dcsimg

Gnaphosa ( Catalão; Valenciano )

fornecido por wikipedia CA

Gnaphosa és un gènere d'aranyes araneomorfes de la família dels gnafòsids (Gnaphosidae). Fou descrita per primera vegada l'any 1804 per Latreille.[2]

Les espècies d'aquest gènere es troben a Amèrica del Nord, a Àsia, a Europa, a Àfrica del Nord, a Amèrica central i a les Antilles.[1]

Espècies

Segons el World Spider Catalog, versió 19.5 del 18 de setembre de 2018, hi ha les següents espècies:[1]

Fòssils

Segons el World Spider Catalog (version 19.0, 2018), hi ha descrits els següents fòssils:[1]

Referències

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 (anglès) Referència World Spider Catalog: Gnaphosa Latreille, 1804 en la família Gnaphosidae +base de dades} . Accés el 14/12/2018]
  2. 2,0 2,1 Latreille, 1804: Tableau methodique des Insectes. Nouveau Dictionnaire d'Histoire Naturelle, Paris, vol.|24, p.129-295.

Enllaços externs

En altres projectes de Wikimedia:
Commons
Commons Modifica l'enllaç a Wikidata
Viquiespècies
Viquiespècies
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autors i editors de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia CA

Gnaphosa: Brief Summary ( Catalão; Valenciano )

fornecido por wikipedia CA

Gnaphosa és un gènere d'aranyes araneomorfes de la família dels gnafòsids (Gnaphosidae). Fou descrita per primera vegada l'any 1804 per Latreille.

Les espècies d'aquest gènere es troben a Amèrica del Nord, a Àsia, a Europa, a Àfrica del Nord, a Amèrica central i a les Antilles.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autors i editors de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia CA

Eigentliche Plattbauchspinnen ( Alemão )

fornecido por wikipedia DE

Die Eigentlichen Plattbauchspinnen (Gnaphosa) bilden eine artenreiche Gattung innerhalb der Familie der Plattbauchspinnen (Gnaphosidae), die wiederum der Ordnung der Webspinnen angehört. Die Gattung ist in der Holarktis vertreten und setzt sich aus nachtaktiven Arten zusammen, die einen kräftigen Körperbau und mehrheitlich eine dunkle Farbgebung aufweisen. Eigentliche Plattbauchspinnen sind wie alle Plattbauchspinnen aktive Laufjäger, deren Beutespektrum mitunter auch wehrhaftere Gliederfüßer umfasst.

Merkmale

 src=
Männliche Eigentliche Plattbauchspinne

Die Eigentlichen Plattbauchspinnen erreichen in Amerika eine Körperlänge von drei bis 12 Millimetern.[1] Einige Quellen sprechen von einer maximalen Körperlänge von gut 20 Millimetern bei Vertretern innerhalb der Gattung.[2] Damit handelt es sich um mittel- bis große Vertreter der Echten Webspinnen (Araneamorphae). Typisch sind für Eigentliche Plattbauchspinnen ein vergleichsweise kräftiger Körperbau und die langen, ebenso kräftigen Beine. Der Großteil der Arten hat eine braune bis schwarze Farbgebung und kaum Zeichenelemente. Eine Ausnahme ist die Zweifarbige Plattbauchspinne (G bicolor). Anderweitig sehen sich die meisten Arten der Eigentlichen Plattbauchspinnen derart ähnlich, dass sie oftmals nur durch den Aufbau ihrer Geschlechtsorgane voneinander unterschieden werden können.[3]

Der abgeflachte Carapax (Rückenschild des Prosomas bzw. Vorderkörpers) erscheint dorsal (oberhalb) betrachtet oval und er ist im Bereich der Coxen (Hüftglieder) des zweiten Beinpaars am breitesten. Der Bereich bei den Augen erscheint sehr eingeengt. Der Carapax kann hellorange bis dunkelbraun gefärbt sein, seine Ränder sind dunkel und haben aufrechte dunkle Makrosetae (chitinisierte Haare). Der cephale (am Kopf gelegene) Bereich ist verglichen mit denen anderer Plattbauchspinnen gering erhöht. Die Fovea (Apodem) ist längsrichtig ausgelegt. Die acht Augen sind je zu viert in zwei Reihen aufgeteilt. Die anteriore (vordere) Augenreihe erscheint frontal betrachtet leicht re- bis prokursiv, während die posteriore (hintere) Augenreihe aus gleicher Sicht gerade bis leicht rekursiv verlaufend in Erscheinung tritt. Mit Ausnahme der eher dreieckigen posterior medianen (mittleren) Augen sind alle anderen kreisförmig und die lateralen (seitlichen) Augen dabei im Regelfall größer als die medianen. Der Abstand der Augen von der anterioren Reihe beläuft sich auf deren eigenen Durchmesser oder weniger. Die posterior medianen Augen sind durch ihren eigenen Radius oder weniger oder durch ihren horizontalen Durchmesser oder weniger zu den posterior lateralen Augen beabstandet. Das mediane Augenviereck ist hinten breiter als vorne und annähernd quadratisch. Die Höhe des Clypeus (Abschnitt zwischen dem anterioren Augenpaar und dem Rand des Carapax) ist mit dem Durchmesser der anterior medianen Augen identisch oder fällt höher aus.[1]

Die braunen Cheliceren (Kieferklauen) weisen retromarginal (hinten randseitig) einen gezackten Kiel auf, während sich promarginal (vorne randseitig) an den Cheliceren je zwei Zähne befinden. Die Maxillen (umgewandelte Coxen der Pedipalpen) erscheinen abgerundet und haben eine schräge Vertiefung. Das Labium (sklerotisierte bzw. verhärtete Platte zwischen den Maxillae auf der Vorderseite des Sternums) sind länger als breit und an der Spitze abgerundet. Das Sternum weist eine hellorange bis hellbraune Farbgebung auf und ist länger als breit.[1]

Die Beinformel (Nummerierung vom längsten bis zum kürzesten Beinpaar) lautet wie bei den meisten Spinnen 4-1-2-3. Die Beine der Eigentlichen Plattbauchspinnen sind mit zahlreichen Stacheln und langen Setae versehen. Die Tarsen (Fußglieder) besitzen je zwei gezähnte Krallen. Klauenbüschel und Putzkämme an den Metatarsi (Fersenglieder) sind, anders als bei anderen Plattbauchspinnen, bei dieser Gattung nicht ausgebildet. Auch weisen die Trochanter (Schenkelringe) im Gegensatz zu denen anderer Vertreter dieser Familie keine Einkerbungen auf.[1]

Das Opisthosoma (Hinterleib) der Eigentlichen Plattbauchspinnen besitzt eine dunkelorange bis braune Farbgebung.[1] Durch die dichte Bedeckung aus grauen oder gelblichen Setae erscheint dieser Körperabschnitt bei vielen Arten seidig glänzend.[2] Das Opisthosoma der Eigentlichen Plattbauchspinnen ist überdies länger als breit und weist bei den Männchen wie bei einigen anderen Plattbauchspinne anterior ein hier dunkles, glänzendes Scutum (sklerotisierte Platte) auf. Eigentliche Plattbauchspinnen verfügen wie fast alle Spinnen über sechs Spinnwarzen. Von denen sind die anterioren weit voneinander getrennt und besitzen je fünf lange Spinndrüsen.[1]

Die Pedipalpen (umgewandelte Extremitäten im Kopfbereich) weisen bei den Männchen der Eigentlichen Plattbauchspinnen je eine oder zwei retrolaterale (seitlich rückliegende) Apophysen (chitinisierte Fortsätze) an den Tibien (Schienen) auf. Ein einzelner Bulbus (männliches Geschlechtsorgan) hat ein breites Tegulum (zweites und mittleres Sklerit bzw. Hartteil des Bulbus) und einen kurzen bis langen Embolus (drittes und letztes Sklerit). Darüber hinaus befindet sich terminal (am Ende gelegen) an den Bulbi je eine gekrümmte Endapophyse und bei einigen Arten ein Konduktor (Leiter). Der Aufbau der Epigyne (weibliches Geschlechtsorgan) kann innerhalb der verschiedenen Artengruppen, die zur Gattung zählen, variieren.[1]

Verbreitung und Lebensräume

 src=
Weibliche Eigentliche Plattbauchspinne, gefunden bei der kanadischen Stadt Kelowna.

Die Gattung der Eigentlichen Plattbauchspinnen ist holarktisch verbreitet. Auf dem amerikanischen Doppelkontinent reicht das Verbreitungsgebiet der Gattung nach Süden bis nach Guatemala.[4] Zusammen mit anderen Plattbauchspinnen (Gnaphosidae) weisen viele Arten der Gattung die für Vertreter dieser Familie übliche Xerothermophilie (Bevorzugung trockenwarmer Habitate) auf und bevorzugen offene Habitate (Lebensräume) mit dieser Eigenschaft, darunter Trockenrasen und Felssteppen. Allerdings fällt die Vielfalt bezüglich bevorzugter Habitate einzelner Arten der Eigentlichen Plattbauchspinnen innerhalb der Gattung recht unterschiedlich aus, sodass einzelne Vertreter auch Nadelwälder und Heidelandschaften bewohnen.[3]

Wieder andere Arten kommen in feuchten Habitaten vor, etwa die in Sümpfen und Mooren lebende Sumpfplattbauchspinne (G. nigerrima). Daneben zählen zu den Echten Plattbauchspinnen auch boreoalpine (kühlere und gebirgige Gebiete bevorzugende) Arten, wie die Bergplattbauchspinne (G. montana) und die Schwarze Plattbauchspinne (G. microps). Einen Sonderfall bilden die Große Alpenplattbauchspinne (G. muscorum) und die Gebirgsplattbauchspinne (G. badia), die nur in extremen Höhenstufen vorkommen.[3]

Biologie

 src=
Weibliche Eigentliche Plattbauchspinne auf dem Bodengrund

Eigentliche Plattbauchspinnen sind wie viele Plattbauchspinnen (Gnaphosidae) nachtaktiv und verstecken sich tagsüber in Gespinstsäcken, die etwa unter Steinen oder Baumstämmen befindlich sein können.[5] Weitere geläufige Rückzugsorte der Spinnen sind Moosschichten, Detritus (organische Abfälle) oder Felsspalten. Einige Arten, darunter die Bergplattbauchspinne (G. montana), halten sich auch unter der Rinde von Totholz auf. Während ihrer nächtlichen Aktivitätszeit streifen die wie alle Spinnen räuberisch lebenden Eigentlichen Plattbauchspinnen aktiv auf der Suche nach Beutetieren umher. Das Beutespektrum der Eigentlichen Plattbauchspinnen umfasst auch größere, wehrhafte Insekten wie Käfer.[3]

 src=
Weibchen der Großen Alpenplattbauchspinne (G. muscorum) mit Eikokon

Über den Lebenszyklus der Eigentlichen Plattbauchspinnen ist wie bei vielen Plattbauchspinnen wenig bekannt. Das Paarungsverhalten ist zumindest bei der Nachtplattbauchspinne (G. lucifuga) erforscht.[6] Der einige Zeit nach der Paarung von den Weibchen angelegte Eikokon enthält 250 Eier und erscheint abgeflacht.[4] Darüber hinaus ist der Kokon beidseitig gewölbt und hat, anders als die Kokons einiger anderer zu dieser Familie zählenden Spinnen, etwa die der Schwarzspinnen (Zelotes), keine Krempe. Bei einigen Arten, darunter der Zweifarbigen Plattbauchspinne (G bicolor), ist bekannt, dass diese ihre Eikokons in einem eigens angelegten Schutzgespinst positionieren.[3]

Systematik

Gnaphos (altgriechisch γνάφος) ist das altgriechischen Wort für die „stachelige Karde“,[7] eine Walze, mit der die Wolle gekämmt wird, bevor sie gesponnen werden kann. Man findet den Ausdruck auch in den Artnamen anderer Tiere als gnaphosus (kardenartig). Im Falle der Eigentlichen Plattbauchspinnen nimmt die Bezeichnung Bezug auf das walzenförmige Opisthosoma der Spinnen, das mit langen Setae besetzt ist. Als Karden (Gattung Dipsacus) werden auch distelähnliche Gewächse bezeichnet, bei denen nach dem Abblühen der Pflanze ein stacheliger, walzenförmiger Blütenstand übrig bleibt.

Die Systematik der Eigentlichen Plattbauchspinnen erfuhr mehrfach Änderungen. Die Typusart der Gattung ist die Nachtplattbauchspinne (G. lucifuga).[8]

Innere Systematik bei den amerikanischen Eigentlichen Plattbauchspinnen

Die 26 in Amerika vorkommenden Arten der Eigentlichen Plattbauchspinnen lassen sich nach einer 1975 seitens Norman I. Platnick und Mohammad Umar Shadab durchgeführten Revision der Gattung eventuell in vier Artengruppen aufteilen. Folgendes Kladogramm verdeutlicht die systematische Stellung der Artengruppen zueinander:[4]

Eigentliche Plattbauchspinnen (Gnaphosa)

Artengruppe von G. sericata mit lediglich dieser Art


Artengruppe von G. fontinalis mit drei Arten




Artengruppe der Trauerplattbauchspinne (G. lugubris) mit acht Arten


Artengruppe der Nachtplattbauchspinne (G. lucifuga) mit 14 Arten




Arten

Die Gattung der Eigentlichen Plattbauchspinnen umfasst 151 Arten und Unterarten. Diese und ihre geographischen Verbreitungen sind:[8]

Transferierte Arten

Vier Arten galten einst als zu den Eigentlichen Plattbauchspinnen zugehörig, wurden jedoch mittlerweile transferiert. Die Arten sind:[8]

Synonymisierte Arten

66 einstige Arten und Unterarten, die zuletzt zu den Eigentlichen Plattbauchspinnen zählten, wurden mit anderen Arten der Gattung synonymisiert und verloren somit ihren Artstatus. Diese Arten waren:[8]

  • G. acuaria Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. licenti unter Song, 1987.
  • G. adriatica Kulczyński, 1897 – Synonymisiert mit G. dolosa unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. adspersa (Grube, 1861) = G. kompirensis unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. aeditua Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. licenti unter Song, 1987.
  • G. ajdahania Roewer, 1961 – Synonymisiert mit G. haarlovi unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. alberti Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. kansuensis unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. annamita Simon, 1908 – Synonymisiert mit G. kompirensis Bösenberg & Strand, 1906 unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. auriceps Schenkel, 1953 – Synonymisiert mit G. mongolica unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. baotianmanensis Hu, Wang & Wang, 1991 – Synonymisiert mit G. hastata unter Song, Zhu & Zhang, 2004.
  • G. barroisi Simon, 1892 – Synonymisiert mit G. dolosa unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. berlandi Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit Gnaphosa mandschurica unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. bilineata L. Koch, 1879 – Synonymisiert mit der Schwarzen Plattbauchspinne (G. microps) unter Holm, 1973.
  • G. bonneti Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. sinensis unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. braendegaardi Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. mandschurica unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. chaffanjoni Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. mongolica unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. charitonowi Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. mandschurica unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. corifera Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. mongolica unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. davidi Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. kompirensis unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. denisi Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. licenti unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. distincta Banks, 1898 – Synonymisiert mit G. fontinalis unter Platnick & Shadab, 1975.
  • G. diversa (Blackwall, 1871) – Synonymisiert mit G. sericata unter Ubick & Roth, 1973.
  • G. falculata Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. kansuensis unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. gigantea Keyserling, 1887 – Synonymisiert mit der Großen Alpenplattbauchspinne (G. muscorum) unter Ubick & Roth, 1973 nach Gertsch, 1935.
  • G. glandifera Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. mandschurica unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. gosoga Chamberlin, 1928 – Synonymisiert mit G. californica unter Platnick & Shadab, 1975.
  • G. holmi Tullgren, 1942 – Synonymisiert mit G. orites unter Holm, 1950.
  • G. holmi Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. mandschurica unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. inconspicua (Bryant, 1948) – Synonymisiert mit G. sericata unter Platnick & Shadab, 1981.
  • G. intermedia Holm, 1939 – Synonymisiert mit G. sticta unter Ovtsharenko & Marusik, 1988.
  • G. koreae Strand, 1907 – Synonymisiert mit G. sinensis unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. kratochvili Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. sinensis unter Song, 1987.
  • G. labradorensis Fox, 1938 – Synonymisiert mit G. orites unter Ubick & Roth, 1973.
  • G. laeta Kulczyński, 1897 – Synonymisiert mit Gnaphosa modestior unter Řezáč et al., 2018.
  • G. lapponum inermis Strand, 1899 – Synonymisiert mit G. lapponum unter Nentwig et al., 2019.
  • G. lesserti Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. similis unter Marusik & Omelko, 2014.
  • G. luctifica Simon, 1880 – Synonymisiert mit G. dolosa unter Déjean, 2015.
  • G. martae Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. sinensis unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. mima Chamberlin, 1933 – Synonymisiert mit G. borea unter Ovtsharenko & Marusik, 1988.
  • G. molesta O. Pickard-Cambridge, 1898 – Synonymisiert mit der Gebirgsplattbauchspinne (G. badia) unter Danflous, Crowther & Simmons, 2020.
  • G. monteserra Wunderlich, 2015 – Synonymisiert mit G. artaensis unter Wunderlich, 2017.
  • G. mulaiki Chamberlin, 1936 – Synonymisiert mit G. clara unter Platnick & Shadab, 1975.
  • G. nigra Kulczyński, 1926 – Synonymisiert mit der Sumpfplattbauchspinne (G. nigerrima) unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. orchymonti Giltay, 1932 – Synonymisiert mit G. dolosa unter Bosmans, 2013.
  • G. peon Chamberlin, 1925 – Synonymisiert mit G. sericata unter Platnick & Shadab, 1975.
  • G. plebeja Thorell, 1875 – Synonymisiert mit der Gebirgsplattbauchspinne unter Roewer, 1955.
  • G. proxima Kulczyński, 1908 – Synonymisiert mit G. gracilior unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. pseudolapponica Strand, 1904 – Synonymisiert mit G. lapponum unter Aakra, 2009.
  • G. pseudomongolica Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. gracilior unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. punctata Kulczyński, 1901 – Synonymisiert mit G. mongolica unter Loksa, 1965.
  • G. roeweri Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. kansuensis unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. rudolfi Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. stoliczkai unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. schensiensis Schenkel, 1963 – Synonymisiert mit G. sinensis unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. septentrionalis Fox, 1938 – Synonymisiert mit G. clara unter Platnick & Shadab, 1975.
  • G. silvicola Kamura, 1988 – Synonymisiert mit G. potanini unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. soror Herman, 1879 – Synonymisiert mit der Trauerplattbauchspinne (G. lugubris) unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. spadicea Simon, 1914 – Synonymisiert mit G. dolosa unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. spinosa Kulczyński, 1897 – Synonymisiert mit G. mongolica unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. stuxbergi Holm, 1970 – Synonymisiert mit G. orites unter Ovtsharenko & Marusik, 1988.
  • G. subparvula Fox, 1938 – Synonymisiert mit G. borea unter Platnick & Shadab, 1975.
  • G. suchuana Chamberlin, 1924 – Synonymisiert mit G. kompirensis unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. suspecta Herman, 1879 – Synonymisiert mit G. moesta unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. taegensis Paik, 1989 – Synonymisiert mit G. licenti unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. tarimuensis Hu, 1989 – Synonymisiert mit G. gracilior unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. texana Chamberlin, 1922 – Synonymisiert mit G. fontinalis unter Platnick & Shadab, 1975.
  • G. turkmenica Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 – Synonymisiert mit G. ukrainica unter Kovblyuk, 2005.
  • G. ustyuzhanini Fomichev, Marusik & Omelko, 2013 – Synonymisiert mit G. rasnitsyni unter Fomichev & Marusik, 2017.

Ersetzte Homonyme

Drei zuletzt zu den Eigentlichen Plattbauchspinnen zählende Arten hatte zuvor eine Bezeichnung, die mit denen anderer identisch war. Diese nun ersetzte Homonyme sind:[8]

  • G. caucasica Mcheidze, 1997 = G. mcheidzeae
  • G. punctata Tullgren, 1942 = G. muscorum gaunitzi
  • G. zonsteini Fomichev & Marusik, 2017 = G. serzonshteini

Nicht mehr anerkannte Arten

13 Arten zählten zuletzt zur Gattung der Eigentlichen Plattbauchspinnen und gelten heute als Nomen dubium. Die aufgelösten Arten sind:[8]

  • G. zabnormis Banks, 1898 – Aufgelöst unter Platnick & Shadab, 1975.
  • G. zbicolor (Hentz, 1847) – Aufgelöst unter Platnick & Shadab, 1975.
  • G. zcrassipes Schenkel, 1936 – Aufgelöst unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. zdecepta Banks, 1898 – Aufgelöst unter Platnick & Shadab, 1975.
  • G. zexpilator Drensky, 1929 – Aufgelöst unter Deltshev, 2003.
  • G. zfumosa (C. L. Koch, 1843) – Aufgelöst unter Grimm, 1985.
  • G. zhumilis Banks, 1892 – Aufgelöst unter Platnick & Shadab, 1975.
  • G. zimmatura Strand, 1942 – Aufgelöst unter Bristowe, 1941.
  • G. zmultispinosa Schenkel, 1936 – Aufgelöst unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. znana (C. L. Koch, 1843) – Aufgelöst unter Grimm, 1985.
  • G. znigella L. Koch, 1878 – Aufgelöst unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. zsubrufula Strand, 1907 – Aufgelöst unter Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992.
  • G. zthorelli (Lebert, 1877) – Aufgelöst unter Grimm, 1985.

Nie anerkannte Arten

Eine Art der Eigentlichen Plattbauchspinnen erfüllte bei ihrer Erstbeschreibung nicht die Voraussetzungen für einen Artstatus und gilt heute als Nomen nudum. Die Art ist:[8]

  • G. hortula Roewer, 1955 – Offenbar eine fehlerhafte Zweitauflistung von G. hastata

Synonymisierte Gattungen

Folgende zwei Gattungen wurden mit der der Eigentlichen Plattbauchspinnen synonymisiert:[8]

  • Cylphosa Chamberlin, 1939 – Synonymisiert unter Ubick & Roth, 1973.
  • Pterochroa Benoit, 1977 – Synonymisiert unter Murphy, 2007.

Einzelnachweise

  1. a b c d e f g Norman I. Platnick, Mohammad Umar Shadab: A revision of the spider genus Gnaphosa (Araneae, Gnaphosidae) in America. In: Bulletin of the American Museum of Natural History. Band 155, Nr. 1, 1975, ISSN 0003-0090, S. 7 (researchgate.net [PDF; abgerufen am 25. Februar 2022]).
  2. a b Plattbauchspinnen. In: Spektrum.de. Spektrum der Wissenschaft, abgerufen am 27. Februar 2022.
  3. a b c d e Gnaphosa. (HTPPS) In: Spinnen Forum Wiki. Arachnologische Gesellschaft, abgerufen am 27. Februar 2022.
  4. a b c Norman I. Platnick, Mohammad Umar Shadab: A revision of the spider genus Gnaphosa (Araneae, Gnaphosidae) in America. In: Bulletin of the American Museum of Natural History. Band 155, Nr. 1, 1975, ISSN 0003-0090, S. 5 (researchgate.net [PDF; abgerufen am 28. Februar 2022]).
  5. Norman I. Platnick, Mohammad Umar Shadab: A revision of the spider genus Gnaphosa (Araneae, Gnaphosidae) in America. In: Bulletin of the American Museum of Natural History. Band 155, Nr. 1, 1975, ISSN 0003-0090, S. 4–5 (researchgate.net [PDF; abgerufen am 26. Februar 2022]).
  6. Heiko Bellmann: Der Kosmos Spinnenführer. Kosmos, 2016, ISBN 978-3-440-15521-9, S. 230.
  7. Wilhelm Pape: Handwörterbuch der griechischen Sprache. Band 1, Braunschweig 1914, S. 1459 (digitalisiert bei zeno.org)
  8. a b c d e f g h Naturhistorisches Museum der Burgergemeinde Bern: World Spider Catalog – Gnaphosa. Abgerufen am 28. Februar 2022.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia DE

Eigentliche Plattbauchspinnen: Brief Summary ( Alemão )

fornecido por wikipedia DE

Die Eigentlichen Plattbauchspinnen (Gnaphosa) bilden eine artenreiche Gattung innerhalb der Familie der Plattbauchspinnen (Gnaphosidae), die wiederum der Ordnung der Webspinnen angehört. Die Gattung ist in der Holarktis vertreten und setzt sich aus nachtaktiven Arten zusammen, die einen kräftigen Körperbau und mehrheitlich eine dunkle Farbgebung aufweisen. Eigentliche Plattbauchspinnen sind wie alle Plattbauchspinnen aktive Laufjäger, deren Beutespektrum mitunter auch wehrhaftere Gliederfüßer umfasst.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia DE

Gnaphosa ( Inglês )

fornecido por wikipedia EN

Gnaphosa is a genus of ground spiders that was first described by Pierre André Latreille in 1804.[4] They all have a serrated keel on the retromargin of each chelicera.[5]

Species

As of May 2019 it contains 148 species:[1]

References

  1. ^ a b c Gloor, Daniel; Nentwig, Wolfgang; Blick, Theo; Kropf, Christian (2019). "Gen. Gnaphosa Latreille, 1804". World Spider Catalog Version 20.0. Natural History Museum Bern. doi:10.24436/2. Retrieved 2019-06-04.
  2. ^ Ubick, D.; Roth, V. D. (1973). "Nearctic Gnaphosidae including species from adjacent Mexican states". American Arachnology. 9 (2): 4.
  3. ^ Murphy, J. (2007). Gnaphosid genera of the world. British Arachnological Society, St Neots, Cambridgeshire. p. 8.
  4. ^ Latreille, P. A. (1804). "Tableau methodique des Insectes". Nouveau Dictionnaire d'Histoire Naturelle, Paris. 24: 129–295.
  5. ^ "Genus Gnaphosa". BugGuide. Retrieved 2019-06-04.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EN

Gnaphosa: Brief Summary ( Inglês )

fornecido por wikipedia EN

Gnaphosa is a genus of ground spiders that was first described by Pierre André Latreille in 1804. They all have a serrated keel on the retromargin of each chelicera.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EN

Gnaphosa ( Espanhol; Castelhano )

fornecido por wikipedia ES

Gertschosa es un género de arañas araneomorfas de la familia Gnaphosidae. Se encuentra en Eurasia, África, América y las Antillas.

Lista de especies

Según The World Spider Catalog 12.0:[1]

Referencias

 title=
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autores y editores de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia ES

Gnaphosa: Brief Summary ( Espanhol; Castelhano )

fornecido por wikipedia ES

Gertschosa es un género de arañas araneomorfas de la familia Gnaphosidae. Se encuentra en Eurasia, África, América y las Antillas.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autores y editores de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia ES

Gnaphosa ( Francês )

fornecido por wikipedia FR

Gnaphosa est un genre d'araignées aranéomorphes de la famille des Gnaphosidae[1].

Distribution

Les espèces de ce genre se rencontrent en Amérique du Nord, en Asie, en Europe, en Afrique du Nord, en Amérique centrale et aux Antilles[1].

Liste des espèces

Selon World Spider Catalog (version 22.0, 13/06/2021)[2] :

Selon World Spider Catalog (version 20.5, 2020)[3] :

Publication originale

  • Latreille, 1804 : « Tableau methodique des Insectes. » Nouveau Dictionnaire d'Histoire Naturelle, Paris, vol. 24, p. 129-295.

Notes et références

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia FR

Gnaphosa: Brief Summary ( Francês )

fornecido por wikipedia FR

Gnaphosa est un genre d'araignées aranéomorphes de la famille des Gnaphosidae.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia FR

Gnaphosa ( Italiano )

fornecido por wikipedia IT

Gnaphosa Latreille, 1804 è un genere di ragni appartenente alla famiglia Gnaphosidae.

Distribuzione

Le 143 specie note di questo genere sono diffuse in tutti i continenti: è un genere cosmopolita[1].

Sono 22 le specie rinvenute in territorio italiano: la G. basilicata e la G. lonai sono due endemismi: la prima è stata reperita nella regione omonima, nel comprensorio del Monte Pollino. La seconda in Sicilia, nei pressi di Palermo, in località Pizzo Antenna[2].

Tassonomia

Considerato un sinonimo anteriore di Cylphosa Ubick & Roth, 1973a e di Pterochroa Benoit, 1977c, a seguito delle analisi effettuate sugli esemplari tipo di Gnaphosa funerea Dalmas, 1921 dall'aracnologo Murphy in un lavoro del 2007[1].

Questo genere erroneamente è stato considerato sinonimo anteriore di Drassina Grube, 1861, a seguito di uno studio degli aracnologi Ovtsharenko & Marusik del 1988[1].

Non sono stati esaminati esemplari di questo genere dal 2015[1].

Attualmente, a ottobre 2015, si compone di 143 specie e tre sottospecie[1]:

  1. Gnaphosa aborigena Tyschchenko, 1965 — Kazakistan
  2. Gnaphosa akagiensis Hayashi, 1994 — Giappone
  3. Gnaphosa alacris Simon, 1878 — Francia, Italia, Croazia, Marocco
  4. Gnaphosa alpica Simon, 1878 — Europa
  5. Gnaphosa altudona Chamberlin, 1922 — USA
  6. Gnaphosa antipola Chamberlin, 1933 — USA, Canada
  7. Gnaphosa artaensis Wunderlich, 2011 — Maiorca
  8. Gnaphosa atramentaria Simon, 1878 — Francia
  9. Gnaphosa azerbaidzhanica Tuneva & Esyunin, 2003 — Azerbaigian
  10. Gnaphosa badia (L. Koch, 1866) — dall'Europa all'Azerbaigian
  11. Gnaphosa balearicola Strand, 1942 — Isole Baleari
  12. Gnaphosa banini Marusik & Koponen, 2001 — Mongolia
  13. Gnaphosa basilicata Simon, 1882 — Italia
  14. Gnaphosa belyaevi Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Mongolia
  15. Gnaphosa betpaki Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Russia, Kazakistan
  16. Gnaphosa bicolor (Hahn, 1833) — dall'Europa alla Georgia
  17. Gnaphosa bithynica Kulczyński, 1903 — Creta, Turchia
  18. Gnaphosa borea Kulczynski, 1908 — Regione olartica
  19. Gnaphosa brumalis Thorell, 1875 — USA, Canada, Alaska
  20. Gnaphosa californica Banks, 1904 — USA, Canada
  21. Gnaphosa campanulata Zhang & Song, 2001 — Cina
  22. Gnaphosa cantabrica Simon, 1914 — Spagna, Francia
  23. Gnaphosa caucasica Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Russia
  24. Gnaphosa chiapas Platnick & Shadab, 1975 — Messico
  25. Gnaphosa chihuahua Platnick & Shadab, 1975 — Messico
  26. Gnaphosa chola Ovtsharenko & Marusik, 1988 — Russia, Mongolia, Cina
  27. Gnaphosa clara (Keyserling, 1887) — Nordamerica
  28. Gnaphosa corticola Simon, 1914 — Francia
  29. Gnaphosa cumensis Ponomarev, 1981 — Ucraina, Russia, Mongolia
  30. Gnaphosa cyrenaica (Caporiacco, 1949) — Libia
  31. Gnaphosa danieli Miller & Buchar, 1972 — Afghanistan
  32. Gnaphosa dege Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Kirghizistan, Cina
  33. Gnaphosa dentata Platnick & Shadab, 1975 — USA
  34. Gnaphosa deserta Ponomarev & Dvadnenko, 2011 — Russia
  35. Gnaphosa dolosa Herman, 1879 — Regione paleartica
  36. Gnaphosa eskovi Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Kazakistan
  37. Gnaphosa esyunini Marusik, Fomichev & Omelko, 2014 — Mongolia
  38. Gnaphosa eucalyptus Ghafoor & Beg, 2002 — Pakistan
  39. Gnaphosa fagei Schenkel, 1963 — Kazakistan, Cina
  40. Gnaphosa fallax Herman, 1879 — Ungheria
  41. Gnaphosa fontinalis Keyserling, 1887 — USA, Messico
  42. Gnaphosa funerea (Dalmas, 1921) — isola di Sant'Elena
  43. Gnaphosa gracilior Kulczynski, 1901 — Russia, Mongolia, Cina
  44. Gnaphosa haarlovi Denis, 1958 — Asia centrale
  45. Gnaphosa halophila Esyunin & Efimik, 1997 — Russia
  46. Gnaphosa hastata Fox, 1937 — Cina, Corea
  47. Gnaphosa hirsutipes Banks, 1901 — USA, Messico
  48. Gnaphosa iberica Simon, 1878 — Spagna
  49. Gnaphosa ilika Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Kazakistan, Kirghizistan, Uzbekistan
  50. Gnaphosa inconspecta Simon, 1878 — Regione paleartica
  51. Gnaphosa jodhpurensis Tikader & Gajbe, 1977 — India, Cina
  52. Gnaphosa jucunda Thorell, 1875 — Russia, Ucraina
  53. Gnaphosa kailana Tikader, 1966 — India
  54. Gnaphosa kamurai Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Giappone
  55. Gnaphosa kankhalae Biswas & Roy, 2008 — India
  56. Gnaphosa kansuensis Schenkel, 1936 — Russia, Cina, Corea
  57. Gnaphosa ketmer Tuneva, 2005 — Kazakistan
  58. Gnaphosa khovdensis Marusik, Fomichev & Omelko, 2014 — Mongolia
  59. Gnaphosa kompirensis Bösenberg & Strand, 1906 — Russia, Cina, Corea, Giappone, Vietnam
  60. Gnaphosa kuldzha Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Turkmenistan, Kirghizistan
  61. Gnaphosa kurchak Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Kirghizistan
  62. Gnaphosa lapponum (L. Koch, 1866) — dall'Europa all'Asia centrale
    • Gnaphosa lapponum inermis Strand, 1899 — Norvegia
  63. Gnaphosa leporina (L. Koch, 1866) — Regione paleartica
  64. Gnaphosa licenti Schenkel, 1953 — Kazakistan, Russia, Mongolia, Cina, Corea
  65. Gnaphosa limbata Strand, 1900 — Norvegia
  66. Gnaphosa lonai Caporiacco, 1949 — Italia
  67. Gnaphosa lucifuga (Walckenaer, 1802)[3] — Regione paleartica
    • Gnaphosa lucifuga minor Nosek, 1905 — Turchia
  68. Gnaphosa luctifica Simon, 1879 — Francia
  69. Gnaphosa lugubris (C.L. Koch, 1839) — dall'Europa all'Asia centrale
  70. Gnaphosa mandschurica Schenkel, 1963 — Russia, Mongolia, Cina, Nepal
  71. Gnaphosa maritima Platnick & Shadab, 1975 — USA, Messico
  72. Gnaphosa mcheidzeae Mikhailov, 1998 — Georgia
  73. Gnaphosa microps Holm, 1939 — Regione olartica
  74. Gnaphosa modestior Kulczynski, 1897 — dall'Europa orientale all'Azerbaigian
  75. Gnaphosa moerens O. P.-Cambridge, 1885 — Cina, Nepal
  76. Gnaphosa moesta Thorell, 1875 — Ungheria, Romania, Ucraina, Russia
  77. Gnaphosa mongolica Simon, 1895 — dall'Ungheria alla Cina
  78. Gnaphosa montana (L. Koch, 1866) — Regione paleartica
  79. Gnaphosa monteserra Wunderlich, 2015 — Portogallo
  80. Gnaphosa muscorum (L. Koch, 1866) — Regione olartica
    • Gnaphosa muscorum gaunitzi Tullgren, 1955 — Svezia, Russia
  81. Gnaphosa namulinensis Hu, 2001 — Cina
  82. Gnaphosa nigerrima L. Koch, 1877 — Regione paleartica
  83. Gnaphosa nordlandica Strand, 1900 — Norvegia
  84. Gnaphosa norvegica Strand, 1900 — Norvegia
  85. Gnaphosa occidentalis Simon, 1878 — Europa occidentale
  86. Gnaphosa oceanica Simon, 1878 — Francia
  87. Gnaphosa oligerae Ovtsharenko & Platnick, 1998 — Russia
  88. Gnaphosa opaca Herman, 1879 — dall'Europa all'Asia centrale
  89. Gnaphosa orites Chamberlin, 1922 — Regione olartica
  90. Gnaphosa ovchinnikovi Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Kirghizistan
  91. Gnaphosa pakistanica Ovtchinnikov, Ahmad & Inayatullah, 2008 — Pakistan
  92. Gnaphosa parvula Banks, 1896 — USA, Canada, Alaska
  93. Gnaphosa pauriensis Tikader & Gajbe, 1977 — India
  94. Gnaphosa pengi Zhang & Yin, 2001 — Cina
  95. Gnaphosa perplexa Denis, 1958 — Afghanistan
  96. Gnaphosa petrobia L. Koch, 1872 — Europa
  97. Gnaphosa pilosa Savelyeva, 1972 — Kazakistan
  98. Gnaphosa poonaensis Tikader, 1973 — India
  99. Gnaphosa porrecta Strand, 1900 — Norvegia
  100. Gnaphosa potanini Simon, 1895 — Russia, Mongolia, Cina, Corea, Giappone
  101. Gnaphosa potosi Platnick & Shadab, 1975 — Messico
  102. Gnaphosa primorica Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Russia, Giappone
  103. Gnaphosa prosperi Simon, 1878 — Spagna
  104. Gnaphosa pseashcho Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Russia
  105. Gnaphosa pseudoleporina Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Russia
  106. Gnaphosa rasnitsyni Marusik, 1993 — Mongolia
  107. Gnaphosa reikhardi Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Kazakistan, Kirghizistan
  108. Gnaphosa rhenana Müller & Schenkel, 1895 — Svizzera, Germania, Austria, Italia, Romania
  109. Gnaphosa rohtakensis Gajbe, 1992 — India
  110. Gnaphosa rufula (L. Koch, 1866) — Ungheria, Russia, Kazakistan, Libano, Israele
  111. Gnaphosa salsa Platnick & Shadab, 1975 — USA, Messico
  112. Gnaphosa sandersi Gertsch & Davis, 1940 — Messico
  113. Gnaphosa saurica Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Russia, Ucraina, Georgia, Asia centrale
  114. Gnaphosa saxosa Platnick & Shadab, 1975 — USA
  115. Gnaphosa secreta Simon, 1878 — Francia
  116. Gnaphosa sericata (L. Koch, 1866) — dagli USA al Guatemala, Cuba
  117. Gnaphosa similis Kulczynski, 1926 — regione paleartica orientale
  118. Gnaphosa sinensis Simon, 1880 — Cina, Corea
  119. Gnaphosa snohomish Platnick & Shadab, 1975 — USA, Canada
  120. Gnaphosa songi Zhang, 2001 — Cina
  121. Gnaphosa sonora Platnick & Shadab, 1975 — Messico
  122. Gnaphosa steppica Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — dalla Turchia al Kazakistan
  123. Gnaphosa sticta Kulczynski, 1908 — Regione paleartica
  124. Gnaphosa stoliczkai O. P.-Cambridge, 1885 — Cina
  125. Gnaphosa stussineri Simon, 1885 — Grecia
  126. Gnaphosa synthetica Chamberlin, 1924 — USA, Messico
  127. Gnaphosa tarabaevi Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Kazakistan, Kirghizistan
  128. Gnaphosa taurica Thorell, 1875 — dalla Bulgaria alla Cina
  129. Gnaphosa tenebrosa Fox, 1938 — probabilmente Messico
  130. Gnaphosa tetrica Simon, 1878 — Francia, Macedonia
  131. Gnaphosa tigrina Simon, 1878 — dal Mediterraneo alla Russia
  132. Gnaphosa tumd Tang, Song & Zhang, 2001 — Cina
  133. Gnaphosa tunevae Marusik & Omelko, 2014 — Mongolia
  134. Gnaphosa tuvinica Marusik & Logunov, 1992 — Russia, Mongolia
  135. Gnaphosa ukrainica Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Ucraina, Turkmenistan
  136. Gnaphosa ustyuzhanini Fomichev, Marusik & Omelko, 2013 — Mongolia
  137. Gnaphosa utahana Banks, 1904 — USA
  138. Gnaphosa wiehlei Schenkel, 1963 — Russia, Mongolia, Cina
  139. Gnaphosa xieae Zhang & Yin, 2001 — Cina
  140. Gnaphosa zeugitana Pavesi, 1880 — Nordafrica
  141. Gnaphosa zhaoi Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Cina
  142. Gnaphosa zonsteini Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Kirghizistan
  143. Gnaphosa zyuzini Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 — Kazakistan

Specie trasferite

  • Gnaphosa canaricola Strand, 1911; trasferita al genere Scotognapha Dalmas, 1920[1].
  • Gnaphosa lindbergi Roewer, 1961; trasferita al genere Fedotovia Charitonov, 1946
  • Gnaphosa rufa Denis, 1958; trasferita al genere Sosticus Chamberlin, 1922
  • Gnaphosa scutata (Mello-Leitão, 1939); trasferita al genere Urozelotes Mello-Leitão, 1938

Sinonimi

  1. Gnaphosa acuaria Schenkel, 1963; posta in sinonimia con G. licenti Schenkel, 1953 a seguito di un lavoro di Song del 1987, quando aveva la denominazione di G. denisi[1].
  2. Gnaphosa adriatica Kulczynski, 1897; posta in sinonimia con G. dolosa Herman, 1879 a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992.
  3. Gnaphosa adspersa (Grube, 1861); trasferita qui dal genere Pterotricha e posta in sinonimia con G. kompirensis Bösenberg & Strand, 1906 a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992, contra un precedente lavoro della Wesolowska (1988b) che attribuì questi esemplari a G. muscorum.
  4. Gnaphosa aeditua Schenkel, 1963; posta in sinonimia con G. licenti Schenkel, 1953 a seguito di un lavoro di Song del 1987, quando aveva la denominazione di G. denisi.
  5. Gnaphosa ajdahania Roewer, 1961; posta in sinonimia con G. haarlovi Denis, 1958 a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992.
  6. Gnaphosa alberti Schenkel, 1963; posta in sinonimia con G. kansuensis Schenkel, 1936 a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992.
  7. Gnaphosa annamita Simon, 1908; posta in sinonimia con G. kompirensis Bösenberg & Strand, 1906 a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992.
  8. Gnaphosa auriceps Schenkel, 1953; posta in sinonimia con G. mongolica Simon, 1895 a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992.
  9. Gnaphosa baotianmanensis Hu, Wang & Wang, 1991; posta in sinonimia con G. hastata Fox, 1937 a seguito di uno studio degli aracnologi Song, Zhu & Zhang del 2004.
  10. Gnaphosa barroisi Simon, 1892; posta in sinonimia con G. dolosa Herman, 1879 a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992. Da confrontare col successivo lavoro di Levy del 1995.
  11. Gnaphosa berlandi Schenkel, 1963; posta in sinonimia con G. mandschurica Schenkel, 1963 a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992.
  12. Gnaphosa bilineata L. Koch, 1879; posta in sinonimia con G. microps Holm, 1939 a seguito di uno studio dello stesso Holm del 1973, che soppresse il vecchio nome per mancanza di uso.
  13. Gnaphosa bonneti Schenkel, 1963; posta in sinonimia con G. sinensis Simon, 1880 a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992.
  14. Gnaphosa braendegaardi Schenkel, 1963; posta in sinonimia con G. mandshurica Schenkel, 1963 a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992.
  15. Gnaphosa chaffanjoni Schenkel, 1963; posta in sinonimia con G. mongolica Simon, 1895 a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992.
  16. Gnaphosa charitonowi Schenkel, 1963; posta in sinonimia con G. mandschurica Schenkel, 1963 a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992.
  17. Gnaphosa corifera Schenkel, 1963; posta in sinonimia con G. mongolica Simon, 1895 a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992.
  18. Gnaphosa davidi Schenkel, 1963; posta in sinonimia con G. kompirensis Bösenberg & Strand, 1906 a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992.
  19. Gnaphosa denisi Schenkel, 1963; posta in sinonimia con G. licenti Schenkel, 1953 (Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992: 53).
  20. Gnaphosa distincta Banks, 1898; posta in sinonimia con G. fontinalis Keyserling, 1887 (Platnick & Shadab, 1975a: 54, contra Ubick & Roth, 1973a: 4).
  21. Gnaphosa diversa (Blackwall, 1871); trasferita dal genere Drassodes e posta in sinonimia con G. sericata (L. Koch, 1866) a seguito di uno studio degli aracnologi Ubick & Roth (1973a); da confrontare anche con quanto scritto nel lavoro di Platnick & Shadab (1975a), a pag.7.
  22. Gnaphosa falculata Schenkel, 1963; posta in sinonimia con G. kansuensis Schenkel, 1936 a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992.
  23. Gnaphosa gigantea Keyserling, 1887; posta in sinonimia con G. muscorum (L. Koch, 1866) a seguito di un lavoro degli aracnologi Ubick & Roth (1973a), dopo analoghe considerazioni espresse da Gertsch (1935a).
  24. Gnaphosa glandifera Schenkel, 1963; posta in sinonimia con G. mandschurica Schenkel, 1963 a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992.

Nomina dubia

  • Gnaphosa abnormis Banks, 1898b; esemplare femminile rinvenuto in Messico, a seguito di un lavoro degli aracnologi Platnick & Shadab, (1975a), è da ritenersi nomen dubium[1].
  • Gnaphosa bicolor (Hentz, 1847); esemplare femminile reperito negli USA e originariamente ascritto al genere Herpyllus, a seguito di un lavoro degli aracnologi Platnick & Shadab, (1975a), è da ritenersi nomen dubium.
  • Gnaphosa crassipes Schenkel, 1936b; esemplare juvenile rinvenuto in Mongolia, a seguito di uno studio degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992 è da ritenersi nomen dubium.
  • Gnaphosa decepta Banks, 1898b; esemplare femminile rinvenuto in Messico, a seguito di un lavoro degli aracnologi Platnick & Shadab, (1975a), è da ritenersi nomen dubium.
  • Gnaphosa expilator Drensky, 1929; esemplare juvenile reperito nei Balcani, indicato come G. explicatrix dall'aracnologo Roewer in un suo lavoro (1955c), poi corretto per concordanza col genere in G. explicator. A seguito di un lavoro di Deltshev del 2003 è da ritenersi nomen dubium.
  • Gnaphosa fumosa (C. L. Koch, 1843); esemplare femminile rinvenuto in Europa e originariamente ascritto al genere Pythonissa, a seguito di uno studio di Grimm del 1985 è da ritenersi nomen dubium.
  • Gnaphosa humilis Banks, 1892a; esemplare femminile reperito negli USA, a seguito di un lavoro degli aracnologi Platnick & Shadab, (1975a), è da ritenersi nomen dubium.
  • Gnaphosa immatura Strand, 1942; esemplare juvenile reperito in Inghilterra; il nome è stato cambiato dall'originario G. suspecta O. Pickard-Cambridge, 1879e, in quanto era già stato utilizzato da Herman nel 1879. A seguito di un lavoro dell'aracnologo Bristowe del 1941 è da ritenersi nomen dubium.
  • Gnaphosa multispinosa Schenkel, 1936b; esemplare juvenile reperito in Mongolia, a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992 è da ritenersi nomen dubium.
  • Gnaphosa nana (C. L. Koch, 1843); esemplare femminile rinvenuto in Germania e originariamente ascritto al genere Pythonissa, a seguito di uno studio di Grimm del 1985 è da ritenersi nomen dubium.
  • Gnaphosa nigella L. Koch, 1878b; esemplare femminile reperito nel Caucaso, a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song del 1992 è da ritenersi nomen dubium.
  • Gnaphosa subrufula Strand, 1907m; esemplare maschile rinvenuto in Russia, a seguito di un lavoro degli aracnologi Ovtsharenko, Platnick & Song, 1992 è da ritenersi nomen dubium.
  • Gnaphosa thorelli (Lebert, 1877); esemplari maschili e femminili rinvenuti in Svizzera a seguito di uno studio di Grimm del 1985 sono da ritenersi nomina dubia.

Omonimie

  • Gnaphosa caucasica Mcheidze, 1997; ad un esame successivo questi esemplari sono stati considerati omonimi di G. mcheidzeae Mikhailov, 1998[1].
  • Gnaphosa punctata Tullgren, 1942; ad un esame successivo questi esemplari sono stati considerati omonimi di Gnaphosa muscorum gaunitzi Tullgren, 1955

Nomen nudum

  • Gnaphosa hortula Roewer, 1955; a questa denominazione non corrispondono esemplari esaminabili, probabilmente si è trattato di un errato nome per G. hastata. Viene considerato come nomen nudum[1].

Note

Bibliografia

  • Westring, N., 1861 - Araneae svecieae. Göteborgs Kungliga Vetenskaps och Vitterhets Samhälles Handlingar vol.7, pp. 1–615 PDF
  • Simon, E., 1878a - Les arachnides de France. Paris vol.4, pp. 1–334 PDF
  • Keyserling, E., 1887b - Neue Spinnen aus America. VII. Verhandlungen der Kaiserlich-Königlichen Zoologisch-Botanischen Gesellschaft in Wien vol.37, pp. 421–490 PDF
  • Müller, F. & Schenkel, E., 1895 - Verzeichnis der Spinnen von Basel und Umgebegend. Verhandlungen der Naturforschenden Gesellschaft in Basel vol.10, pp. 691–824 PDF
  • Kulczynski, W., 1901b - Arachnoidea. In: Horvath, G. (ed.) Zoologische Ergebnisse der dritten asiatischen Forschungsreise des Grafen Eugen Zichy. Budapest vol.2, pp. 311–369 PDF
  • Kaston, B.J., 1938c - New spiders from New England with notes on other species. Bulletin of the Brooklyn Entomological Society vol.33, pp. 173–191 PDF
  • Lohmander, H., 1942 - Südschwedische Spinnen. I. Gnaphosidae. Göteborgs Kungliga Vetenskaps och Vitterhets Samhälles Handlingar (6) vol.2B4, pp. 1–164 PDF
  • Tullgren, A., 1946 - Svenska spindelfauna: 3. Egentliga spindlar. Araneae. Fam. 5-7. Clubionidae, Zoridae och Gnaphosidae. Entomologiska Föreningen, Stockholm, pp. 141 PDF
  • Roewer, C.F., 1955c - Katalog der Araneae von 1758 bis 1940, bzw. 1954. Bruxelles vol.2, pp. 1–1751.
  • Schenkel, E., 1963 - Ostasiatische Spinnen aus dem Muséum d'Histoire naturelle de Paris. Mémoires du Muséum National d'Histoire Naturelle de Paris (A, Zool.) vol.25, pp. 1–481 PDF
  • Ubick, D. & Roth, V.D., 1973a - Nearctic Gnaphosidae including species from adjacent Mexican states. American Arachnology vol.9 (suppl. 2), pp. 1–12.
  • Benoit, P.L.G., 1977c - Fam. Drassidae. In: La faune terrestre de l'île de Saite-Hélène IV. Annales, Musée Royal de l'Afrique Centrale, Sciences zoologiques (Zool.-Ser. 8°) n.220, pp. 52–62 PDF
  • Platnick, N.I. & Shadab, M.U., 1981e - A revision of the spider genus Sergiolus (Araneae, Gnaphosidae). American Museum Novitates n.2717, pp. 1–41. PDF
  • Ovtsharenko, V.I. & Marusik, Y.M., 1988 - Spiders of the family Gnaphosidae (Aranei) of the north-east of the USSR (the Magadan Province). Entomologicheskoe Obozrenie vol.67, pp. 204–217 PDF
  • Heimer, S. & Nentwig, W., 1991 - Spinnen Mitteleuropas: Ein Bestimmungsbuch. Verlag Paul Parey, Berlin, 543pp. PDF
  • Ovtsharenko, V.I., Platnick, N.I. & Song, D.X., 1992 - A review of the North Asian ground spiders of the genus Gnaphosa (Araneae, Gnaphosidae). Bulletin of the American Museum of Natural History vol.212, pp. 1–88 PDF
  • Platnick, N.I. & Dondale, C.D., 1992 - The insects and arachnids of Canada, Part 19. The ground spiders of Canada and Alaska (Araneae: Gnaphosidae). Research Branch Agriculture Canada Publication 1875, pp. 1–297 PDF
  • Hayashi, T., 1994b - Spiders of the genus Gnaphosa (Araneae: Gnaphosidae) from Mt. Akagi, Gunma Prefecture, Japan. Acta Arachnologica, Tokyo vol.43, pp. 155–158 PDF
  • Song, D.X., Zhu, M.S. & Zhang, F., 2004 - Fauna Sinica: Invertebrata Vol. 39: Arachnida: Araneae: Gnaphosidae. Science Press, Beijing, ix + 362pp PDF
  • Murphy, J., 2007 - Gnaphosid genera of the world. British Arachnological Society, St Neots, Cambs vol.1, i-xii, pp. 1–92; vol.2, i-11, pp. 93–605 PDF
  • Marusik, Y.M. & Kovblyuk, M.M., 2011 - Spiders (Arachnida, Aranei) of Siberia and Russian Far East. KMK Scientific Press, Moscow, 344pp. PDF
  • Kim, S.T. & Lee, S.Y., 2013 - Arthropoda: Arachnida: Araneae: Mimetidae, Uloboridae, Theridiosomatidae, Tetragnathidae, Nephilidae, Pisauridae, Gnaphosidae. Invertebrate Fauna of Korea vol.21 (23), pp. 1–183 PDF
  • Marusik, Y.M. & Omelko, M.M., 2014b - A survey of East Palaearctic Gnaphosidae (Araneae). 3. On new and poorly known Gnaphosa Latreille, 1804. Zootaxa n.3894 (1), pp. 10–32. PDF
  • Wunderlich, J., 2015b - Descriptions of two Gnaphosidae (Araneae) from Portugal: Phaeocedus mikha Levy 2009 new to Europe, and Gnaphosa monteserra n. sp. Beiträge zur Araneologie vol.9, pp. 446–449 PDF

 title=
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autori e redattori di Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia IT

Gnaphosa: Brief Summary ( Italiano )

fornecido por wikipedia IT

Gnaphosa Latreille, 1804 è un genere di ragni appartenente alla famiglia Gnaphosidae.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autori e redattori di Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia IT

Gnaphosa ( Neerlandês; Flamengo )

fornecido por wikipedia NL

Gnaphosa is een geslacht van spinnen uit de familie bodemjachtspinnen (Gnaphosidae).

Soorten

De volgende soorten zijn bij het geslacht ingedeeld:[1]

Bronnen, noten en/of referenties
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia NL

Gnaphosa: Brief Summary ( Neerlandês; Flamengo )

fornecido por wikipedia NL

Gnaphosa is een geslacht van spinnen uit de familie bodemjachtspinnen (Gnaphosidae).

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia NL

Gnaphosa ( Romeno; moldávio; moldavo )

fornecido por wikipedia RO

Gnaphosa este un gen de păianjeni din familia Gnaphosidae.[1]

Specii[1]

Referințe

  1. ^ a b Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). „Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist”. Species 2000: Reading, UK. Accesat în 24 september 2012. Verificați datele pentru: |access-date= (ajutor)Mentenanță CS1: Nume multiple: lista autorilor (link)

Legături externe

Commons
Wikimedia Commons conține materiale multimedia legate de Gnaphosa
Wikispecies
Wikispecies conține informații legate de Gnaphosa
Stub icon Acest articol referitor la un păianjen este un ciot. Puteți ajuta Wikipedia prin completarea sa.
Acest infocasetă: v d mvizualizare discuție modificare
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia autori și editori
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia RO

Gnaphosa: Brief Summary ( Romeno; moldávio; moldavo )

fornecido por wikipedia RO

Gnaphosa este un gen de păianjeni din familia Gnaphosidae.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia autori și editori
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia RO

Gnaphosa ( Vietnamita )

fornecido por wikipedia VI

Gnaphosa là một chi nhện trong họ Gnaphosidae.[1]

Hình ảnh

Chú thích

  1. ^ Norman I. Platnick. “The World Spider Catalog, Version 13.5”. Truy cập ngày 3 tháng 6 năm 2013.

Tham khảo


Hình tượng sơ khai Bài viết liên quan đến bộ nhện này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia VI

Gnaphosa: Brief Summary ( Vietnamita )

fornecido por wikipedia VI

Gnaphosa là một chi nhện trong họ Gnaphosidae.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia VI