Triglopsis quadricornis és una espècie de peix pertanyent a la família dels còtids i l'única del gènere Triglopsis.[4] Par FishBase, Myoxocephalus quadricornis .[5]
Menja crustacis petits, peixos i mol·luscs.[8][9]
És un peix demersal i de clima polar (83°N-45°N, 180°W-180°E) que viu entre 0-100 m de fondària.[5][10]
Es troba a Alaska, el Canadà, Dinamarca, Estònia, Finlàndia, Alemanya, Groenlàndia, Letònia, Lituània, Noruega, Polònia, Suècia i Rússia.[5][11][12][13][14][15][16][17][18][19][20][21][22][23][24][25][26][27][28][29][30][31][32][33][34]
És bentònic[35] i, també, diürn des del novembre fins a l'abril (la resta de l'any és fonamentalment nocturn).[36]
La seua esperança de vida és de 14 anys.[37]
És inofensiu per als humans.[5]
Triglopsis quadricornis és una espècie de peix pertanyent a la família dels còtids i l'única del gènere Triglopsis. Par FishBase, Myoxocephalus quadricornis .
Pysgodyn sy'n byw yn y môr ac sy'n perthyn i deulu'r Cottidae ydy'r sgorpion môr pedwar-corn sy'n enw gwrywaidd; lluosog: sgorpioniaid môr pedwar-corn (Lladin: Myoxocephalus quadricornis; Saesneg: Fourhorn sculpin).
Mae ei diriogaeth yn cynnwys Asia, Rwsia, Canada a'r Baltig ac mae i'w ganfod ym Môr y Gogledd ac arfordir Cymru.
Ar restr yr Undeb Rhyngwladol dros Gadwraeth Natur (UICN), caiff y rhywogaeth hon ei rhoi yn y dosbarth 'Lleiaf o Bryder' o ran niferoedd, bygythiad a chadwraeth.[1]
Pysgodyn sy'n byw yn y môr ac sy'n perthyn i deulu'r Cottidae ydy'r sgorpion môr pedwar-corn sy'n enw gwrywaidd; lluosog: sgorpioniaid môr pedwar-corn (Lladin: Myoxocephalus quadricornis; Saesneg: Fourhorn sculpin).
Mae ei diriogaeth yn cynnwys Asia, Rwsia, Canada a'r Baltig ac mae i'w ganfod ym Môr y Gogledd ac arfordir Cymru.
Ar restr yr Undeb Rhyngwladol dros Gadwraeth Natur (UICN), caiff y rhywogaeth hon ei rhoi yn y dosbarth 'Lleiaf o Bryder' o ran niferoedd, bygythiad a chadwraeth.
Hornulk (Myoxocephalus quadricornis) er en fiskeart i ordenen Ulkefisk (Scorpaeniformes).
Hornulke findes i arktiske kystegne og indre dele af Østersøen. Desuden findes der isolerede bestande i ferskvand i Norge, Sverige, Finland, Rusland og Nordamerika.
Hornulke har et bredt og fladt hoved, med flere pigge på gællefinnerne. Individer som lever i ferskvand mangler de fire fremtrædende benknuder på hovedet. De største individer kan blive op til 40-60 cm (10-15 cm i ferskvand).
Hornulk (Myoxocephalus quadricornis) er en fiskeart i ordenen Ulkefisk (Scorpaeniformes).
Hornulke findes i arktiske kystegne og indre dele af Østersøen. Desuden findes der isolerede bestande i ferskvand i Norge, Sverige, Finland, Rusland og Nordamerika.
Der Vierhörnige Seeskorpion (Myoxocephalus quadricornis) ist ein Fisch aus der Familie der Dickkopf-Groppen (Psychrolutidae), der in Küstengewässern Osteuropas, Nordasiens und Nordamerikas vorkommt.
Der Vierhörnige Seeskorpion lebt an der Küste des Arktischen Ozeans im Norden Nordamerikas, an der Küste des Weißen Meers, der Barentssee und Sibiriens bis zur Mündung des Anadyr, außerdem in der nördlichen und östlichen Ostsee. In schwedischen, finnischen und karelischen kalten und tiefen Seen gibt es Reliktpopulationen, die am Ende der letzten Eiszeit in diese Süßgewässer eingeschlossen wurden.
Der Vierhörnige Seeskorpion ist von sehr variabler Länge. Während die Süßwasserformen nur Längen von 10 bis 25 cm erreichen, können die meeresbewohnenden Populationen der Art sehr viel länger werden, bis zu 60 cm in der Beringsee. Wie alle Groppen hat er einen kaulquappenförmigen Körper mit einem abgeplatteten, breiten, dicken Kopf. Charakteristisches und namensgebendes Merkmal der Art sind vier schwammig knöcherne Auswüchse auf der Kopfoberseite, zwei zwischen den Augen und zwei weitere auf dem Hinterkopf. Diese „Hörner“ sind bei Jungfischen und Weibchen kleiner und können den Süßwasserformen auch fehlen. Die Kiemenreusenstrahlen sind zu abgerundeten, stachligen Auswüchsen reduziert. Das Gaumenbein ist zahnlos. Der Vorkiemendeckel trägt vier Dornen, von denen der oberste der längste ist, der Kiemendeckel hat zwei Dornen. Die Fische sind schuppenlos. Nur zwischen der Seitenlinie und den beiden Rückenflossen verlaufen eine oder mehrere Reihen von Knochenhöckern.
Die Brustflossen sind fächerförmig, die Bauchflossen brustständig. Die zweite, weichstrahlige Rückenflosse ist größer als die erste, besonders bei ausgewachsenen Männchen. Die Schwanzflosse ist spatenförmig oder leicht abgerundet.
Junge Vierhörnige Seeskorpione sind oberseits graubraun und zeigen unterhalb der Rückenflossen drei bis vier dunkle, sattelartige Flecken und einen weiteren Fleck auf dem Schwanzflossenstiel. Die Seiten sind gelblich, der Bauch weißlich. Die Flossen besitzen dunkle Fleckenreihen. Ausgewachsene Fische werden dunkler.
Vierhörnige Seeskorpione leben auf dem Grund in Tiefen bis 100 Meter, immer in Küstennähe, im Brackwasser und kalten Seen, seltener in Flussunterläufen bis mehr als 150 km landeinwärts. Sie ernähren sich von kleinen Fischen, Würmern, Krebstieren und Weichtieren und sind tagaktiv von November bis April, den Rest des Jahres nachtaktiv. Während der Laichzeit von Dezember bis Januar baut das Männchen eine Grube unter Steinen, wo die Paarung stattfindet und die in Klumpen abgelegten Eier bis zum Schlupf der Jungfische nach fünf Wochen von ihm bewacht werden.
Der Vierhörnige Seeskorpion (Myoxocephalus quadricornis) ist ein Fisch aus der Familie der Dickkopf-Groppen (Psychrolutidae), der in Küstengewässern Osteuropas, Nordasiens und Nordamerikas vorkommt.
The fourhorn sculpin (Myoxocephalus quadricornis) is a species of ray-finned fish belonging to the family Cottidae, the typical sculpins. This species has a Holarctic distribution and can be found in marine, brackish and fresh waters.
The fourhorn sculpin was first formally described as Cottus quadricornus in the 10th edition of Linnaeus's Systema Naturae with its type locality given as the Baltic Sea.[3] In 2020 workers undertook a comparison of the Mitochondrial DNA of the fourhorn sculpin and the belligerent sculpin (Megalcottus platycephalus) and found that the fourhorn sculpin was more closely related to the belligerent sculpin than it was to the other species in the genus Myoxocephalus, they proposed that the fourhorn sculpin be reclassified as a member of the genus Megalocottus.[4]
The deepwater sculpin Myoxocephalus thompsonii of continental North American freshwater lakes (e.g., the Great Lakes) is closely related to the fourhorn sculpin and alternatively considered as a subspecies of the latter, Myoxocephalus quadricornis thompsonii.
The fourhorn sculpin has a large knobbly head with protruding lips and four bony protuberances, though the latter are not present in freshwater, lake forms of this fish. The pectoral fins are large and rounded. Freshwater forms resemble the Alpine bullhead and European bullhead but can be distinguished from them by the fact that the dorsal and anal fins terminate further forward giving a greater length to the caudal peduncle. The head, body and fins are brownish, mottled and barred with darker colour. The belly of the male is yellowish-brown while that of the female is whitish. In the sea this fish reaches 20 to 30 cm (8 to 12 in) but in lakes it seldom exceeds 15 cm (6 in).[5]
The fourhorn sculpin is a demersal fish distributed mainly in brackish arctic coastal waters in Canada, Greenland, Russia, and Alaska, and also as a relict in the boreal Baltic Sea. There are also freshwater populations in the lakes of Norway, Sweden, Finland and Karelia and in Arctic Canada (Nunavut and Northwest Territories).[2]
The fourhorn sculpin feeds on bottom-dwelling invertebrates and fish eggs. It breeds in winter between November and March and the male tends the eggs. He digs a hollow in the substrate into which the female lays a batch of eggs. He then remains on guard, fanning the eggs with his fins throughout the hundred-day incubation period.[5]
The fourhorn sculpin (Myoxocephalus quadricornis) is a species of ray-finned fish belonging to the family Cottidae, the typical sculpins. This species has a Holarctic distribution and can be found in marine, brackish and fresh waters.
Merihärg (Myoxocephalus quadricornis) on võldaslaste sugukonda kuuluv kalaliik. Merihärga on mõnikord paigutatud ka teistesse perekondadesse, levinumad ladinakeelsed nimed on Triglopsis quadricornis ja Oncocottus quadricornis.
Merihärga on leitud Kanadast, Soomest, Gröönimaalt, Norrast, Venemaalt ja Rootsist. Merihärga on leitud ka Eesti rannikuvetest, eriti Soela väinast.
Merihärja välimuse üks iseloomulikumaid karakteristikuid on kahe luumügara paiknemise pea kesk- ja tagaosas. Kala pikkus on 35,5 cm[2].
Merihärg (Myoxocephalus quadricornis) on võldaslaste sugukonda kuuluv kalaliik. Merihärga on mõnikord paigutatud ka teistesse perekondadesse, levinumad ladinakeelsed nimed on Triglopsis quadricornis ja Oncocottus quadricornis.
Merihärga on leitud Kanadast, Soomest, Gröönimaalt, Norrast, Venemaalt ja Rootsist. Merihärga on leitud ka Eesti rannikuvetest, eriti Soela väinast.
Merihärja välimuse üks iseloomulikumaid karakteristikuid on kahe luumügara paiknemise pea kesk- ja tagaosas. Kala pikkus on 35,5 cm.
Myoxocephalus quadricornis Myoxocephalus generoko animalia da. Arrainen barruko Cottidae familian sailkatzen da.
Myoxocephalus quadricornis Myoxocephalus generoko animalia da. Arrainen barruko Cottidae familian sailkatzen da.
Härkäsimppu (Myoxocephalus quadricornis) on kylmien vesien kala, joka Suomessa elää rannikkovesissä ja suurimmissa järvissä. Itämeren härkäsimpuilla on päässään neljä näkyvää kyhmyä (kalan nimi quadricornis tarkoittaa nelisarvista), mutta sisävesien simpuilta ne puuttuvat. Kala tunnetaan myös nimellä merihärkä. Härkäsimpuilla on etukiduskannessa monta terävää piikkiä. Sisävesien härkäsimput ovat tavallisesti 10–15 cm:n pituisia, kun ne merialueella saattavat olla 20-30-senttisiä. Härkäsimppua muistuttavia lajeja ovat isosimppu (Myoxocephalus scorpius), kirjoeväsimppu (Cottus poecilopus), kivisimppu (Cottus gobio) ja piikkisimppu (Taurulus bubalis).
Härkäsimppua saadaan verkoilla muun muassa siikaa pyydettäessä. Härkäsimpun maukkaan mädin väri voi vaihdella ilmeisesti emokalan ravinnosta riippuen. Härkäsimppu kutee joulun aikoihin.
Härkäsimpun laajempi levinneisyysalue on arktisissa rannikkovesissä ja jokisuissa Pohjois-Venäjällä, Alaskassa, Kanadassa ja Grönlannissa. Itämeren ja Pohjolan järvien esiintymiä pidetään jääkauden loppuvaiheen relikteinä. Järvipopulaatioita on myös Kanadan arktisilla saarilla.
Härkäsimppu (Myoxocephalus quadricornis) on kylmien vesien kala, joka Suomessa elää rannikkovesissä ja suurimmissa järvissä. Itämeren härkäsimpuilla on päässään neljä näkyvää kyhmyä (kalan nimi quadricornis tarkoittaa nelisarvista), mutta sisävesien simpuilta ne puuttuvat. Kala tunnetaan myös nimellä merihärkä. Härkäsimpuilla on etukiduskannessa monta terävää piikkiä. Sisävesien härkäsimput ovat tavallisesti 10–15 cm:n pituisia, kun ne merialueella saattavat olla 20-30-senttisiä. Härkäsimppua muistuttavia lajeja ovat isosimppu (Myoxocephalus scorpius), kirjoeväsimppu (Cottus poecilopus), kivisimppu (Cottus gobio) ja piikkisimppu (Taurulus bubalis).
Härkäsimppua saadaan verkoilla muun muassa siikaa pyydettäessä. Härkäsimpun maukkaan mädin väri voi vaihdella ilmeisesti emokalan ravinnosta riippuen. Härkäsimppu kutee joulun aikoihin.
Härkäsimpun laajempi levinneisyysalue on arktisissa rannikkovesissä ja jokisuissa Pohjois-Venäjällä, Alaskassa, Kanadassa ja Grönlannissa. Itämeren ja Pohjolan järvien esiintymiä pidetään jääkauden loppuvaiheen relikteinä. Järvipopulaatioita on myös Kanadan arktisilla saarilla.
Le chaboisseau à quatre cornes (Myoxocephalus quadricornis) est une espèce de poissons du genre Myoxocephalus.
Ragys (Myoxocephalus quadricornis) – kūjagalvinių (Cottidae) šeimos žuvis. Kūnas lieknas, žalsvai ar rusvai pilkas, dėmėtas, 23-27 cm ilgio. Krūtininiai pelekai didesni. Šalia žiaunadangčių yra po 4 aštrias išaugas.
Dažnas Baltijos jūroje.
Myoxocephalus quadricornis (Triglopsis quadricornis) is een straalvinnige vissensoort uit de familie van donderpadden (Cottidae).[2] De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1758 door Linnaeus.
De soort staat op de Rode Lijst van de IUCN als niet bedreigd, beoordelingsjaar 2008.[1]
Bronnen, noten en/of referentiesHornulke (Myoxocephalus quadricornis, l. Triglopsis quadricornis) er ein fiskeart i ulkefamilien.
Hornulke finst i arktiske kyststrok og indre delar av Austersjøen. I tillegg finst det nokre isolerte bestandar i ferskvatn i Noreg, Sverige, Finland, Russland og Nord-Amerika. I Noreg er fisken påvist i to innsjøar: Mjøsa og Store Le. Ein reknar med at den flekkvise utbreiinga av arten i ferskvatn kjem av at dei levde i israndsjøar under siste istid.
Hornulke har eit breitt og flatt hovud, med fleire piggar på gjellelokka. Individ som lever i ferskvatn manglar dei fire framtredande beinknutane på hovudet. Dei største individa blir opptil 60 cm.
Hornulke (Myoxocephalus quadricornis, l. Triglopsis quadricornis) er ein fiskeart i ulkefamilien.
Hornulke (Myoxocephalus quadricornis, l. Triglopsis quadricornis) er en fiskeart i ulkefamilien.
Hornulke finnes i arktiske kyststrøk og indre deler av Østersjøen. I tillegg finnes det endel isolerte bestander i ferskvann i Norge, Sverige, Finland, Russland og Nord-Amerika.
Hornulke har et bredt og flatt hode, med flere pigger på gjellelokkene. Individer som lever i ferskvann mangler de fire fremtredende beinknutene på hodet. De største individene blir opptil 60 cm.
Hornulke (Myoxocephalus quadricornis, l. Triglopsis quadricornis) er en fiskeart i ulkefamilien.
Kur rogacz[3], kur czterorogi[3](Myoxocephalus quadricornis) – gatunek ryby skorpenokształtnej z rodziny głowaczowatych.
Przybrzeżne wody Oceanu Atlantyckiego i Arktycznego oraz połączonych z nimi mórz, na głębokościach do 100 m. Spotykany również w zimnych, głębokich wodach słodkich Ameryki Północnej i w północnej Europie (jeziora w Szwecji oraz Jezioro Onega).
Osiąga zwykle 25-30 cm, maksymalnie do 60 cm. Ciało krępe, lekko grzbietobrzusznie spłaszczone, zwężające się ku tyłowi, nagie (bez łusek). Szeroka głowa z dużym otworem gębowym w położeniu końcowym, z wysoko osadzonymi oczami, licznymi naroślami i kolcami. Charakterystyczne cztery kostne narośla na szczycie głowy (nie występują u form słodkowodnych), ostre kolce na wieczku skrzelowym. Dwie płetwy grzbietowa, druga dużo większa i dłuższa, szerokie płetwy piersiowe.
Żywi się małymi skorupiakami i rybami.
Na terenie Polski gatunek był objęty ścisłą ochroną gatunkową[4]. Od 2014 r. podlega ochronie częściowej [5][6].
Kur rogacz, kur czterorogi(Myoxocephalus quadricornis) – gatunek ryby skorpenokształtnej z rodziny głowaczowatych.
Myoxocephalus quadricornis é uma espécie de peixe da família Cottidae.
Pode ser encontrada nos seguintes países: Canadá, Finlândia, Gronelândia, Noruega, Rússia, e Suécia.
Myoxocephalus quadricornis é uma espécie de peixe da família Cottidae.
Pode ser encontrada nos seguintes países: Canadá, Finlândia, Gronelândia, Noruega, Rússia, e Suécia.
Hornsimpa (Myoxocephalus quadricornis)[2] hör till familjen simpor i ordningen kindpansrade fiskar. Lever i söt-, brack- och saltvatten. Den är Dalslands landskapsfisk.
Hornsimpan har ett kraftigt huvud med en stor, köttig mun och en kraftig, bakåt avsmalnande kropp färgad i gråbrunt med mörkare fläckar. Den har två ryggfenor, varav den bakre är högst, med fenstrålarna stickande upp över den egentliga fenan. På överkroppen har den flera längsrader med knöliga benutskott. På huvudet hos bräck- och saltvattensformerna finns fyra gulaktiga benutskott, därav namnet. Hornsimpan blir upp till 40 cm lång i Europa, 60 cm i Nordamerika.[3] I sötvatten blir den dock sällan mer än 10 centimeter[4].
Från Ishavskusten österut mot Berings sund och från Alaskas och Kanadas kuster söderut till Newfoundland och längs Grönlands södra och östra kuster. Finns även i Östersjön från Bottenhavet ner till Öland och sjöar i Norge, Sverige, Finland och Ryssland, troligtvis som en istidsrelikt[3]. Närsläktad Myoxocephalus thompsonii finns i Stora sjöarnas sjösystem i USA och Kanada.[5]
Lever i hav och djupa sjöar från grunda bottnar ner till 100 meters djup. Går djupare under sommaren. Födan utgörs av bottendjur och fisk.[3] Livslängd upp till 14 år[2]
Hornsimpan kan avge ett morrande läte, som bland annat hanen avger i samband med revirstrider[4].
Hornsimpan leker under vintern på grunt vatten, varvid hona och hane utför dansande rörelser. Hornsimpan är äggläggande, men har inre befruktning; hanen och honan pressar kloakerna mot varandra under parningen. Honan lägger upp till 5000 ägg i en klump på bottnen. Efteråt vaktar hanen äggen, som kläcks efter 12 till 14 veckor. De nykläckta ynglen är pelagiska. Äggen är grönaktiga.[4]
Hornsimpa (Myoxocephalus quadricornis) hör till familjen simpor i ordningen kindpansrade fiskar. Lever i söt-, brack- och saltvatten. Den är Dalslands landskapsfisk.
Вид зустрічається в арктичних узбережних водах біля берегів Канади, Аляски, Гренландії, Скандинавії та Карелії та у Балтійському морі.
Це дрібна рибка: морська форма сягає 20-30 см завдовжки, тоді як прісноводна рідко перевищує 15 см. Має велику горбкувату голову з великими губами та чотирма кістяними виростами, які відсутні у прісноводних форм. Голова, тіло і плавники бурого, строкатого забарвлення. Черево самця жовтувато-коричневого забарвлення, в той час, як у самиць білувате черево.
Живиться донними безхребетними і ікрою риб. Нерест відбувається у зимовий час з листопада по березень. Самець риє ямку в ґрунті, у яку самиця відкладає партію яєць. Самець охороняє та провітрює гніздо протягом ста днів.
Myoxocephalus quadricornis là một loài cá thuộc họ Cottidae. It là một demersal fish distributed mainly in brackish arctic vùng nước ven biển in Canada, Greenland, Nga và Alaska và also as a relict in the boreal Biển Baltic. There are also freshwater populations in the lakes of Na Uy, Thụy Điển, Phần Lan và Karelia (tây bắc Nga) and in Arctic Canada (Nunavut và Các Lãnh thổ Tây Bắc).
The deepwater sculpin Myoxocephalus thompsonii of continental North American freshwater lakes (e.g., the Great Lakes) is closely related to the fourhorn sculpin and alternatively considered as a subspecies of the latter, Myoxocephalus quadricornis thompsonii.
Myoxocephalus quadricornis là một loài cá thuộc họ Cottidae. It là một demersal fish distributed mainly in brackish arctic vùng nước ven biển in Canada, Greenland, Nga và Alaska và also as a relict in the boreal Biển Baltic. There are also freshwater populations in the lakes of Na Uy, Thụy Điển, Phần Lan và Karelia (tây bắc Nga) and in Arctic Canada (Nunavut và Các Lãnh thổ Tây Bắc).
The deepwater sculpin Myoxocephalus thompsonii of continental North American freshwater lakes (e.g., the Great Lakes) is closely related to the fourhorn sculpin and alternatively considered as a subspecies of the latter, Myoxocephalus quadricornis thompsonii.
Myoxocephalus quadricornis
(Linnaeus, 1758)
Четырёхрогий керчак, или четырёхрогий бычок, или рогатка[1] (лат. Myoxocephalus quadricornis) — вид морских и пресноводных скорпенообразных рыб из семейства керчаковых.
Максимальная длина тела 60 см, обычно до 30 см, масса — до 260 г[2]. На голове у рыбы две пары костяных бугорков, хорошо развитых у морских форм и недоразвитых или отсутствующих у озёрных.
Нерест проходит зимой.
Четырёхрогий керчак питается рыбой и ракообразными.
В северо-восточной части Атлантического океана распространены у берегов Швеции и Норвегии; в Балтийском море. В Северном Ледовитом океане — от Баренцева и Белого морей до Чукотского моря, а также у арктических побережий Северной Америки. Жилые пресноводные популяции в озёрах Швеции, Финляндии, Карелии и в Великих озёрах (США).
Мясо рыбы съедобно, но промыслового значения вид не имеет.
Четырёхрогий керчак, или четырёхрогий бычок, или рогатка (лат. Myoxocephalus quadricornis) — вид морских и пресноводных скорпенообразных рыб из семейства керчаковых.
四角床杜父魚,為輻鰭魚綱鮋形目杜父魚亞目杜父魚科的其中一種,為寒帶魚類,分布於北大西洋、北極圈淡水、半鹹水、海域,棲息深度0-100公尺,體長可達60公分,棲息在沿岸底層水域,會進行季節性洄游,進入淡水河川,以甲殼類、魚類等為食,生活習性不明,可做為食用魚。
四角床杜父魚,為輻鰭魚綱鮋形目杜父魚亞目杜父魚科的其中一種,為寒帶魚類,分布於北大西洋、北極圈淡水、半鹹水、海域,棲息深度0-100公尺,體長可達60公分,棲息在沿岸底層水域,會進行季節性洄游,進入淡水河川,以甲殼類、魚類等為食,生活習性不明,可做為食用魚。