Myrciaria dubia, llamáu comúnmente camu-camu, ye un parrotal nativu de la Amazonía (Colombia, Perú y Brasil), que crez en forma montesa nos suelos aluviales anubiertos mientres la dómina d'agües. Alcuéntrase principalmente a lo llargo de los ríos Putumayo, Ucayali y Amazones y los sos afluentes, nel sector allugáu ente les llocalidaes de Pucallpa (sobre'l ríu Ucayali) y Pebas (sobre'l ríu Amazones). Puede llegar a midir hasta 8 m d'altor. Cultívase como frutal, apreciándose'l so frutu pol altu conteníu en vitamina C.
Los frutos d'esta planta contienen una escepcional concentración de vitamina C, hasta apocayá sabíase que tien siquier 16 vegaes más que la magaya de naranxa, pero nuna recién esploración a l'Amazones afayáronse exemplares que presenten ente 3000 a 6000 mg d'ácidu ascórbico cada 100 g de magaya, esto ye, ente 57 y 114 vegaes más concentración que la naranxa, [1] siendo d'un escepcional valor nutritivu y melecinal.
Antigripal, laxante, y ayuda a compensar la influenza A(H1N1)
Por cuenta de la elevada concentración d'acedu ascórbico el "camu camu" ye consideráu como frutal nativu de primer orde pa la agroindustria. Sicasí, hai una alta variabilidá xenética qu'anicia una enorme y heterogénea calidá en cuanto al conteníu d'ácidu ascórbico.
N'estudios recién determinóse que'l pulgu del frutu maduru tien una bona concentración del pigmentu antocianina apropiáu pa la fabricación de los colorantes.
La so corteza y el so tarmu consumíos en fervinchu representen un escelente remediu pa la diabetes.
Myrciaria dubia describióse por (Kunth) McVaugh y espublizóse en Fieldiana, Botany 29(8): 501–502. 1963.[3]
Myrciaria dubia, llamáu comúnmente camu-camu, ye un parrotal nativu de la Amazonía (Colombia, Perú y Brasil), que crez en forma montesa nos suelos aluviales anubiertos mientres la dómina d'agües. Alcuéntrase principalmente a lo llargo de los ríos Putumayo, Ucayali y Amazones y los sos afluentes, nel sector allugáu ente les llocalidaes de Pucallpa (sobre'l ríu Ucayali) y Pebas (sobre'l ríu Amazones). Puede llegar a midir hasta 8 m d'altor. Cultívase como frutal, apreciándose'l so frutu pol altu conteníu en vitamina C.
El camu-camu (Myrciaria dubia) és una espècie d'arbust natiu de l'Amazonia Peruana, que creix en forma silvestre en els sòls aluvials que són inundats durant l'època de pluges. Es troba principalment al llarg dels rius Ucayali i Amazones i els seus afluents, en el sector situat entre les localitats de Pucallpa (sobre el riu Ucayali) i Pebas (sobre el riu Amazones). Pot arribar a mesurar fins a 8 m d'altura. Es conrea com fruiter, apreciant-se el seu fruit per l'alt contingut de vitamina C.
Dieser Artikel wurde aufgrund von formalen oder inhaltlichen Mängeln in der Qualitätssicherung Biologie im Abschnitt „Pflanzen“ zur Verbesserung eingetragen. Dies geschieht, um die Qualität der Biologie-Artikel auf ein akzeptables Niveau zu bringen. Bitte hilf mit, diesen Artikel zu verbessern! Artikel, die nicht signifikant verbessert werden, können gegebenenfalls gelöscht werden.
Lies dazu auch die näheren Informationen in den Mindestanforderungen an Biologie-Artikel.
Camu-Camu (Myrciaria dubia) ist eine Pflanzenart innerhalb der Familie der Myrtengewächse (Myrtaceae). Sie ist in der Amazonasregion in Peru, Kolumbien, Venezuela, Ecuador, Bolivien und Nord-Brasilien heimisch.[1] In Brasilien nennt man diese Pflanzenart auch „Caçari“ oder „Araçá de água“.[2]
Camu-Camu ist ein immergrüner Strauch oder kleiner Baum, der meist Wuchshöhen von 3 bis 8 Metern aber auch höher erreicht. Der reich verzweigte Stamm ist glatt mit dünner, bräunlicher Borke.
Die gegenständige, bis 12 Zentimeter langen und 4,5 Zentimeter breiten, kurz gestielten und spitzigen bis zugespitzten, leicht glänzenden Blätter sind elliptisch bis eiförmig, -lanzettlich. Die ganzrandigen Blätter haben Drüsen. Sie sind unterseits heller und matter. Es sind keine Nebenblätter vorhanden.
Die kleinen Blütenstände sind achsenständig und tragen nur bis zu 12 (meist 4) paarig angeordnete Blüten. Die duftenden, sehr kurz gestielten, vierzähligen und gelblich-weißen Blüten sind zwittrig mit doppelter Blütenhülle. Direkt an den Blüten sitzen bewimperte, becherförmige Deck- und Vorblätter. Es sind über 100 vorstehende Staubblätter und ein kleiner Kelch vorhanden. Der mit dem Blütenboden verwachsene Fruchtknoten ist unterständig mit einem langen Griffel mit kopfiger Narbe. Die Blüten sind fakultativ allogam und sie tragen auch Drüsen.[2]
Die glatten, fleischigen Beeren sind rundlich und grünlich bis rötlich, purpurfarben bis schwärzlich und bis 2–5 Zentimeter groß. Das weiche, sehr saure Fruchtfleisch ist weißlich-hellrosa. Die Früchte haben eine rundliche Narbe an der Spitze. Sie enthalten bis zu 4 nierenförmige bis elliptische und braune Samen. Die zottige Samenschale ist dünn, die Samen sind bis 1,5 Zentimeter groß und ohne Endosperm, sie wiegen etwa 0,4–0,6 Gramm.[3][4] Die Früchte wiegen durchschnittlich etwa 9–13 Gramm, der Anteil des Fruchtfleischs beträgt 50–65 %.[3][5]
Die Samenausbreitung geschieht durch Wasserströmungen oder endozoochor durch Fische.[6] Die Hauptbestäuber sind Bienen.[7]
Camu-Camu blüht zwischen Juli und September und trägt von Dezember bis April.
Die Chromosomenzahl beträgt 2n = 22.[8]
Pro Pflanze können in Kultur etwa 10–20 kg Früchte geerntet werden. Bemerkenswert ist ihr außerordentlich hoher Gehalt an Vitamin C, der etwa 1,5–3 Gramm pro 100 Gramm Fruchtfleisch oder mehr beträgt. Darum liegt der pH-Wert bei nur etwa 2,5.[2][3][9] Sie übersteigen damit den Vitamin-C-Gehalt von Orangen um etwa das 30–60-fache und den von Paprika immerhin noch um das 5–10-fache. Höhere Werte erreichen nur die Früchte der Buschpflaume (Terminalia ferdinandiana).[6]
Die Früchte werden in drei verschiedenen Reifegraden geerntet, je nach Verwendung.[3] Am meisten Vitamin C enthalten Früchte, die noch nicht ganz ausgereift, also im rötlich-grünen Zustand sind.[2][10]
In der Amazonasregion wird Camu-Camu geschält als Frucht oder als Saft konsumiert und zu Likör, Eiscreme, Gelee u. a. verarbeitet. Hauptimporteur der Früchte ist Japan. In Europa findet man Camu-Camu vor allem als Nahrungsergänzung oder als Süßigkeiten.[2] Mittlerweile wird Camu-Camu auch in Plantagen angebaut. Die südamerikanischen Kultivierungsprojekte hinken dem wachsenden Bedarf jedoch hinterher. Das hat dazu geführt, dass zunehmend Raubbau an wild wachsenden Pflanzen betrieben wurde. Eine Folge davon ist, dass in manchen Gebieten Fischarten wie z. B. der Gamitana oder Tambaqui, die sich von den Früchten ernähren, verschwunden sind.[11]
Dieser Artikel wurde aufgrund von formalen oder inhaltlichen Mängeln in der Qualitätssicherung Biologie im Abschnitt „Pflanzen“ zur Verbesserung eingetragen. Dies geschieht, um die Qualität der Biologie-Artikel auf ein akzeptables Niveau zu bringen. Bitte hilf mit, diesen Artikel zu verbessern! Artikel, die nicht signifikant verbessert werden, können gegebenenfalls gelöscht werden.
Lies dazu auch die näheren Informationen in den Mindestanforderungen an Biologie-Artikel.
Camu-Camu (Myrciaria dubia) ist eine Pflanzenart innerhalb der Familie der Myrtengewächse (Myrtaceae). Sie ist in der Amazonasregion in Peru, Kolumbien, Venezuela, Ecuador, Bolivien und Nord-Brasilien heimisch. In Brasilien nennt man diese Pflanzenart auch „Caçari“ oder „Araçá de água“.
Myrciaria dubia, commonly known as camu-camu, caçari, araçá-d'água, or camocamo, is a species of plant in the family Myrtaceae. It is a small bushy riverside tree from the Amazon rainforest in Peru and Brazil, which grows to a height of 3–5 m (9.8–16.4 ft) and bears a red/purple cherry-like fruit. It is a close relative of the jabuticaba (Myrciaria cauliflora) and the guavaberry or rumberry (Myrciaria floribunda). As much as 2 to 3% of the fresh fruit by weight is vitamin C.
Camu-camu has small flowers with waxy white petals and a sweet-smelling aroma. It has bushy, feathery foliage. The evergreen, opposite leaves are lanceolate to elliptic. Individual leaves are 3–20 cm (1.2–7.9 in) in length and 1–2 cm (0.39–0.79 in) wide.
The camu-camu fruit is maroon or purple-black when fully ripe, around 25mm in diameter, with either sweet or acidic flesh.[3]
The current range of camu-camu consists of the Amazonian lowlands of Colombia, Ecuador, Peru, Bolivia, and Brazil. Its distribution extends from the center of Pará state, Brazil, along the mid and upper Amazon River to the eastern part of Peru; in the north, it appears in the Casiquiare and the upper and middle Orinoco River. In Brazil, it is found in Rondônia along the Maçangana and Urupa Rivers and in Amazonas, in the municipalities of Manaus and Manacapuru and along the Javarí, Madeira, and Negro Rivers.
Long used by native peoples, wild camu-camu fruit is harvested directly into canoes. The fruit has only recently come into large-scale cultivation and sale to the world market, with Japan being the major buyer. The tree is relatively easy to cultivate within certain growing conditions. It survives best in hot, damp, tropical climates, but will grow in the subtropics, surviving temperatures down to just above freezing. It requires copious water. Fair trade is present in low-land production from the Association of Camu Camu Producers of the Peruvian Amazon.
The tree occurs in locally dense populations or even monospecific stands in Amazonian flood plains and riparian vegetation. The plant is extremely tolerant of flooding, withstanding four to five months with the roots and even much of the aerial parts submerged in water.[4] The species propagates through seeds. In cultivation, the tree begins bearing fruits after attaining 2 cm (0.79 in) in stem girth (three years after emergence of the seedling). Plants flower at the end of the dry season and produce fruit at the peak of the rainy season. Observations with both wild and cultivated plants suggest that the trees can remain productive for several decades.
Wild trees have been found to yield 12 kg (26 lb) of fruit on average. At suggested planting densities of 600–1100 trees per 1 ha (2.5 acres), about 12 t (12 long tons; 13 short tons) fruit may be derived in cultivation from one hectare.
Per 100 g of fresh fruit:
Camu-camu has an extraordinarily high vitamin C content (on the order of 2–3% of fresh weight).[6][7] Vitamin C content declines as full maturity is reached, with a trade-off between vitamin C and flavor expression.[8]
The fruit is rich in flavonoids, such as anthocyanins, flavonols, flavanols, catechins, delphinidin 3-glucoside, cyanidin 3-glucoside, ellagic acid, and rutin. Other analysis revealed the presence of gallic and ellagic acids, suggesting that the fruit possesses hydrolyzed tannins (gallotannin and ellagitannins).[9]
Documentation of traditional camu-camu uses is scarce. In traditional Amazonian societies, camu-camu is not likely to have ever been nutritionally relevant except for its vitamin C content. The fruit is extremely acidic and the flavor much like a sour grape with a large pit. The fruit is often used to make a very pink juice with a little sugar (like lemonade). A reddish pigment in the leathery skin of the fruit imparts a pink color on juices extracted from camu-camu. The aroma is subtle, but is not so captivating as in more popular fruits. Recently, camu-camu is used in ice creams and sweets and processed powder from the fruit pulp is beginning to be sold in the west as a health food in loose powder or capsule form.
Native Amazonian groups living on the banks of the Nanay River in the Loreto region of Peru, have been reported as using camu-camu as a traditional remedy for the treatment of malaria.[10]
Overharvesting of wild camu-camu threatens to make it an endangered species. Efforts are underway to encourage commercial growing of camu-camu in the Amazon River basin.[11][12]
Myrciaria dubia, commonly known as camu-camu, caçari, araçá-d'água, or camocamo, is a species of plant in the family Myrtaceae. It is a small bushy riverside tree from the Amazon rainforest in Peru and Brazil, which grows to a height of 3–5 m (9.8–16.4 ft) and bears a red/purple cherry-like fruit. It is a close relative of the jabuticaba (Myrciaria cauliflora) and the guavaberry or rumberry (Myrciaria floribunda). As much as 2 to 3% of the fresh fruit by weight is vitamin C.
Myrciaria dubia, llamado comúnmente camu-camu, es un arbusto nativo de la Amazonía del Perú, crece también en algunas regiones de Bolivia, Colombia y Brasil y se desarrolla en forma silvestre en los suelos aluviales inundados durante la época de lluvias. Se encuentra principalmente a lo largo de los ríos Putumayo, Ucayali y Amazonas y sus afluentes, en el sector ubicado entre las localidades de Pucallpa (sobre el río Ucayali)[1] y Pebas (sobre el río Amazonas). Puede llegar a medir hasta 8 m de altura. Se cultiva como frutal, apreciándose su fruto por el alto contenido en vitamina C.
Myrciaria dubia fue descrita por (Kunth) McVaugh y publicado en Fieldiana, Botany 29(8): 501–502 en 1963.[2]
Se consume camu-camu en polvo (Vitamina C), néctar, refresco, helado y yogur.
Debido a la elevada concentración de ácido ascórbico el "camu camu" es considerado como frutal nativo de primer orden para la agroindustria. Sin embargo, hay una alta variabilidad genética que origina una enorme y heterogénea calidad en cuanto al contenido de ácido ascórbico.
En estudios recientes se ha determinado que la cáscara del fruto maduro tiene una buena concentración del pigmento antocianina apropiado para la fabricación de los colorantes.
Los frutos de esta planta contienen una excepcional concentración de vitamina C, hasta hace poco se sabía que posee al menos 16 veces más que la pulpa de naranja, pero en una reciente exploración al Amazonas se descubrieron ejemplares que presentan entre 3000 a 6000 mg de ácido ascórbico cada 100 g de pulpa, es decir, entre 57 y 114 veces más concentración que la naranja.[cita requerida]
El contenido en nutrientes por cada 100 g de la parte comestible es de: proteínas 0,4 g, carbohidratos 5,9 g, Fécula 0,44 g, Vitamina C 2145 mg, Agua 94,1 g, Azúcar 1.28 g, fibra alimenticia 1,1 g, Aceite 0,2 g, calcio 15,7 mg, cobre 0,2 mg, hierro 0,53 mg, magnesio 12,4 mg, manganeso 2,1 mg, grasa 0,2 g, potasio 83,8 mg, sodio 11,1 mg, zinc 0,36 mg y el de mayor valor el ácido ascórbico L, entre 1882-2280 mg. β-caroteno 72.8 ± 74.6 μg/100 g y Vitamina A (RE/100 g) con 14.2 ± 13.4.[4]
Antigripal, laxante,ayuda a contrarrestar la influenza A(H1N1) y antinflamatorio
Myrciaria dubia, llamado comúnmente camu-camu, es un arbusto nativo de la Amazonía del Perú, crece también en algunas regiones de Bolivia, Colombia y Brasil y se desarrolla en forma silvestre en los suelos aluviales inundados durante la época de lluvias. Se encuentra principalmente a lo largo de los ríos Putumayo, Ucayali y Amazonas y sus afluentes, en el sector ubicado entre las localidades de Pucallpa (sobre el río Ucayali) y Pebas (sobre el río Amazonas). Puede llegar a medir hasta 8 m de altura. Se cultiva como frutal, apreciándose su fruto por el alto contenido en vitamina C.
Myrciaria dubia ou camu-camu est un arbre originaire de la forêt amazonienne qui appartient à la famille des Myrtacées, la même famille que la goyave. Ses fruits sont souvent utilisés dans la cuisine péruvienne. Ils ont l'une des plus hautes teneurs en vitamine C (entre 20 et 30 fois plus qu'un kiwi)[1] et en composés antioxydants (valeur ORAC des fruits frais plus de 5 fois supérieure aux mûres)[2]. Possédant les vertus protectrices, tonifiantes et immuno-stimulantes, le camu-camu est considéré comme un bon allié contre l'épuisement, le stress ou encore le froid[3].
Le camu-camu est un arbuste qui pousse essentiellement dans la forêt tropicale de l'Amazonie et qui atteint jusqu'à 4 m de hauteur. Le fruit du camu-camu porte le même nom que la plante dont il est issu, et il mesure de 2 à 4 cm de diamètre environ. C'est un fruit de couleur rouge-orangée au goût acidulé.
Le fruit de camu-camu est souvent appelé superfruit (tout comme les baies d'açaï ou d'acérola) grâce à sa forte richesse en acide ascorbique ou vitamine C (entre 3,5 % et 9 % du poids sec), en multiples polyphénols, tels que flavonoïdes (myricétine, proanthocyanidine, acide ellagique, etc.), tanins (ellagitanin, essentiellement présent dans les graines) ou anthocyanes[4], ainsi qu'en composés terpènes (alpha-pinène, limonène, caroténoïde, etc.), ce qui lui procure de forts pouvoirs antioxydants (protection contre le stress oxydatif causé par les radicaux libres) et d'autres vertus pour la santé[5],[6],[7].
Le camu-camu contient également des acides aminés (valine, leucine, sérine), ainsi que du potassium[8].
Grâce à plusieurs de ces éléments actifs, il est également censé jouer un rôle anti-inflammatoire, renforcer le système immunitaire et améliorer les défenses naturelles de l'organisme[9]. Il est indiqué comme adjuvant en cas de convalescence, de fatigue, de grippe ou d'autres affections virales.
Pour 100 g de fruits frais :
Le camu-camu a une teneur extraordinairement élevée en vitamine C (de l'ordre de 2 à 3 % du poids frais[11], juste après l'indigène australien Terminalia ferdinandiana), et cette propriété du fruit a été exploitée dans le positionnement sur les marchés internationaux. La teneur en vitamine C diminue à mesure que la pleine maturité est atteinte, avec un compromis entre la vitamine C et l'expression de la saveur[12].
Myrciaria dubia ou camu-camu est un arbre originaire de la forêt amazonienne qui appartient à la famille des Myrtacées, la même famille que la goyave. Ses fruits sont souvent utilisés dans la cuisine péruvienne. Ils ont l'une des plus hautes teneurs en vitamine C (entre 20 et 30 fois plus qu'un kiwi) et en composés antioxydants (valeur ORAC des fruits frais plus de 5 fois supérieure aux mûres). Possédant les vertus protectrices, tonifiantes et immuno-stimulantes, le camu-camu est considéré comme un bon allié contre l'épuisement, le stress ou encore le froid.
Myrciaria dubia ((Kunth) McVaugh, 1963), comunemente noto come camu-camu, è un arbusto appartenente alla famiglia delle Myrtaceae, endemico della foresta amazzonica[2].
Può arrivare a misurare fino a 8 m di altezza. Si coltiva per utilizzarne la frutta che contiene molta vitamina C.
Che cresce in forma selvatica su suoli alluvionali che sono inondati durante le epoche delle piogge.
Si trova principalmente lungo i fiumi Ucayali e Rio delle Amazzoni e i loro affluenti, specialmente nel settore ubicato tra le località di Pucallpa (sul fiume Ucayali) e Pebas (sul Rio delle Amazzoni).
Myrciaria dubia ((Kunth) McVaugh, 1963), comunemente noto come camu-camu, è un arbusto appartenente alla famiglia delle Myrtaceae, endemico della foresta amazzonica.
Myrciaria dubia er eit buskaktig tre i myrtefamilien som veks langs elvekantar i regnskogen i Amazonas i Peru og Brasil. Planten er lokalt kjend under namn camu camu, camucamu, cacari og camocamo. Det har ei frukt som kan etast og som inneheld mykje C-vitamin. Myrciaria dubia er nært i slekt med jabuticaba (Myrciaria cauliflora) og guavaberry eller rumberry (Myrciaria floribunda).
Treet blir typisk 3-5 meter høgt. Det er eviggrønt med motsette, fjøraktige blad. Blada kan vera 3–20 cm lange og 1-2 cm breie. Det har små kvite blomar med voksaktige kronblad og søtleg lukt. Det har ei raud-lilla kirsebæraktig frukt.
Treet veks i dag i Colombia, Ecuador, Peru, Bolivia og Brasil. Utbreiingsområdet strekkjer seg frå sentrale Pará i Brasil, langs midtre og øvre delar av Amazonaselva til austlege Peru. I nord veks det i Casiquiare og øvre og midtre Orinoco. I Brasil vekst treet i Rondônia langs elvene Maçangana og Urupa og i Amazonas, i Manaus og Manacapuru og langs Javarí, Madeira og Negro-elvane.
Camu camu har tradisjonelt vore brukt som åte ved fiske, medan treet har blitt brukt som ved. I nyare tid har ein teke i bruk frukta som næringsmiddel i større stil. Eit raudleg pigment i det lêraktige skalet gjev jusen frå frukta ein rosa farge. I nyare tid har ein brukt camu camu til å smaksetja iskrem, drikkar og søtsaker.[1] Frukta er også blitt seld i pulver- eller kapselform som helsekost. Camu camu er mellom anna populært i Japan.[1]
Overhausting av bær frå vill camu camu truger treet. Ein har gjort forsøk på å dyrka det kommersielt rundt Amazonaselva for å få ei anna kjelde til camu camu-bær.[1]
C-vitamininnhaldet er rundt 2–3 % av vekta til fersk frukt.[2] Dette er blant dei høgaste ein kjenner til blant frukt, berre australske Terminalia ferdinandiana har meir.
Frukta inneheld fleire flavonoid, som antocyanin, flavonol, flavanols, katekin , delfinidin 3-glukosid, cyanidin 3-glukosid, ellaginsyre og rutin.[3]
Næringsinnhald per 100 g fersk frukt:
Myrciaria dubia er eit buskaktig tre i myrtefamilien som veks langs elvekantar i regnskogen i Amazonas i Peru og Brasil. Planten er lokalt kjend under namn camu camu, camucamu, cacari og camocamo. Det har ei frukt som kan etast og som inneheld mykje C-vitamin. Myrciaria dubia er nært i slekt med jabuticaba (Myrciaria cauliflora) og guavaberry eller rumberry (Myrciaria floribunda).
Treet blir typisk 3-5 meter høgt. Det er eviggrønt med motsette, fjøraktige blad. Blada kan vera 3–20 cm lange og 1-2 cm breie. Det har små kvite blomar med voksaktige kronblad og søtleg lukt. Det har ei raud-lilla kirsebæraktig frukt.
Myrciaria dubia – gatunek rośliny z rodziny mirtowatych. Popularna międzynarodowa nazwa handlowa: camu camu. Pochodzi z tropikalnych obszarów Ameryki Południowej z dorzecza Amazonki[2]. Rośnie na obszarach bagnistych lub okresowo zalewanych.
Myrciaria dubia – gatunek rośliny z rodziny mirtowatych. Popularna międzynarodowa nazwa handlowa: camu camu. Pochodzi z tropikalnych obszarów Ameryki Południowej z dorzecza Amazonki. Rośnie na obszarach bagnistych lub okresowo zalewanych.
Camu-camu, também chamada de "camucamu", "caçari", "araçá-d'água", ou ainda "camocamo" (Myrciaria dubia; Myrtaceae), é uma árvore frutífera da Amazônia. Descrita inicialmente em 1823 como Psidium dubium Kunth.
A fruta ocupa o segundo lugar com alto teor de vitamina C no mundo (30 vezes mais do que a laranja) geralmente com 2800 mg/ 100g de fruto, podendo chegar a mais de 6.000 mg/ 100 g do fruto, contra uma média de 1.700 mg/ 100 g da acerola. O fruto com mais alto teor de vitamina C no mundo é a fruta australiana Kakadu plum.
Bolívia, Brasil (Amazonas, Pará, Rondônia e Roraima), Colômbia, Equador, Guiana, Peru e Venezuela[1].
Por 100 g de fruta fresca:
Camu-camu tem um teor de vitamina C extraordinariamente alto (na ordem de 2-3% do peso fresco,[3][4] perdendo apenas para a nativa australiana Kakadu plum), e essa propriedade da fruta foi explorada no posicionamento isso nos mercados internacionais. O teor de vitamina C diminui à medida que a maturidade total é alcançada, com um equilíbrio entre a vitamina C e a expressão do sabor.[5]
O camu-camu é da mesma família da goiaba e da jabuticaba [6].
Camu-camu, também chamada de "camucamu", "caçari", "araçá-d'água", ou ainda "camocamo" (Myrciaria dubia; Myrtaceae), é uma árvore frutífera da Amazônia. Descrita inicialmente em 1823 como Psidium dubium Kunth.
A fruta ocupa o segundo lugar com alto teor de vitamina C no mundo (30 vezes mais do que a laranja) geralmente com 2800 mg/ 100g de fruto, podendo chegar a mais de 6.000 mg/ 100 g do fruto, contra uma média de 1.700 mg/ 100 g da acerola. O fruto com mais alto teor de vitamina C no mundo é a fruta australiana Kakadu plum.
Camu Camu (Myrciaria dubia) este o plantă perenă din familia Myrtaceae și este inrudit cu speciile Jabuticaba (Myrciaria cauliflora) și Myrciaria floribunda.
Arbustul cu o înălțime de 3–5 m are o coroană deasă și plumoasă.
Forma frunzelor este lanceolată până la eliptică. Acestea sunt dispuse opus și dimensiunile lor sunt cuprinse între 3–20 cm.
Florile sale mici și cerate au petale albe, iar aroma lor este dulceagă. Arbustul înflorește între iulie și septembrie.
Din decembrie până în aprilie, camu camu produce fructe mici și rotunde, cu coaja lucioasă roșie sau purpurie, asemănătoare cu cireșele. Diametrul lor este de aprox. 3 cm. Pulpa zemoasă și dulce-acrișoară învăluie 2 semințe.
Zona originară a arbustului camu camu este selva amazonică din Peru și Brazilia, unde acesta crește pe soluri aluvionare. Se întâlnește cel mai frecvent de-a lungul Amazonului, din Pará, Brazilia, până în partea estică a Peru. În nord se găsește pe Casiquiare și pe cursul superior și mediu al râului Orinoco.
Această specie, relativ ușor de cultivat, a cunoascut abia recent o răspândire mai largă. Cel mai bine îi priește un climat tropical cald și umed, dar rezistă și într-un climat subtropical. Tolerează foarte bine umiditatea excesivă și supraviețuiește chiar inundații de durată mai lungă. Planta se propagă prin semințe. Dacă este cultivată, produce primele fructe după ce circumferința trunchiul a atins 2 cm, la aproximativ 3 ani după ivirea răsadului. S-a constatat că atât planta sălbatică cât și cea cultivată sunt productive timp de câteva zeci de ani. Recolta este sezonală și apare odată la an, simultan cu anotimpul ploios. Arbustul înflorește la sfârșitul sezonului uscat, iar fructele se coc în toiul sezonului ploios. În această perioadă, fructele sălbatice sunt colectate de băștinași direct în bărci.
Calitatea cea mai relevantă a fructului este concentrația sa extraordinară de vitamina C de 1800–2700 mg la 100 g de pulpă, sau 2-3 % din partea comestibilă, proprietate care a generat cerere pe piețele internaționale de produse naturale. Conținutul de vitamina C tinde să scadă după atingerea maturității fructului, sporindu-i însă aroma specifică. Din pulpă se prepară înghețate, gemuri și băuturi răcoritoare, iar consumată proaspătă acționează ca antigripal și laxativ. Sunt cunoscute și proprietăți anitoxidante și astringente.
Coaja prezintă o pigmentație purpurie, pe care studii recente o atribuie conținutului de antocianina, un pigment care poate fi utilizat la fabricarea de coloranți.
În regiunea Amazonului, camu camu este considerat un afrodisiac.
Cel mai mare importator de camu camu este Japonia. În Europa se găsește mai degrabă ca supliment nutritiv sub forma de pulbere sau capsule.
Camu Camu (Myrciaria dubia) este o plantă perenă din familia Myrtaceae și este inrudit cu speciile Jabuticaba (Myrciaria cauliflora) și Myrciaria floribunda.
Myrciaria dubia[1] är en myrtenväxtart som först beskrevs av Carl Sigismund Kunth, och fick sitt nu gällande namn av Mcvaugh. Myrciaria dubia ingår i släktet Myrciaria, och familjen myrtenväxter.[2][3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]
Myrciaria dubia är en myrtenväxtart som först beskrevs av Carl Sigismund Kunth, och fick sitt nu gällande namn av Mcvaugh. Myrciaria dubia ingår i släktet Myrciaria, och familjen myrtenväxter. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Camu camu yüksek miktarda C vitamini içerir (toplam ağırlığın %2–3 arası[3],bu özelliği ile Avustralya yerel bitkisi Terminalia ferdinandiana 'dan sonra Dünya'da bilinen en çok C vitaminine sahip meyvedir ) ve bu sayede uluslararası pazarlarda yer edinmekle bitkinin en önemli özelliği budur.Ancak C vitamini meyve tam olgunluğa ulaştığında düşüş gösterir ve bu yönden C vitamini ile bitkinin tadı arasında bir denge bulunmaktadır. Bütün mersingiller ailesindeki meyveler gibi Camu Camu'da benzer diğer besinsel yararlara sahip olabilir[kaynak belirtilmeli] fakat bu tüketiciler arasında az bilinmektedir ve henüz bu konudaki araştırmalar eksiktir.
Kamu kamu kendine özgü bir aromaya ve meyve pigmentlerine sahiptir.Kırmızımsı meyve derisinde bulunan (muhtemelen antosiyaninler) atraktif ve kendine özgü pembemsi rengi kamu kamu'da sıkılan suya verir. Renk ve aroma göze çapsada popüler meyveler kadar etkileyici değildir.Kamu kamu sıklıkla dondurmalarda ve tatlılarda v.s kullanılır.
Processed powder from the fruit pulp is beginning to be sold in the west as a health food in loose powder or capsule form. In addition to the high vitamin C content it contains the amino acids valine, leucine and serine.[4]
It is also rich in flavonoids, such as anthocyanins, flavonols and flavanols, catechins, delphinidin 3-glucoside, cyanidin 3-glucoside, ellagic acid and rutin; other analysis revealed the presence of gallic and ellagic acids, suggesting that Camu camu fruit possesses hydrolyzed tannins (gallo- and/or ellagitannins).[5]
Aşırı miktarda camu camu bitkisinden yapılan hasatlar bitkiyi "soyu tehlikede olan türler" listesine itecek duruma gelmiştir. Buna karşın Amazon Nehri boyunca camu camu'nun ticari olarak yetiştirilmesi ve bu yönde teşvik içinde çalışmalar yapılmaktadır.
Camu camu yüksek miktarda C vitamini içerir (toplam ağırlığın %2–3 arası,bu özelliği ile Avustralya yerel bitkisi Terminalia ferdinandiana 'dan sonra Dünya'da bilinen en çok C vitaminine sahip meyvedir ) ve bu sayede uluslararası pazarlarda yer edinmekle bitkinin en önemli özelliği budur.Ancak C vitamini meyve tam olgunluğa ulaştığında düşüş gösterir ve bu yönden C vitamini ile bitkinin tadı arasında bir denge bulunmaktadır. Bütün mersingiller ailesindeki meyveler gibi Camu Camu'da benzer diğer besinsel yararlara sahip olabilir[kaynak belirtilmeli] fakat bu tüketiciler arasında az bilinmektedir ve henüz bu konudaki araştırmalar eksiktir.
Kamu kamu kendine özgü bir aromaya ve meyve pigmentlerine sahiptir.Kırmızımsı meyve derisinde bulunan (muhtemelen antosiyaninler) atraktif ve kendine özgü pembemsi rengi kamu kamu'da sıkılan suya verir. Renk ve aroma göze çapsada popüler meyveler kadar etkileyici değildir.Kamu kamu sıklıkla dondurmalarda ve tatlılarda v.s kullanılır.
Processed powder from the fruit pulp is beginning to be sold in the west as a health food in loose powder or capsule form. In addition to the high vitamin C content it contains the amino acids valine, leucine and serine.
It is also rich in flavonoids, such as anthocyanins, flavonols and flavanols, catechins, delphinidin 3-glucoside, cyanidin 3-glucoside, ellagic acid and rutin; other analysis revealed the presence of gallic and ellagic acids, suggesting that Camu camu fruit possesses hydrolyzed tannins (gallo- and/or ellagitannins).
Myrciaria dubia là một loài thực vật có hoa trong Họ Đào kim nương. Loài này được (Kunth) McVaugh mô tả khoa học đầu tiên năm 1963.[2]
Myrciaria dubia là một loài thực vật có hoa trong Họ Đào kim nương. Loài này được (Kunth) McVaugh mô tả khoa học đầu tiên năm 1963.
Myrciaria dubia L.
Мирциария сомнительная, или Каму-каму (лат. Myrciaria dubia) — маленькое вечнозелёное густорослое дерево, вид рода Мирциария семейства Миртовые, растущее в тропических лесах Амазонской низменности, по берегам рек, в Бразилии, Колумбии, Эквадора, Боливии и Перу. Myrciaria dubia — близкий родственник Джаботикабы (Myrciaria caulifloria) и Ромовой ягоды (Myrciaria floribunda).
В последние годы культивируется ради съедобных красно-фиолетовых плодов.
Дерево достигает в высоту 3-5 м, цветёт маленькими цветками с белыми восковыми лепестками и сладким ароматом. Листья ланцетовидно-эллиптические длиной до 20 см. Плоды дерева имеют приятный кисловатый вкус и особый аромат. Их красноватый пигмент придаёт уникальный привлекательный розовый цвет извлечённому из них соку.
Плоды каму-каму очень богаты витамином С, аминокислотами (лейцином и серином), антиоксидантными флавоноидами и другими полифенолами[2][3][4][5][6], поэтому жители Амазонии с давних пор использовали их в пищу и в медицине. Мыши, которым в пищу с высоким содержанием жира и сахара добавляли красно-фиолетовые плоды каму-каму, набирали на 50 процентов меньше массы и избегали ожирения[7][8].
Мирциария сомнительная, или Каму-каму (лат. Myrciaria dubia) — маленькое вечнозелёное густорослое дерево, вид рода Мирциария семейства Миртовые, растущее в тропических лесах Амазонской низменности, по берегам рек, в Бразилии, Колумбии, Эквадора, Боливии и Перу. Myrciaria dubia — близкий родственник Джаботикабы (Myrciaria caulifloria) и Ромовой ягоды (Myrciaria floribunda).
В последние годы культивируется ради съедобных красно-фиолетовых плодов.
Дерево достигает в высоту 3-5 м, цветёт маленькими цветками с белыми восковыми лепестками и сладким ароматом. Листья ланцетовидно-эллиптические длиной до 20 см. Плоды дерева имеют приятный кисловатый вкус и особый аромат. Их красноватый пигмент придаёт уникальный привлекательный розовый цвет извлечённому из них соку.
Плоды каму-каму очень богаты витамином С, аминокислотами (лейцином и серином), антиоксидантными флавоноидами и другими полифенолами, поэтому жители Амазонии с давних пор использовали их в пищу и в медицине. Мыши, которым в пищу с высоким содержанием жира и сахара добавляли красно-фиолетовые плоды каму-каму, набирали на 50 процентов меньше массы и избегали ожирения.
卡姆果(Myrciaria dubia)是桃金孃科的一種常綠灌木,原產於秘魯的亞馬遜河熱帶雨林。卡姆果自生於河畔,樹高約3米,花白色有芳香。卡姆果的果實外表類似櫻桃,含有豐富的維他命C[2]。卡姆果在其原產地被當地居民廣泛食用。近年卡姆果也開始大規模在世界市場上種植流通。卡姆果適合在炎熱潮濕的熱帶地區種植,成長需要大量水分。
卡姆果(Myrciaria dubia)是桃金孃科的一種常綠灌木,原產於秘魯的亞馬遜河熱帶雨林。卡姆果自生於河畔,樹高約3米,花白色有芳香。卡姆果的果實外表類似櫻桃,含有豐富的維他命C。卡姆果在其原產地被當地居民廣泛食用。近年卡姆果也開始大規模在世界市場上種植流通。卡姆果適合在炎熱潮濕的熱帶地區種植,成長需要大量水分。
カムカム(学名Myrciaria dubia)はフトモモ科の常緑低木。ペルーのアマゾン川流域の熱帯雨林に産し、Camu camu、CamuCamu、Cacari、Camocamoなどの名で呼ばれる。近縁な植物にはジャボチカバや、グアバベリー(英語版)がある。
樹高は約3m。花は白くて光沢があり芳香をもつ。葉は長さ数cmから20cmで幅1-2cm。水辺に自生する。『カムカム』の名称は水に落ちたこの果実を魚が食べる時の擬音語に由来する。
果実はサクランボのような赤紫色をしている。実には100gあたり約2800mgのビタミンCを含み[1]、これはレモン果汁の50-60倍である。ほかにアミノ酸のバリン・ロイシン・セリンや、フラボノイド、エラグ酸等も多く含む[2]。果肉は柑橘類のような甘酸味があり、清涼飲料に加工されるほか、アイスクリームや菓子にも使われる。このほか果肉を粉末化またはカプセル化したものが先進国で健康食品として売られており、特に日本への輸出が多い。カムカムのもつ栄養機能や活性成分を明らかにする研究は十分に行われてはいないが、抗酸化作用や抗炎症作用に関する研究[3][4]がある。また、近年、高血圧ラットを用いた実験でカムカムに血圧抑制作用がある可能性が示唆された[5]。
野生のカムカムは先住民により古くから利用されてきたが、栽培されるようになったのは最近のことで、アルベルト・フジモリ大統領(当時)の農業政策の一環として栽培が奨励された。栽培は容易で、高温多湿な気候でよく育つ。川沿いなど水分を好み洪水にも耐える。4年から6年で実をつける。
最近は野生のカムカムの利用が増え過ぎて絶滅が危惧されるほどになり、現地では栽培が奨励されている。これまでペルー政府は、生の果実、木、種子などの植物体の国外持ち出しを実の加工品を除いて禁止しており、日本では2004年に特別許可により浜名湖花博で初めて木が公開された。現在ではアマゾン下流のブラジルでも栽培されており、ブラジル産の種子や苗が日本でも入手できるようになっている。
カムカム(学名Myrciaria dubia)はフトモモ科の常緑低木。ペルーのアマゾン川流域の熱帯雨林に産し、Camu camu、CamuCamu、Cacari、Camocamoなどの名で呼ばれる。近縁な植物にはジャボチカバや、グアバベリー(英語版)がある。