]などのやや乾いた場所に生育する[5]。中部地方の山地にあるものは葉が広く大型になり、アズマキスゲと呼ばれる[5]。本州南西部から九州のものは葉が狭く、ユウスゲまたはキスゲと呼ばれる[5]。山野草として利用されている。
クロンキスト体系・新エングラー体系などの分類ではユリ科に分類されていたが[5]、APG IIIではススキノキ科に含められる[1]。学名はHemerocallis thunbergii auct. non Baker[3]とする説、独立種とする説、中国原産のウコンカンゾウの変種(Hemerocallis citrina Baroni var. vespertina (H.Hara) M.Hotta)とする説がある[5]。
日本では以下の多数の都道府県で、レッドリストの指定を受けている。千葉県では絶滅したものと考えられている[13]。海岸開発[14]、道路工事[14]、草地開発[14][15]、自然遷移[14][16][17][15]、園芸採集[15][17]などにより、個体数が減少している地域がある。長野県の霧ヶ峰[18]や滋賀県の伊吹山3合目のユウスゲ群落などでは[19]、ニホンジカの食害により植生の衰退が危惧されている[20]。静岡県賀茂郡南伊豆町の奥石廊崎ユウスゲ公園周辺には、ユウスゲ群落があり、富士箱根伊豆国立公園の指定植物の一つとされている[21]。岐阜県大垣市赤坂町の金生山にある「ユウスゲ自生地」は、2013年(平成25年)2月21日に市の天然記念物に指定された[22]。