Dacrymycetales

Hyytelösienet (Dacrymycetales) on Dacrymycetes -luokkaan kuuluva sienilahko. Siihen kuuluu heimo Dacrymetaceae. Lahkoon kuuluvia lajeja ovat keltasarvikka (Calocera viscosa) ja orahytykkä (Pseudohydnum gelatinosum).^[1]

Lähteet

Dacrymycetaceae J. Schröt., 1888 è l'unica famiglia dell'ordine Dacrymycetales.^[1]

Tassonomia

Generi di Dacrymycetaceae

Il genere tipo è Dacrymyces Nees, gli altri generi inclusi sono:

• Calocera
• Cerinomyces
• Cerinosterus
• Dacrymyces
• Dacryonaema
• Dacryopinax
• Dacryoscyphus
• Ditiola
• Femsjonia
• Guepiniopsis
• Heterotextus

Note

Dacrymycetales is een orde binnen de klasse van Steeltjeszwammen (Basidiomycetes). De orde heeft volgens Index fungorum slechts twee families:

Orde: Dacrymycetales

• Familie: Cerinomycetaceae
• Familie: Dacrymycetaceae
  • Soort: Geel hoorntje (Calocera cornea)
  • Soort: Kleverig koraalzwammetje (Calocera viscosa)

Dacrymycetales^[1][2] är en ordning inom basidiesvamparna som tillsammans med den 2013 nybeskrivna ordningen Unilacrymales utgör klassen Dacrymycetes. Dacrymycetales delas ofta upp i de två familjerna Dacrymycetaceae^[3][4] och Cerinomycetaceae^[5][6], vilka tillsammans omfattar cirka 110 arter fördelade på nio släkten (2013). Släktskapsförhållandena inom Dacrymycetales är dåligt utredda och flera släkten, särskilt Dacrymyces, förefaller vara polyfyletiska.^[7][8]

Ordningen upprättades 1897 (som Dacryomycetineae) av den tyske mykologen Paul Christoph Hennings.^[9]

Fruktkropparna är av varierande form: resupinata (det vill säga "skorplikt" fastvuxna vid underlaget) i Cerinomycetaceae; kuddlika, spadformiga, greniga etcetera i Dacrymycetaceae. De är vanligtvis gula till orangefärgade av karotenoider och har en gelé- eller broskartad konsistens. De tvåsporiga basidierna är stämgaffellikt tvågrenade, vilket skiljer ordningen från Unilacrimales som har ogrenade cylindriska basidier. Sporerna är vanligen septerade och parentesomerna är inte perforerade. Svamparna är saprotrofer och orsakar vanligtvis brunröta på trä (två arter orsakar troligen vitröta).^[10][11]

• Gullhorn
  Calocera viscosa
  Dacrymycetaceae

• Dacryopinax spathularia
  Dacrymycetaceae

• Guepiniopsis buccina
  Dacrymycetaceae

• Spor med tre septa hos Dacrymyces stillatus.

• Stämgaffellika tvåsporiga basidier hos Dacrymyces chrysospermus.

Referenser

1. ^ Dacrymycetales på Index Fungorum.
2. ^ Dacrymycetales på Dyntaxa.
3. ^ Dacrymycetaceae på Index Fungorum.
4. ^ Dacrymycetaceae på Dyntaxa.
5. ^ Cerinomycetaceae på Index Fungorum.
6. ^ Cerinomycetaceae på Dyntaxa.
7. ^ Se Shirouzu et al. (2013), sid. 1110 och 1121-1122.
8. ^ T. Shirouzu, K. Hosaka, K.-O. Nam, B.S. Weir, P.R. Johnston & T. Hosoya, 2017, Phylogenetic relationships of eight new Dacrymycetes collected from New Zealand, Persoonia 38, sid. 156-169.
9. ^ P. Hennings, november 1897, Dacryomycetineae. I Adolf Engler & Karl Prantl, 1900, Die Natürlichen Pflanzenfamilien, vol 1, del 1**, sid. 96-102.
10. ^ Takashi Shirouzu, Dai Hirose & Seiji Tokumasu, 2009, Taxonomic study of the Japanese Dacrymycetes, Persoonia 23, sid. 16-34.
11. ^ Takashi Shirouzu, Dai Hirose, Franz Oberwinkler, Norihiro Shimomura, Nitaro Maekawa & Seiji Tokumasu, 2013, Combined molecular and morphological data for improving phylogenetic hypothesis in Dacrymycetes, Mycologia, 105:5, sid. 1110-1125.