dcsimg

Picus vaillantii ( Asturiano )

fornecido por wikipedia AST
 src=
Güevu de Picus vaillantii MHNT

El Picurrinchón ibéricu bereber (Picus vaillantii) ye una especie d'ave na familia Picidae de picatueros.

El so nome binomial fai referencia al esplorador y ornitólogu francés, François -y Vaillant.[2]

Distribución

Ye un reproductor residente en Marruecos, Arxelia y Tunicia nel noroeste d'África.

Reproducir nos montes de los montes hasta los 2000 m d'altor. El so nial ye un buecu nun árbol, y la puesta consiste de 4 a 8 güevos blancos brillantes depositaos sobre trocitos de madera.

Descripción

Mide de 30 a 33 cm de llargu y el so valumbu de nales ye de 45 a 51 cm. Ye bien similar al Picurrinchón ibéricu, especialmente les femes de la variedá Iberia P. v. sharpei.

El so parte dorsal ye verde y les zones inferiores son marielles verdoses, con una nuca carmesí. El bigote negru tien un cantu claru nel so parte cimeru. La so grupa ye d'un mariellu ocre y los cantos esteriores de les plumes primaries tienen rayitas blanques y negres. El so picu y pates son grises.

Dambos sexos son similares sacante que'l machu tien una corona carmesí, ente que la de la fema ye gris. Al igual que .P. v. sharpei, dambos sexos nun tener el tonu negru nel lorum y alredor del güeyu que se repara en casi toles formes del Picurrinchón ibéricu.

Prinda los inseutos de los que s'alimenta por aciu una rápida proyeición de la so llarga llingua, quedando l'inseutu xuntáu a la so pegañosa cuspia. A pesar de ser una ave pesao y grande, el so vuelu ye lliviano. El so llamáu ye un fuerte risáu, plue, plue, plue, bien paecida al del picatueru verde, anque daqué más rápida.

Referencies

  1. BirdLife International (2012). «Picus vaillantii» (inglés). Llista Roxa d'especies amenazaes de la UICN 2013.2. Consultáu'l 26 November 2013.
  2. Beolens, Bo (2003). Whose Bird? Men and Women Commemorated in the Common Names of Birds. London: Christopher Helm.
Protonotaria-citrea-002 edit.jpg Esta páxina forma parte del wikiproyeutu Aves, un esfuerciu collaborativu col fin d'ameyorar y organizar tolos conteníos rellacionaos con esti tema. Visita la páxina d'alderique del proyeutu pa collaborar y facer entrugues o suxerencies.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia AST

Picus vaillantii: Brief Summary ( Asturiano )

fornecido por wikipedia AST
Picus vaillantii  src= Güevu de Picus vaillantii MHNT

El Picurrinchón ibéricu bereber (Picus vaillantii) ye una especie d'ave na familia Picidae de picatueros.

El so nome binomial fai referencia al esplorador y ornitólogu francés, François -y Vaillant.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia AST

Picus vaillantii ( Bretã )

fornecido por wikipedia BR

Picus vaillantii[1] a zo ur spesad evned eus ar c'herentiad Picidae.

Anvet e voe Chloropicus Vaillantii (kentanv) da gentañ-penn (e 1847) gant an naturour gall Alfred Malherbe (1804-1865) : dougen a ra anv an evnoniour gall François Levaillant (1753-1824).

Doareoù pennañ

 src=
Picus vaillantii,
luc'hskeudennet e Maroko.

Boued

Bevañ a ra diwar amprevaned.

Annez

Kavout a reer ar spesad e Norzhafrika, e menezioù Aljeria, Maroko ha Tunizia[2].

Rummadur

Sellet e voe outañ evel un isspesad d'ar gazeg-koad (Picus viridis) e-pad pell amzer.

Liammoù diavaez


Commons
Muioc'h a restroù diwar-benn

a vo kavet e Wikimedia Commons.

Notennoù ha daveennoù

  1. N'en deus ar spesad anv boutin ebet testeniekaet e brezhoneg evit poent.
  2. (en) Picus vaillantii war al lec'hienn Avibase.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia BR

Picus vaillantii: Brief Summary ( Bretã )

fornecido por wikipedia BR

Picus vaillantii a zo ur spesad evned eus ar c'herentiad Picidae.

Anvet e voe Chloropicus Vaillantii (kentanv) da gentañ-penn (e 1847) gant an naturour gall Alfred Malherbe (1804-1865) : dougen a ra anv an evnoniour gall François Levaillant (1753-1824).

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia BR

Picot verd del Magrib ( Catalão; Valenciano )

fornecido por wikipedia CA
 src=
Picus vaillantii

El picot verd del Magrib o picot verd nord-africà[1] (Picus vaillantii) és un ocell de la família dels pícids (Picidae) que habita a les muntanyes del nord d'Àfrica, al Marroc, Algèria i Tunis.

Referències

 src= A Wikimedia Commons hi ha contingut multimèdia relatiu a: Picot verd del Magrib Modifica l'enllaç a Wikidata


licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autors i editors de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia CA

Picot verd del Magrib: Brief Summary ( Catalão; Valenciano )

fornecido por wikipedia CA
 src= Picus vaillantii

El picot verd del Magrib o picot verd nord-africà (Picus vaillantii) és un ocell de la família dels pícids (Picidae) que habita a les muntanyes del nord d'Àfrica, al Marroc, Algèria i Tunis.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autors i editors de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia CA

Cnocell werdd Levaillant ( Galês )

fornecido por wikipedia CY

Aderyn a rhywogaeth o adar yw Cnocell werdd Levaillant (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: cnocellau gwyrddion Levaillant) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Picus vaillantii; yr enw Saesneg arno yw Levaillant’s woodpecker. Mae'n perthyn i deulu'r Cnocellod (Lladin: Picidae) sydd yn urdd y Piciformes.[1]

Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn P. vaillantii, sef enw'r rhywogaeth.[2]

Teulu

Mae'r cnocell werdd Levaillant yn perthyn i deulu'r Cnocellod (Lladin: Picidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:

Rhestr Wicidata:

rhywogaeth enw tacson delwedd Cnocell ddu Dryocopus martius Cnocell fraith Japan Yungipicus kizuki
Dendrocopos kizuki on tree.JPG
Cnocell gorunfrown Yungipicus moluccensis
Sunda pygmy woodpecker (Dendrocopos moluccensis) - Flickr - Lip Kee.jpg
Cnocell Magellan Campephilus magellanicus
Magellanic Woodpecker Male (Campephilus magellanicus).jpg
Cnocell y mês Melanerpes formicivorus
Melanerpes formicivorus -San Luis Obispo, California, USA -male-8.jpg
Corgnocell Temminck Yungipicus temminckii
Male of Dendrocopos temminckii.JPG
Diwedd y rhestr a gynhyrchwyd yn otomatig o Wicidata.

Gweler hefyd

Cyfeiriadau

  1. Gwefan Cymdeithas Edward Llwyd; adalwyd 30 Medi 2016.
  2. Gwefan Avibase; adalwyd 3 Hydref 2016.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Awduron a golygyddion Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia CY

Cnocell werdd Levaillant: Brief Summary ( Galês )

fornecido por wikipedia CY

Aderyn a rhywogaeth o adar yw Cnocell werdd Levaillant (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: cnocellau gwyrddion Levaillant) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Picus vaillantii; yr enw Saesneg arno yw Levaillant’s woodpecker. Mae'n perthyn i deulu'r Cnocellod (Lladin: Picidae) sydd yn urdd y Piciformes.

Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn P. vaillantii, sef enw'r rhywogaeth.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Awduron a golygyddion Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia CY

Atlasgrünspecht ( Alemão )

fornecido por wikipedia DE
 src=
Picus vaillantii

Der Atlasgrünspecht (Picus vaillantii) ist eine Vogelart aus der Familie der Spechte (Picidae). Er galt lange als Unterart des Grünspechts, wird heute jedoch als eigenständige Art betrachtet. Die mittelgroße Spechtart besiedelt ein relativ kleines Gebiet in Nordafrika, das Nordwest-Marokko, Nord-Algerien sowie den Nordwesten Tunesiens umfasst. Der Atlasgrünspecht bewohnt montane Laub- und Mischwälder.

Die Art gilt als lokal verbreitet und recht häufig. Angaben zum Bestandstrend gibt es nicht, der Bestand gilt jedoch zumindest nicht als schnell rückläufig. Der Atlasgrünspecht wird von der IUCN daher als LC IUCN 3 1.svg (=least concern – nicht gefährdet) eingestuft.

Beschreibung

Der Atlasgrünspecht ist ein typischer Vertreter der Gattung Picus und ähnelt in Habitus und Färbung dem auch in Mitteleuropa heimischen Grünspecht. Es sind mittelgroße Spechte mit einer undeutlichen Federhaube, einem steifen, langen Schwanz und einem langen, leicht meißelförmig zugespitzten und an der Basis breiten Schnabel. Der Schnabelfirst ist leicht nach unten gebogen. Die Körperlänge beträgt 30–33 cm[1], die Flügellänge 154–170 mm. Sie sind damit nur unwesentlich kleiner als ein Grünspecht. Die Art zeigt hinsichtlich der Färbung einen deutlichen Geschlechtsdimorphismus.

Beim Männchen sind der gesamte Rücken, die Schirmfedern und die Armdecken leuchtend gelblich grün. Der Bürzel ist leuchtend gelb; die Oberschwanzdecken sind ebenfalls leuchtend gelb mit grünen Basen. Die Handdecken und -schwingen sind schwärzlich, die inneren Handschwingen zeigen grüne Säume. Innen- wie Außenfahnen weisen eine weiße, bandartige Fleckung auf. Die Armschwingen haben grüne Außenfahnen mit einem Goldton, die Innenfahnen sind auf schwärzlichem Grund etwa über die halbe Breite ebenfalls weiß gebändert. Die Schwanzoberseite ist schwärzlich mit grünen Säumen, die mittleren Steuerfedern und gelegentlich auch die übrigen zeigen eine schwache helle Bänderung.

Die Brust ist gelbgrün, die übrige Rumpfunterseite gelblich weiß. Die hinteren Flanken, der Unterbauch und die Oberschwanzdecken zeigen auf diesem Grund eine deutliche olivgraue bis grünliche pfeilspitzenartige Zeichnung oder Querbänderung. Die Unterflügel sind grau und weiß gebändert, die Unterflügeldecken zeigen einen gelben oder grünen Ton. Der Unterschwanz ist ähnlich wie der Oberschwanz gefärbt, die äußeren Steuerfedern sind jedoch heller und deutlich gebändert.

Stirn, Oberkopf und Nacken sind rot, die Augenumgebung und die Ohrdecken graugrün. Der sehr kräftige und deutlich abgesetzte Bartstreif ist einfarbig schwarz und nach oben deutlich schmal weiß begrenzt. Kinn und Kehle sind einfarbig grau-weißlich, häufig mit einem leichten Grünton. Die Halsseiten sind wie die Brust gelbgrün.

Der Schnabel ist dunkelgrau oder bräunlich schwarz, die Basis des Unterschnabels heller und eher grünlich. Beine und Zehen sind olivgrau. Die Iris ist weiß oder weißlich und zeigt insgesamt einen Rosaton oder einen rosafarbenen Außenring.

Beim Weibchen ist der Oberkopf überwiegend schwärzlich grau, die rote Partie ist auf den Nacken und die hinteren Oberkopfseiten beschränkt.

Lautäußerungen

Die Lautäußerungen ähneln sehr denen des Grünspechts. Die meisten Rufe sind wie bei diesem Varianten von „kyack“ oder „kewk“- Lauten, die einzeln oder in lockeren Serien geäußert werden. Bei Begegnungen mit Artgenossen sind die Rufe explosiver etwa wie „kyik, kyik, kyik…“. Der bekannteste Ruf ist ein lachendes, etwas ansteigendes „klew-klew-klewk“. Verglichen mit dem Grünspecht sind alle diese Laute weniger kräftig und mehr pfeifend, die Rufreihen sind schneller und deren Tonhöhe mehr gleichbleibend. Atlasgrünspechte trommeln zudem häufiger als Grünspechte, die Trommelwirbel dauern 1,0–1,5 Sekunden.[1]

Verbreitung und Lebensraum

Diese Spechtart besiedelt ein relativ kleines Gebiet in Nordafrika, das Nordwest-Marokko, Nord-Algerien sowie den Nordwesten Tunesiens umfasst. Die Größe des Gesamtverbreitungsgebietes ist nicht bekannt.[2]

Atlasgrünspechte bewohnen montane Laub- und Mischwälder, die aus Zedern, Steineiche (Quercus ilex), Tannen und Pappeln bestehen. Die Art kommt dort vor allem auf Lichtungen oder Kahlschlägen in Höhen zwischen 950 und 2600 m vor, die Höhenverbreitung reicht bis zur Baumgrenze.

Bestand und Gefährdung

Angaben zur Größe des Weltbestandes sind nicht verfügbar. Die Art gilt als lokal verbreitet und recht häufig. Angaben zum Bestandstrend gibt es ebenfalls nicht, der Bestand gilt jedoch zumindest nicht als schnell rückläufig. Der Atlasgrünspecht wird von der IUCN daher als ungefährdet („least concern“) eingestuft.

Quellen

Einzelnachweise

  1. a b Lars Svensson, Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström: Der neue Kosmos Vogelführer. Kosmos, Stuttgart 1999, ISBN 3-440-07720-9, S. 224–225
  2. Factsheet auf BirdLife International

Literatur

Weblinks

 title=
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia DE

Atlasgrünspecht: Brief Summary ( Alemão )

fornecido por wikipedia DE
 src= Picus vaillantii

Der Atlasgrünspecht (Picus vaillantii) ist eine Vogelart aus der Familie der Spechte (Picidae). Er galt lange als Unterart des Grünspechts, wird heute jedoch als eigenständige Art betrachtet. Die mittelgroße Spechtart besiedelt ein relativ kleines Gebiet in Nordafrika, das Nordwest-Marokko, Nord-Algerien sowie den Nordwesten Tunesiens umfasst. Der Atlasgrünspecht bewohnt montane Laub- und Mischwälder.

Die Art gilt als lokal verbreitet und recht häufig. Angaben zum Bestandstrend gibt es nicht, der Bestand gilt jedoch zumindest nicht als schnell rückläufig. Der Atlasgrünspecht wird von der IUCN daher als LC IUCN 3 1.svg (=least concern – nicht gefährdet) eingestuft.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia DE

Aslewlaw ( Cabila )

fornecido por wikipedia emerging languages

Aslewlaw (Assaɣ ussnan: Picus vaillantii) d talmest n yigṭaṭ yeṭṭafaren tawsit n uslulaw, dɣa tawsit-a d tin yeṭṭafaren tawacult n imeddeɣgejja

Talmest-a d tin yettidiren deg Lezzayer (d Tmurt n Iqbayliyen) yakk d Umeṛṛuk. Yettili deg tẓegwa d taganin n idurar n waṭlas

Aẓaṛ n wawal

Iqbayliyen d Icawiyen ssemman-as s yisem-a «aslewlaw» acku asčewčew-is d win yettemcabin s waṭas ar uslilew

Aglam

Tiddi n uslewlaw d tin igan gar n 30 ar 33 cm. Ma d teɣzi-ynes gar 45 d 51 cm. S isefka ayyi ad yili yettemcabi ar weslewlaw n ibirya

Tikeli

Amyaraw

Aslewlaw deg yidles Aqbayli

Ẓeṛ daɣen

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia emerging languages

Aslewlaw: Brief Summary ( Cabila )

fornecido por wikipedia emerging languages

Aslewlaw (Assaɣ ussnan: Picus vaillantii) d talmest n yigṭaṭ yeṭṭafaren tawsit n uslulaw, dɣa tawsit-a d tin yeṭṭafaren tawacult n imeddeɣgejja

Talmest-a d tin yettidiren deg Lezzayer (d Tmurt n Iqbayliyen) yakk d Umeṛṛuk. Yettili deg tẓegwa d taganin n idurar n waṭlas

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia emerging languages

Levaillant's woodpecker ( Inglês )

fornecido por wikipedia EN

Egg of Picus vaillantii MHNT

Levaillant's woodpecker (Picus vaillantii) or Levaillant's green woodpecker, is a large African member of the woodpecker family Picidae.

Taxonomy

Levaillant's woodpecker is sometimes considered a subspecies of the European green woodpecker. It is monotypic, meaning it has no subspecies.

This species was named in honour of the French explorer, collector and ornithologist, François Le Vaillant.[2]

Distribution and habitat

Levaillant's woodpecker is found in the three Maghreb countries Morocco, Algeria and Tunisia in northwest Africa. It breeds in mountain forests up to the treeline at around 2000m.

Description

Levaillant's woodpecker is 30–33 cm in length with a 45–51 cm wingspan. It is very similar to the European green woodpecker and the Iberian Green woodpecker (especially females). Both Levaillant's woodpecker and the Iberian Green woodpecker were formerly considered subspecies of P. viridis.

Levaillant's woodpecker is dark green above and yellowish green below, with a crimson nape. The black moustache has a pale border above. The rump is chrome yellow and the outer webs of the primaries are barred black and white. The bill and feet are slate grey.

Sexes are similar except that the male has a crimson crown, whereas the female's crown is grey. Like .P. v. sharpei, both sexes lack the black on the lores and around the eye shown by most forms of the green woodpecker.

The call is a loud ringing laugh, plue, plue, plue, very like the green woodpecker's yaffle, but perhaps slightly faster.

Behaviour

This woodpecker's insect food is captured by a rapid outward flick of the long tongue, and gummed to its tip by sticky saliva. Though a large and heavy bird it has an easy, bounding flight. The nest is a hole in a tree, and 4-8 glossy white eggs are laid on wood chips.

References

  1. ^ BirdLife International (2016). "Picus vaillantii". IUCN Red List of Threatened Species. 2016: e.T22681474A92908280. doi:10.2305/IUCN.UK.2016-3.RLTS.T22681474A92908280.en. Retrieved 12 November 2021.
  2. ^ Beolens, Bo; Watkins, Michael (2003). Whose Bird? Men and Women Commemorated in the Common Names of Birds. London: Christopher Helm. p. 205.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EN

Levaillant's woodpecker: Brief Summary ( Inglês )

fornecido por wikipedia EN
Egg of Picus vaillantii MHNT

Levaillant's woodpecker (Picus vaillantii) or Levaillant's green woodpecker, is a large African member of the woodpecker family Picidae.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EN

Vaijanta pego ( Esperanto )

fornecido por wikipedia EO

La Vaijanta pego, Vaijanta verdpegoAtlasa verdpego (Picus vaillantii) estas granda birdo de la familio de pegedoj kaj genro de Pegoj, kiu estas disvastigita en la tri landoj de Magrebo tio estas Maroko, Alĝerio kaj Tunizio en nordokcidenta Afriko.

La Vaijanta pego reproduktiĝas en montaraj arbaroj ĝis la arbolimo ĉirkaŭ 2000m super marnivelo en la montaro de Atlasoj. La nesto estas arbotruo, kie la ino demetas 4-8 brilblankajn ovojnsur lignosplitoj.

Aspekto

La Vaijanta pego estas 30-33 cm longa kun enverguro de 45-51 cm. Ĝi estas tre simila al la specio de Eŭropo Verda pego, ĉefe ĉe inoj de la raso de la Iberia duoninsulo nome P. viridis sharpei.

La Vaijanta pego estas malhelverda supre kaj flavverda sube, kun skarlata nuko. La nigra mustaĉbrido havas palan bordon supre. La pugo estas tre flava kaj en flugiloj estas parto striita nigroblanka. La beko kaj kruroj estas ardezgrizaj, sed tiu montras pli flavecan suban makzelon.

Ambau seksoj estas similaj escepte ke la masklo havas skarlatajn ne nur la nukon, sed ankaŭ la kronon, dum la krono de la ino estas griza. Kiel ĉe P. viridis sharpei, al ambaŭ seksoj mankas nigro en brido kaj en masko ĉirkaŭokula, kion montras plej parto de la formoj de la Verda Pego.

Subspecioj

Ne estas agnoskataj subspecioj ( monotipa ) (foje tiu taksono estis konsiderata subspecio de la Verda pego de kelkaj fakuloj).

Kutimoj

Tiu palearktisa specio manĝas insektojn kiujn kaptas per rapida pafo de sia longa lango, kaj algluas al tiesp into per glueca salivo. Kvankam temas pri granda kaj peza birdo, ĝi havas facilan kaj ondecan flugon. La voĉo estas laŭta kvazaŭ rido, plu, plu, plu, simila al tiu de la Verda pego.

La Vaijanta pego ricevis la nomon honore la francan esploriston, kolektiston kaj ornitologon, François Le Vaillant.

Vidu ankaŭ

Referencoj

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Vikipedio aŭtoroj kaj redaktantoj
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EO

Vaijanta pego: Brief Summary ( Esperanto )

fornecido por wikipedia EO

La Vaijanta pego, Vaijanta verdpego aŭ Atlasa verdpego (Picus vaillantii) estas granda birdo de la familio de pegedoj kaj genro de Pegoj, kiu estas disvastigita en la tri landoj de Magrebo tio estas Maroko, Alĝerio kaj Tunizio en nordokcidenta Afriko.

La Vaijanta pego reproduktiĝas en montaraj arbaroj ĝis la arbolimo ĉirkaŭ 2000m super marnivelo en la montaro de Atlasoj. La nesto estas arbotruo, kie la ino demetas 4-8 brilblankajn ovojnsur lignosplitoj.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Vikipedio aŭtoroj kaj redaktantoj
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EO

Picus vaillantii ( Espanhol; Castelhano )

fornecido por wikipedia ES
 src=
Huevo de Picus vaillantii MHNT

El pito real bereber (Picus vaillantii) es una especie de ave piciforme de la familia Picidae de pájaros carpinteros.

Su nombre binomial hace referencia al explorador y ornitólogo francés, François Le Vaillant.[2]

Distribución

Es un reproductor residente en Marruecos, Argelia y Túnez en el noroeste de África.

Se reproduce en los bosques de las montañas hasta los 2000 m de altura. Su nido es un hueco en un árbol, y la puesta consiste de 4 a 8 huevos blancos brillantes depositados sobre trocitos de madera.

Descripción

Mide de 30 a 33 cm de largo y su envergadura de alas es de 45 a 51 cm. Es muy similar al pito real, especialmente las hembras de la variedad Iberia P. v.sharpei.

Su parte dorsal es verde y las zonas inferiores son amarillas verdosas, con una nuca carmesí. El bigote negro posee un borde claro en su parte superior. Su grupa es de un amarillo ocre y los bordes exteriores de las plumas primarias poseen rayitas blancas y negras. Su pico y patas son grises.

Ambos sexos son similares excepto que el macho tiene una corona carmesí, mientras que la de la hembra es gris. Al igual que .P. v. sharpei, ambos sexos no poseen el tono negro en el lorum y alrededor del ojo que se observa en casi todas las formas del Pito real.

Captura los insectos de los que se alimenta mediante una rápida proyección de su larga lengua, quedando el insecto adherido a su pegajosa saliva. A pesar de ser un ave pesada y grande, su vuelo es grácil. Su llamado es una fuerte risotada, plue, plue, plue, muy parecida al del pájaro carpintero verde, aunque algo más rápida.

Referencias

  1. BirdLife International (2012). «Picus vaillantii». Lista Roja de especies amenazadas de la UICN 2013.2 (en inglés). ISSN 2307-8235. Consultado el 26 de noviembre de 2013.
  2. Beolens, Bo; Watkins, Michael (2003). Whose Bird? Men and Women Commemorated in the Common Names of Birds. London: Christopher Helm. p. 205.

 title=
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autores y editores de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia ES

Picus vaillantii: Brief Summary ( Espanhol; Castelhano )

fornecido por wikipedia ES
 src= Huevo de Picus vaillantii MHNT

El pito real bereber (Picus vaillantii) es una especie de ave piciforme de la familia Picidae de pájaros carpinteros.

Su nombre binomial hace referencia al explorador y ornitólogo francés, François Le Vaillant.​

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autores y editores de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia ES

Picus vaillantii ( Basco )

fornecido por wikipedia EU

Picus vaillantii Picus generoko animalia da. Hegaztien barruko Picidae familian sailkatua dago.

Erreferentziak

  1. (Ingelesez)BirdLife International (2012) Species factsheet. www.birdlife.org webgunetitik jaitsia 2012/05/07an
  2. (Ingelesez) IOC Master List

Ikus, gainera

(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.log.warn("Gadget "ErrefAurrebista" was not loaded. Please migrate it to use ResourceLoader. See u003Chttps://eu.wikipedia.org/wiki/Berezi:Gadgetaku003E.");});
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipediako egileak eta editoreak
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EU

Picus vaillantii: Brief Summary ( Basco )

fornecido por wikipedia EU

Picus vaillantii Picus generoko animalia da. Hegaztien barruko Picidae familian sailkatua dago.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipediako egileak eta editoreak
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EU

Atlaksenvihertikka ( Finlandês )

fornecido por wikipedia FI

Atlaksenvihertikka (Picus vaillantii) on keskikokoinen luoteisafrikkalainen tikkalintu. Lajin nimesi Alfred Malherbe 1847 ranskalaisen François Le Vaillantin kunniaksi.

Koko ja ulkonäkö

Linnun pituus on 30–32 cm, siipien kärkiväli 41–43 cm ja paino noin 150–170 grammaa. Sen höyhenpuku on yläpuolelta tummanvihreä ja alapuolelta kellanvihreä, yläperä on keltainen. Uloimmat käsisulat ovat mustavalkeat. Koiraalla on karmiininpunainen päälaki, naaraalla se on harmaa tai musta. Äänet muistuttavat vihertikan ääniä. Pärryttää harvoin. Laji muistuttaa suuresti vihertikan alalajia sharpei, ja monet tutkijat luokittelevat sen vihertikan (P. viridis) alalajiksi.

Esiintyminen

Atlaksenvihertikka elää Luoteis-Afrikassa Marokossa, Algeriassa ja Tunisiassa 100 000–1 000 000 neliökilometrin alueella, lähinnä Atlasvuoristossa. Lajin kanta on elinvoimainen. Se on ilmeisesti paikkalintu.

Elinympäristö

Atlaksenvihertikan elinaluetta ovat vuoristometsät, aina kahden kilometrin korkeuteen saakka.

Lisääntyminen

 src=
Atlaksenvihertikan muna

Laji pesii huhti-kesäkuussa. Se kovertaa syvyydeltään 40–50 cm pesäkolon puuhun. Munia on 4-8 kappaletta, tavallisimmin niitä on kuudesta seitsemään.

Ravinto

Atlaksenvihertikka syö pääasiassa muurahaisia, mutta se käyttää ravinnokseen myös lahopuissa eläviä muita hyönteisiä ja niiden toukkia.

Lähteet

  • Cramp, Stanley (päätoim.) 1985: Handbook of the Birds of Europe, the Middle East and North Africa. Vol. IV. – Oxford University Press. Hong Kong. ISBN 0-19-857505-X
  • Kuvia
  1. BirdLife International: Picus vaillantii IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.2. 2012. International Union for Conservation of Nature, IUCN, Iucnredlist.org. Viitattu 9.6.2014. (englanniksi)
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedian tekijät ja toimittajat
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia FI

Atlaksenvihertikka: Brief Summary ( Finlandês )

fornecido por wikipedia FI

Atlaksenvihertikka (Picus vaillantii) on keskikokoinen luoteisafrikkalainen tikkalintu. Lajin nimesi Alfred Malherbe 1847 ranskalaisen François Le Vaillantin kunniaksi.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedian tekijät ja toimittajat
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia FI

Pic de Levaillant ( Francês )

fornecido por wikipedia FR

Picus vaillantii

Le Pic de Levaillant (Picus vaillantii) est une espèce d'oiseaux de la famille des Picidae.

Description

 src=

Le pic de Levaillant mesure 30 à 33 cm de long pour une envergure de 45 à 51 cm. Il ressemble au pic de Sharpe (Picus sharpei).

Répartition et habitat

Cet oiseau est répandu à travers le massif de l'Atlas ; il fréquente les forêts de montagne, jusqu'à la limite de croissance des arbres, à environ 2 000 m.

Comportement

Reproduction

Le nid est un trou dans un arbre où la femelle pond de 4 à 8 œufs blancs brillants, posés sur des copeaux de bois.

 src=
Œuf de Picus vaillantiiMHNT

Systématique

L'espèce a été décrite par l’ornithologue français Alfred Malherbe sous le nom scientifique de Chloropicus vaillantii, en 1847. Il l'a dédiée à son confrère l'ornithologue français, François Levaillant[1].

Le Pic de Levaillant et l'Homme

Notes et références

  1. Malherbe, Mémoires de l'Académie royale de Metz, vol. 28 (1847), p. 130.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia FR

Pic de Levaillant: Brief Summary ( Francês )

fornecido por wikipedia FR

Picus vaillantii

Le Pic de Levaillant (Picus vaillantii) est une espèce d'oiseaux de la famille des Picidae.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia FR

Levaillants specht ( Neerlandês; Flamengo )

fornecido por wikipedia NL

Vogels

Levaillants specht (Picus vaillantii) is een vogelsoort uit de familie van de spechten (Picidae). De soort is vernoemd naar de Franse ontdekkingsreiziger, verzamelaar en ornitholoog François Le Vaillant.

Kenmerken

Levaillants specht is een erg grote soort binnen zijn geslacht, hij wordt 30 tot 33 cm groot, zijn vleugelspanwijdte bedraagt 45 tot 51 cm. Levaillants specht lijkt erg veel op de groene specht, en zeker op de vrouwtjes van de Iberische ondersoort Picus viridis sharpei. De specht heeft een donkergroene rug, een geelgroene buik een vuurrode nek. De stuit is chroomgeel en de buitenste slagveren zijn zwart en wit. De poten zijn grijs.

Mannetjes en vrouwtjes lijken op elkaar, er is maar één verschil namelijk de vuurrode nek, die hebben alleen de mannetjes. De vrouwtjes hebben een grijze nek.

Voortplanting

Zijn nest maakt hij meestal in een boomholte. Daar legt het vrouwtje dan 4 à 8 witglanzende eieren op een bedje van houtsnippers.

Verspreiding en leefgebied

Deze soort komt algemeen voor als standvogel in drie Maghreb landen: Marokko, Algerije en Tunesië. Hij broedt in bergbossen tot aan de boomgrens op ongeveer 2000 meter hoogte.

Bronnen, noten en/of referenties
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia NL

Levaillants specht: Brief Summary ( Neerlandês; Flamengo )

fornecido por wikipedia NL

Levaillants specht (Picus vaillantii) is een vogelsoort uit de familie van de spechten (Picidae). De soort is vernoemd naar de Franse ontdekkingsreiziger, verzamelaar en ornitholoog François Le Vaillant.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia NL

Dzięcioł algierski ( Polonês )

fornecido por wikipedia POL
Commons Multimedia w Wikimedia Commons

Dzięcioł algierski (Picus vaillantii)[2] – gatunek dzięcioła występujący w górach Atlas[3]. Obie płcie mają czarny wąs niepołączony z ciemnym kantarkiem (u samicy podobnego dzięcioła zielonego z podgatunku sharpei wąs i ciemny kantarek łączą się)[3]. Samiec ma czerwoną czapeczkę od czoła do potylicy, u samicy czapeczka czerwona jest tylko z tyłu, na wierzchu głowy jest czarno plamkowana[4].

Przypisy

  1. Picus vaillantii. Czerwona księga gatunków zagrożonych (IUCN Red List of Threatened Species) (ang.).
  2. PawełP. Mielczarek PawełP., MarekM. Kuziemko MarekM., Kompletna lista ptaków świata, www.eko.uj.edu.pl [dostęp 2017-03-13] .
  3. a b L.L. Jonsson L.L., Ptaki Europy i obszaru śródziemnomorskiego, 2006 .
  4. LarsL. Svensson LarsL., KillianK. Mullarney KillianK., DanD. Zetterstrom DanD., Collins Bird Guide, second edition .
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia POL

Dzięcioł algierski: Brief Summary ( Polonês )

fornecido por wikipedia POL

Dzięcioł algierski (Picus vaillantii) – gatunek dzięcioła występujący w górach Atlas. Obie płcie mają czarny wąs niepołączony z ciemnym kantarkiem (u samicy podobnego dzięcioła zielonego z podgatunku sharpei wąs i ciemny kantarek łączą się). Samiec ma czerwoną czapeczkę od czoła do potylicy, u samicy czapeczka czerwona jest tylko z tyłu, na wierzchu głowy jest czarno plamkowana.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia POL

Atlasgröngöling ( Sueco )

fornecido por wikipedia SV

Atlasgröngöling[2] (Picus vaillantii) är en stor hackspett inom släktet Picus som enbart förekommer i nordvästra Afrika.[3]

Utseende, läte och fältkännetecken

Atlasgröngölingen är i samma storleksordning som gröngölingen men i genomsnitt lite mindre, med en längd på 30–33 centimeter och ett vingspann på 45–51 centimeter. Den är mycket lik gröngölingen, med mörkt mossgrön ovansida och gulaktigt grön undersida samt en klarröd nacke.

Hanen har även likt gröngölingshanen en röd hjässa, medan honan, till skillnad från gröngölingshonan, helt saknar rött på hjässan där den istället är mörkt grå. Det svarta mustaschstrecket omgärdas av en ljus kant och ögat omgärdas inte av svart som hos nominatformen av gröngöling.

På det hela taget är atlasgröngölingshanen mycket lik honan av iberisk gröngöling, som vissa betraktar som en egen art, andra som en underart till gröngöling. Övergumpen är ljusare och klarare gul än gröngölingens och de yttre stjärtfjädrarna är randade i grågrönt och vitt. Näbben, som är något kortare än hos gröngölingen, är ljus vid näbbroten och grå vid spetsen och fötterna är grå.

Trots sin storlek och tyngd har den en lätt och bågig flykt. Dess sång är ett ljudligt ringande skrattläte, plue, plue, plue, som håller ett snabbare tempo än gröngölingens. Den trummar oftare än gröngölingen och virvlarna varar mellan en och 1,5 sekund.

Utbredning och levnadssätt

Den häckar i bergsskogar med ceder, ek, tall och poppel, gärna gammal skog upp till och med trädgränsen på en höjd av ungefär 2000 meter. De har sina bon i trädhålor och de lägger mellan fyra och åtta glansigt vita ägg på en bädd av träflisor. Den livnär sig på insekter som den fångar med sin långa snabba tunga som har en kladdig saliv som insekterna fastnar i.

 src=
Ägg från atlasgröngölingen.

Status och hot

Atlasgröngölingens världspopulation har inte uppskattats och kunskapen om dess utveckling är begränsad. Utbredningsområdet är dock relativt stort och den anses inte hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som livskraftig (LC). Den beskrivs som relativt vanlig.[1]

Namn

Sitt vetenskapliga namn har den fått efter den franske upptäcktsresanden och naturvetaren François Le Vaillant.[4]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] BirdLife International 2012 Picus vaillantii Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Källor

  • Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 224-225

Externa länkar

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia författare och redaktörer
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SV

Atlasgröngöling: Brief Summary ( Sueco )

fornecido por wikipedia SV

Atlasgröngöling (Picus vaillantii) är en stor hackspett inom släktet Picus som enbart förekommer i nordvästra Afrika.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia författare och redaktörer
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SV

Picus vaillantii ( Vietnamita )

fornecido por wikipedia VI

Picus vaillantii là một loài chim trong họ Picidae.[2] Loài gõ kiến này là loài định cư và sinh sản tại ba nước Maghreb Maroc, Algeria và Tunisia ở phía tây bắc châu Phi. Loài này được đặt theo tên của nhà thám hiểm người Pháp, nhà sưu tập và nhà nghiên cứu chim, François Le Vaillant. Loài gõ kiến này sinh sống ở rừng trên núi đến độ cao 2000 m. Chúng làm tổ trong các hốc cây. Chim mái đẻ một lứa từ 4-8 trứng. Chim gõ kiến ​​Levaillant dài 30–33 cm với sải cánh dài 45–51 cm. Nó rất giống với chim gõ kiến ​​xanh châu Âu, đặc biệt là chim mái của giống Iberia P. v sharpei.

Chú thích

  1. ^ BirdLife International (2012). Picus vaillantii. Sách Đỏ IUCN các loài bị đe dọa. Phiên bản 2013.2. Liên minh Bảo tồn Thiên nhiên Quốc tế. Truy cập ngày 26 tháng 11 năm 2013.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson (2012). “The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.7.”. Truy cập ngày 19 tháng 12 năm 2012.

Tham khảo

 src=
Trứng Picus vaillantii


Hình tượng sơ khai Bài viết liên quan đến bộ Gõ kiến này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia VI

Picus vaillantii: Brief Summary ( Vietnamita )

fornecido por wikipedia VI

Picus vaillantii là một loài chim trong họ Picidae. Loài gõ kiến này là loài định cư và sinh sản tại ba nước Maghreb Maroc, Algeria và Tunisia ở phía tây bắc châu Phi. Loài này được đặt theo tên của nhà thám hiểm người Pháp, nhà sưu tập và nhà nghiên cứu chim, François Le Vaillant. Loài gõ kiến này sinh sống ở rừng trên núi đến độ cao 2000 m. Chúng làm tổ trong các hốc cây. Chim mái đẻ một lứa từ 4-8 trứng. Chim gõ kiến ​​Levaillant dài 30–33 cm với sải cánh dài 45–51 cm. Nó rất giống với chim gõ kiến ​​xanh châu Âu, đặc biệt là chim mái của giống Iberia P. v sharpei.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia VI

Левайлантов зелёный дятел ( Russo )

fornecido por wikipedia русскую Википедию
 src=
Яйцо Picus vaillantii

Левайлантов зелёный дятел[2](лат. Picus vaillantii) — вид птиц семейства дятловых. Долгое время считался подвидом зелёного дятла, сегодня, однако, рассматривается в качестве самостоятельного вида. Видовое латинское название дано в честь французского орнитолога Франсуа Левальяна (1753—1824).

Описание

Picus vaillantii очень похож на обитающего в Европе зелёного дятла, особенно на подвид Picus viridis sharpei, обитающий на Пиренейском полуострове. У обоих полов имеется чёрная полоса, т. н. «борода» (у самцов зелёных дятлов «борода» красного цвета). В отличие от зелёного дятла у хохлатого зелёного дятла отсутствует чёрная маска на лице, оперение в области глаз от серого до зеленоватого цвета. Как и у седого дятла, у Picus vaillantii между глазами и основанием клюва имеется чёрная уздечка.

Распространение

Северо-запад Марокко через север Алжира до северо-запада Туниса. Хохлатый зелёный дятел встречается на полянах среди каменных дубов и кедров, от прибрежных местностей вплоть до субальпийских высот.

Подвиды

Монотипный вид. Не имеет известных подвидов.

Примечания

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Авторы и редакторы Википедии

Левайлантов зелёный дятел: Brief Summary ( Russo )

fornecido por wikipedia русскую Википедию
 src= Яйцо Picus vaillantii

Левайлантов зелёный дятел(лат. Picus vaillantii) — вид птиц семейства дятловых. Долгое время считался подвидом зелёного дятла, сегодня, однако, рассматривается в качестве самостоятельного вида. Видовое латинское название дано в честь французского орнитолога Франсуа Левальяна (1753—1824).

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Авторы и редакторы Википедии