La cotorra de l'Himàlaia (Psittacula himalayana) és un ocell de la família dels psitàcids (Psittacidae) que habita boscos dels Himàlaies, a l'est de l'Afganistan, nord de Pakistan, Nepal i nord de l'Índia.
La cotorra de l'Himàlaia (Psittacula himalayana) és un ocell de la família dels psitàcids (Psittacidae) que habita boscos dels Himàlaies, a l'est de l'Afganistan, nord de Pakistan, Nepal i nord de l'Índia.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Paracît penllwyd (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: paracitiaid penllwyd) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Psittacula himalayana; yr enw Saesneg arno yw Slaty-headed parakeet. Mae'n perthyn i deulu'r Parotiaid (Lladin: Psittacidae) sydd yn urdd y Psittaciformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn P. himalayana, sef enw'r rhywogaeth.[2] Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Asia.
Mae'r paracît penllwyd yn perthyn i deulu'r Parotiaid (Lladin: Psittacidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Conwra clustfelyn Ognorhynchus icterotis Conwra euraid Guaruba guarouba Conwra Patagonia Cyanoliseus patagonus Corbarot Bourke Neopsephotus bourkii Macaw Spix Cyanopsitta spixii Macaw torgoch Orthopsittaca manilatus Macaw ysgwyddgoch Diopsittaca nobilis Parot talcen coch America Pionopsitta pileata Parot wyneblas Northiella haematogasterAderyn a rhywogaeth o adar yw Paracît penllwyd (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: paracitiaid penllwyd) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Psittacula himalayana; yr enw Saesneg arno yw Slaty-headed parakeet. Mae'n perthyn i deulu'r Parotiaid (Lladin: Psittacidae) sydd yn urdd y Psittaciformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn P. himalayana, sef enw'r rhywogaeth. Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Asia.
Skiferhovedet ædelparakit (Psittacula himalayana) er en papegøje, der lever i det sydlige Himalaya.
Der Schwarzkopfsittich (Psittacula himalayana), auch Schwarzkopfedelsittich genannt, ist eine vom Osten Afghanistans über Nord–Indien bis nach Nepal verbreitete Papageienart aus der Gattung der Edelsittiche (Psittacula).
Der Name Schwarzkopfsittich stammt vom schwarzen Kopf des Tieres ab. Anfänglich wurde das Tier auch Himalayasittich genannt. Im deutschen Sprachraum wird das Tier umgangssprachlich auch Schwarzkopfedelsittich genannt, um Verwechslungen zu vermeiden sowie zwischen Züchtern Unterscheidungen zu Arten wie dem Pflaumenkopfsittich oder Arten aus der Gattung der Plattschweifsittiche zu ermöglichen.[1] Die IG Edelsittiche der Vereinigung für Artenschutz, Vogelhaltung und Vogelzucht (AZ) hat, um Verwirrungen zu vermeiden, die klare Trennung zwischen dem Brownsittich – welcher ebenfalls in Züchterkreisen als Schwarzkopfsittich bezeichnet wird – und dem Namen "Schwarzkopfsittich" empfohlen.
Das Verbreitungsgebiet des Schwarzkopfsittichs reicht vom Osten Afghanistans über Nord-Indien bis nach Nepal. In diesem Gebiet bewohnt er die Wälder und Felder des indischen Subkontinents, man findet ihn in einer Höhe bis zu 1500 Metern.
Der Schwarzkopfsittich wird oft mit dem sehr ähnlichen Pflaumenkopfsittich verwechselt, welcher sich nur durch die Färbung am Kopf unterscheidet. Der Schwarzkopfsittich erreicht eine Größe von 33–37 cm, wovon etwa 20–25 cm die Schwanzfedern messen. Die Hennen sind zirka 5 cm kleiner. Das Gewicht der Sittiche beträgt ca. 60 g. Die Hähne haben einen schwarzen Kopf, welchem die Trennung zum grünen Gefieder durch das Halsband fast völlig fehlt. Außerdem haben sie einen roten Schulterfleck. Die Hennen unterscheiden sich in der Gefiederfärbung durch einen grauen Kopf mit Tönungen ins Schwarze mit einer klaren sichtbaren Trennung durch ein schwarzes Halsband. Das Halsband neigt bei ihnen zu einer bläulichen Krause. Der rote Schulterfleck fehlt bei ihnen ganz. Der Oberschnabel ist bei beiden Geschlechtern rot-orange und der Unterschnabel orange.
Die Brutzeit der Schwarzkopfsittiche beginnt Ende April und dauert bis Juni an.[2] Während dieser Zeit ist das Weibchen besonders dominant. Sie sind Höhlenbrüter, in die Nester werden 3–6 Eier gelegt und nach ca. 7 Wochen, nachdem das zweite Ei gelegt worden ist, schlüpfen die Jungtiere. Die Jungtiere verbringen nach dem Schlupf noch zirka zwei Monate im Nest. Die Henne schläft noch etwa 3 Wochen lang mit den Küken im Nistkasten. Wenn die Küken das Nest verlassen, verlieren sie viel Gewicht, weil sie einige Tage gar nicht oder nur sehr wenig fressen. Das dient dazu, beim ersten Flug möglichst leicht zu sein, nach dem ersten Flug werden die Jungen noch einige Zeit von den Eltern und fast allen anderen Altvögeln des Schwarms gefüttert. Die Altvögel ohne Jungen fungieren dabei als Paten für die Jungvögel des anderen Geschlechts.
Der Schwarzkopfsittich (Psittacula himalayana), auch Schwarzkopfedelsittich genannt, ist eine vom Osten Afghanistans über Nord–Indien bis nach Nepal verbreitete Papageienart aus der Gattung der Edelsittiche (Psittacula).
मदना सुगा (वैज्ञानिक नाम: Psittacula himalayana)[२][३][४] नेपालमा पाइने एक प्रकारको चराको नाम हो । यसलाई अंग्रेजीमा "स्ल्याटी-हेडेड प्याराकिट" (Slaty-headed Parakeet) भनिन्छ ।
मदना सुगा (वैज्ञानिक नाम: Psittacula himalayana) नेपालमा पाइने एक प्रकारको चराको नाम हो । यसलाई अंग्रेजीमा "स्ल्याटी-हेडेड प्याराकिट" (Slaty-headed Parakeet) भनिन्छ ।
The slaty-headed parakeet (Psittacula himalayana) is the only psittacid species to exhibit altitudinal migration. The species' range extends from Pakistan, to Western Himalayas in India through Nepal and Bhutan and up to the Eastern Himalayas in the northeastern Indian state of Arunachal Pradesh. They descend to the valleys in winter, approximately during the last week of October.
Adults of both genders have green (tinted with blue) feathers on most of their body. It has a dark grey (slate colored) head with a light blue tint where head meets the neck. Males feature dark maroon patches on inner wing coverts. Females do not feature these maroon patches. Males have long central tail feathers which are shorter in female birds. The tail is green at base and becomes deep blue and widely tipped with bright yellow. The parakeet features a bright red-orange upper mandible with a pale yellow lower. It also has a pale yellow eye.[2]
The slaty-headed parakeet has a wide range throughout the Himalayas and surrounding areas. This bird is found is western Bhutan, most of Nepal, and in the following the Indian states; Sikkim, Uttarakhand, Himachal Pradesh,(southern) Jammu and Kashmir. It is can also be found in a small area north of Islamabad and in the southern areas of the Federally Administered Tribal Areas in Pakistan. The bird can also be found in small pockets of mountainous areas in the provinces of Kabul, Logar, Nangarhar, and Paktia in Afghanistan.[3]
The species is usually found at elevations of 460–2400 meters in its natural habitat of highland/hillside forest and valley woodlands. They are usually observed in small flocks or family groups in search for their diet of various fruits (wild and agriculturally grown), nuts, pine nuts, seeds, nectar, and acorns. Multiple larger flocks are usually seen near the end of the wet season, where they descend into the valleys for most of winter. It is common for to see them mingle with other parakeet species such as the rose-ringed parakeet, plum-headed parakeet, and blossom-headed parakeet. Females usually lay 4-5 eggs of about 28.5 x 22 mm. The eggs incubate for approximately 23–24 days before hatching. In their Afghanistan range, this bird will often nest in abandoned nest cavities of the scaly-bellied woodpecker, and these species may nest in close proximity to each other for security against predators. The slaty-headed parakeet usually breeds within the months of March–May. It has as typical lifespan of 15–17 years.[2]
The slaty-headed parakeet (Psittacula himalayana) is the only psittacid species to exhibit altitudinal migration. The species' range extends from Pakistan, to Western Himalayas in India through Nepal and Bhutan and up to the Eastern Himalayas in the northeastern Indian state of Arunachal Pradesh. They descend to the valleys in winter, approximately during the last week of October.
La cotorra del Himalaya (Psittacula himalayana)[2] es una especie de ave psitaciforme de la familia Psittaculidae que vive en el sur del Himalaya y el Hindu Kush.
La cotorra del Himalaya mide alrededor de 40 cm de largo,[3] de los cuales más de la mitad corresponden a su larga cola. Su plumaje es principalmente de color verde, más claro en el cuello y partes inferiores, salvo su cabeza y su cola. Su cabeza es de color gris oscuro con cierto tono azulado, y presenta la garganta y barbilla negras que se prolongan en una lista que enmarca la cabeza estrechándose hasta la nuca, y la parte posterior del cuello es de tonos turquesa. Las plumas centrales de su cola son azuladas en la parte superior y amarillas en la parte final, como las laterales y las inferiores. Su pico tiene la mandíbula superior de color rojo con la punta amarilla y la inferior amarilla. Los machos presentan una pequeña mancha granate oscuro en las alas, a la altura de los hombros, de la que carecen las hembras. Los inmaduros tienen la cabeza gris pero carecen del marco negro alrededor de su cuello.
Se extiende por las montañas desde el extremo este de Afganistán, por el norte de Pakistán y la India, Nepal y Bután. Se encuentra en los bosques mixtos alrededor de los bosques de ribera subtropicales, entre los 200 y 3000 metros de altitud.[4] Realiza migraciones altitudinales descendiendo a finales de octubre a los valles para pasar el invierno.
La cotorra del Himalaya (Psittacula himalayana) es una especie de ave psitaciforme de la familia Psittaculidae que vive en el sur del Himalaya y el Hindu Kush.
Psittacula himalayana Psittacula generoko animalia da. Hegaztien barruko Psittacidae familian sailkatua dago.
Psittacula himalayana Psittacula generoko animalia da. Hegaztien barruko Psittacidae familian sailkatua dago.
Himalajankaija (Psittacula himalayana) on aasialainen kaijalaji, jonka esiintymisalue ulottuu Afganistanista ja Länsi-Pakistanista Himalajan kautta Pohjois-Intiaan, Nepaliin, Bhutaniin ja Assamiin. Aikaisemmin harmaapääkaijaa pidettiin sen alalajina. Sen holotyypin kuvaili René-Primevère Lesson Himalajan laaksoista 1832.[2]
Himalajankaija (Psittacula himalayana) on aasialainen kaijalaji, jonka esiintymisalue ulottuu Afganistanista ja Länsi-Pakistanista Himalajan kautta Pohjois-Intiaan, Nepaliin, Bhutaniin ja Assamiin. Aikaisemmin harmaapääkaijaa pidettiin sen alalajina. Sen holotyypin kuvaili René-Primevère Lesson Himalajan laaksoista 1832.
Psittacula himalayana
La Perruche de l'Himalaya (Psittacula himalayana) ou Perruche à tête ardoisée, est une espèce d'oiseau appartenant à la famille des Psittacidae.
Cet oiseau se distingue de la Perruche à tête de prune par la couleur de la tête gris violacé et une taille plus grande (environ 40 cm de longueur au lieu de 33 ou 34).
Elle vit dans l'Himalaya entre 1 350 et 2 500 m. L'aire de répartition de la perruche de l'Himalaya correspond au versant sud de l'Himalaya, la perruche de l'Himalaya vit essentiellement en Inde, au Népal et au Bhoutan, une petite population vit au nord-est du Myanmar. Cette espèce est présente depuis les collines et les contreforts du Jammu jusqu'aux vallées montagneuses de l'est de l'état indien d'Arunachal Pradesh
Psittacula himalayana
La Perruche de l'Himalaya (Psittacula himalayana) ou Perruche à tête ardoisée, est une espèce d'oiseau appartenant à la famille des Psittacidae.
Il parrocchetto testardesia (Psittacula himalayana (Lesson, 1823) è un uccello della famiglia degli Psittaculidi. Del tutto simile al parrocchetto testaprugna, dal quale differisce sostanzialmente per la colorazione del capo tendente al grigio violaceo e per la taglia attorno ai 40 cm, vive nella zona dell'Himalaya, tra i 1350 e i 2500 metri.
Il parrocchetto testardesia (Psittacula himalayana (Lesson, 1823) è un uccello della famiglia degli Psittaculidi. Del tutto simile al parrocchetto testaprugna, dal quale differisce sostanzialmente per la colorazione del capo tendente al grigio violaceo e per la taglia attorno ai 40 cm, vive nella zona dell'Himalaya, tra i 1350 e i 2500 metri.
De grijskopparkiet (Psittacula himalayana) is een vogel uit de familie Psittaculidae (papegaaien van de Oude Wereld).
Deze soort komt voor in de Himalaya van Afghanistan tot noordelijk India, Nepal en westelijk Assam.
De grijskopparkiet (Psittacula himalayana) is een vogel uit de familie Psittaculidae (papegaaien van de Oude Wereld).
Himalayaparakit[2] (Psittacula himalayana) är en fågel i familjen östpapegojor inom ordningen papegojfåglar.[3]
Himalayaparakiten är en 40 cm lång, slank och grön papegoja med mörkgrått huvud. På skuldrorna syns en liten röd fläck och den långa, spetsiga stjärten har gult längst ut. Den är svart på hakan och i ett halsband runt huvudet, i nacken blåaktig. Näbben är röd på övre näbbhalvan, gul på den undre. Könen liknar varandra, men honan saknar den röda skulderfläcken. Den östligare arten gråhuvad papegoja är mindre och har ljusare grått huvud.[4]
Himalayaparakiten är en ljudlig art, som oftast låter höra ett högfrekvent, musikaliskt "tooi tooi", djupare än plommonhuvad papegoja (P. cyanocephala).[4]
Himalayaparakiten förekommer som namnet avslöjar i Himalaya, från Afghanistan till norra Indien, Nepal och västra Assam.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tidigare erkända arten Psittacula intermedia har visat sig vara en hybrid mellan himalayaparakit och plommonhuvad parakit (P. cyanocephala).[5] Gråhuvad parakit (P. finschii) behandlades tidigare som en underart till himalayaparakit, men urskiljs numera som egen art.
Himalayaparakiten häckar i subtropiska barr- och lövskogar, framför allt med inslag av himalayaceder, men även i jordbruksbygd på mellan 1250 och 2500 meters höjd. Den födosöker mestadels i träden och ses flyga akrobatiskt, vanligen i synkroniserade flockar. Födan består av frukter och frön från exempelvis kamferträd, kornell, olvon, Duranta och ekarten Quercus dilatata. Fågeln häckar mellan mars och juli i ett hål i ett träd, i Afghanistan vanligen i gamla bon av fjällig gröngöling. Vintertid söker den sig till lägre liggande områden.[1][4][6]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt vanlig.[7]
Himalayaparakit (Psittacula himalayana) är en fågel i familjen östpapegojor inom ordningen papegojfåglar.
Psittacula himalayana là một loài chim trong họ Psittacidae.[1]
Psittacula himalayana là một loài chim trong họ Psittacidae.
Psittacula himalayana (Lesson, 1832)
Охранный статусГималайский кольчатый попугай[1] (лат. Psittacula himalayana) — птица семейства попугаевых.
Длина тела 40 см, хвоста — 23 см. Основная окраска оперения зелёная, шея и голова тёмно-серого цвета с голубоватым отливом. На шее имеется «ожерелье» чёрного цвета, на горле — «галстук», на крыльях — красная полоса. Клюв красный. У самок более тусклая окраска, нет красных полос на крыльях.
Обитают от севера Индии до Вьетнама.
Населяют горные районы до высоты 2700 м над уровнем моря. В зимний период перелетают в более низкие места, в долины.
Вид включает в себя 2 подвида, довольно схожих между собой, но населяющих разные части ареала.
Гималайский кольчатый попугай (лат. Psittacula himalayana) — птица семейства попугаевых.
灰头鹦鹉(学名:Psittacula himalayana)为鹦鹉科鹦鹉属的鸟类。分布于巴基斯坦、不丹、印度、缅甸、至中南半岛以及中国大陆的四川、云南等地,主要生活于山谷雨林、山坡疏林的阔叶林上、山林边缘地带多野果的树上以及耕地。该物种的模式产地在喜马拉雅山脉。[2]
灰头鹦鹉(学名:Psittacula himalayana)为鹦鹉科鹦鹉属的鸟类。分布于巴基斯坦、不丹、印度、缅甸、至中南半岛以及中国大陆的四川、云南等地,主要生活于山谷雨林、山坡疏林的阔叶林上、山林边缘地带多野果的树上以及耕地。该物种的模式产地在喜马拉雅山脉。