Carpodacus vinaceus és un ocell de la família dels fringíl·lids (Fringillidae) que enn diverses llengües rep el nom de "pinsà vinós" (Anglès: Vinaceous Rosefinch. Francès: Roselin vineux).
Habita boscos de coníferes i mixts de les muntanyes de Nepal, nord de l'Índia, oest de la Xina i nord de Birmània.
No s'han descrit subespècies però Carpodacus formosanus era considerat de la mateixa espècie fins que van ser separats arran els treballs de Wu et al. 2011[1] i Tietze et al. 2013.[2]
Carpodacus vinaceus és un ocell de la família dels fringíl·lids (Fringillidae) que enn diverses llengües rep el nom de "pinsà vinós" (Anglès: Vinaceous Rosefinch. Francès: Roselin vineux).
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Llinos goch winau (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: llinosiaid cochion gwinau) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Carpodacus vinaceus; yr enw Saesneg arno yw Vinaceous rosefinch. Mae'n perthyn i deulu'r Pincod (Lladin: Fringillidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn C. vinaceus, sef enw'r rhywogaeth.[2] Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Asia.
Mae'r llinos goch winau yn perthyn i deulu'r Pincod (Lladin: Fringillidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Amacihi bach Magumma parva Hesperiphona abeillei Hesperiphona abeillei Llinos euraid Linurgus olivaceus Llinos sbectolog Callacanthis burtoni Parotbig Hawaii Psittirostra psittacea Pinc eurben Pyrrhoplectes epauletta Po’owli Melamprosops phaeosoma Tewbig Saõ Tomé Neospiza concolorAderyn a rhywogaeth o adar yw Llinos goch winau (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: llinosiaid cochion gwinau) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Carpodacus vinaceus; yr enw Saesneg arno yw Vinaceous rosefinch. Mae'n perthyn i deulu'r Pincod (Lladin: Fringillidae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn C. vinaceus, sef enw'r rhywogaeth. Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Asia.
Der Burgundergimpel (Carpodacus vinaceus) oder Rubingimpel ist ein Singvogel aus der Familie der Finken. Die Art bewohnt den Himalaya von Nordindien bis ins nördliche Myanmar, das südwestliche Tibet, Mittelchina sowie Taiwan. Sie brütet in dichten Mischwäldern, feuchten Bambuswäldern, Gebüschen und Unterwuchs.
Der Burgundergimpel ist mit 13–16 cm Körperlänge etwa so groß wie ein Buchfink. Diese auffallend dunkle Karmingimpelart hat einen hohen, gerundeten Scheitel und einen verhältnismäßig langen Schwanz. Die Schwanzlänge beträgt etwa 58 mm. Die Flügellänge liegt zwischen 79 und 71 mm. Der kurze, kräftige Schnabel, dessen First und die Unterschnabelkante sich fast symmetrisch zur Spitze hinbiegen, ist beim Männchen dunkelbraun oder schwärzlich, beim Weibchen graubraun. Die Füße sind dunkel hornbraun.
Von anderen dunklen Karmingimpelmännchen wie dem des Dünnschnabel- und des Edwardgimpels kann das Burgundergimpelmännchen recht einfach durch den relativ unauffällig gezeichneten Kopf unterschieden werden. Das Fleckengimpelmännchen hat eine hellere Unterseite. Die Unterscheidung der Weibchen ist oft sehr viel schwieriger.
Wie bei allen Vertretern der Gattung liegt ein deutlicher Sexualdimorphismus in der Gefiederfärbung vor. Beim Männchen ist die Oberseite bis zum unteren Rücken dunkelrot, der Bürzel ist rosa, die Oberschwanzdecken wieder dunkelrot. Der Zügel und der Augenstreif sind schwärzlich, der relativ breite Überaugenstreif ist rosa, beginnt kurz hinter der Stirn und reicht bis auf die Halsseiten, wo er ausläuft. Die Unterseite ist ebenfalls dunkelrot und wirkt bisweilen durch dunkle Federzentren leicht gestrichelt. Die Brust ist manchmal heller, ebenso wie die Unterschwanzdecken, die bis hin zu beige sein können und manchmal rosa Spitzen zeigen. Das Flügelgefieder ist schwarz mit rötlich-rosa Säumen. Die Schirmfedern tragen zu Spitze hin auf den Außenfahnen ein weißrosa Feld. Der leicht gegabelte Schwanz ist ebenfalls schwarz mit rötlich braunen Säumen.
Das Weibchen ist fast komplett dunkel bis warm erdbraun mit einer olivfarbenen Tönung auf der Oberseite. Dunkle Federzentren lassen Oberkopf, Nacken und Rücken aus der Nähe leicht gestrichelt erscheinen. Der Bürzel ist ungezeichnet. Die Unterseite ist etwas heller mit einer diffusen Zeichnung, Unterbauch und Unterschwanzdecken sind ungezeichnet warm beigebraun. Das Flügelgefieder ist dunkel- oder schwarzbraun mit helleren Säumen und Spitzen. Das Feld auf den Außenfahnen der Schirmfedern ist gelblichweiß bis hellbeige. Die Steuerfedern sind dunkelbraun mit feinen, beigen Säumen.
Das Jugendkleid ähnelt dem des Weibchens, ist aber oberseits wärmer getönt und insgesamt leicht streifig. Junge Männchen zeigen schon früh Spuren eines rosa Überaugenstreifs und bei einigen fehlt das helle Feld auf den Schirmfedern.
Der Ruf ist ein hartes, kräftiges pwit oder zieh mit der Qualität eines Peitschenschlags. Er wird manchmal mehrfach wiederholt und leitet oft den Gesang ein. Zudem ist ein hohes, akzentuiertes tip und ein schwaches tink, pink oder ein ammernähnliches zick zu hören. Der Gesang ist ein einprägsames pi-di bi-du, das über etwa zwei Sekunden geht.
Die südostpaläarktische und orientalische Verbreitung gliedert sich in drei Teilareale. Das eine liegt im Himalaya und reicht von Uttar Pradesh durch das von dieser Art recht dünn besiedelte Nepal und das nördliche Myanmar ins östliche Tibet. Das zweite Areal erstreckt sich vom nordwestlichen Yunnan und Gùizhōu durch Sichuan nordwärts bis in den Süden von Gānsù und Shaanxi. Die Insel Taiwan ist zudem von der Unterart C. v. formosana besiedelt, die etwas größer und dunkler ist als die Nominatform.
Der Burgundergimpel ist meist selten oder kommt zerstreut vor. Auf Taiwan ist er häufig. Laut IUCN ist er nicht bedroht.
Zur Brutzeit findet man den Burgundergimpel in Höhen zwischen 1970 und 3400 m, im Winter wandert er in Höhen zwischen 1065 und 3050 m herab. In Taiwan kommt die Art in Höhen zwischen 2280 und 2875 m vor.
Der Burgundergimpel brütet in ziemlich dichten Mischwäldern oder in feuchten Bambuswäldern sowie in Büschen und Sträuchern an offenen Hängen. Man findet ihn einzeln oder in kleinen Trupps. Er sitzt oft lange Zeit unauffällig in Sträuchern oder im Unterwuchs. Die Nahrung sucht er in der unteren Strauchschicht oder am Boden. Über die Nahrung ist wenig bekannt, vermutlich ernährt er sich, wie andere Karmingimpelarten auch, hauptsächlich von Sämereien.
Der Burgundergimpel (Carpodacus vinaceus) oder Rubingimpel ist ein Singvogel aus der Familie der Finken. Die Art bewohnt den Himalaya von Nordindien bis ins nördliche Myanmar, das südwestliche Tibet, Mittelchina sowie Taiwan. Sie brütet in dichten Mischwäldern, feuchten Bambuswäldern, Gebüschen und Unterwuchs.
The vinaceous rosefinch (Carpodacus vinaceus) is a species of finch in the family Fringillidae.
It is found in Nepal, China and far northern Myanmar. Its natural habitats are temperate forests and subtropical or tropical dry forests.
The Taiwan rosefinch is often considered a subspecies.
It feeds mainly upon small worms and seeds. It will sometimes pick through trash piles to find food, hence the nickname "Garbage Bird".
The Vinaceous Rosefinch is a medium-sized finch. The male is a dark crimson with brownish-black tail and wings, while the female is olive-brown with black spots.
The vinaceous rosefinch (Carpodacus vinaceus) is a species of finch in the family Fringillidae.
It is found in Nepal, China and far northern Myanmar. Its natural habitats are temperate forests and subtropical or tropical dry forests.
The Taiwan rosefinch is often considered a subspecies.
La Vinkarpodako (Carpodacus vinaceus) estas birdo de la familio de Fringedoj. Tiu specio estas kutime lokata en la genro Carpodacus, sed ĝi estas ankoraŭ sub dubinda pristudo. Karpodakoj estas birdoj brunecaj, kun ruĝaj aŭ rozkoloraj ĝeneralaj nuancoj aŭ markoj en kapo, brusto, pugo ktp.
Ĝi troviĝas en Ĉinio, Barato, Birmo, Nepalo kaj Tajvano. Ties natura habitato estas moderklimataj arbaroj kaj subtropikaj aŭ tropikaj sekaj arbaroj.
Tiu specio havas, kiel la Rozbrova karpodako, tre helroza superokula strio formata de blankaj plumopintoj super ruĝa areo, sed diference de tiu, la Vinkarpodako havas pli karminruĝan kaj pli etendan areon, kio kovras la kapon, dorson, pugon kaj subajn partojn. Tiu ĝenerala malhelruĝa koloro pravigas la nomigon de la specio laŭ la komuna nomo kaj la latina scienca nomo. La vosto kaj la flugiloj estas nigrecaj al malhelbrunaj kun tre blankaj elstaraj plumobordoj kiuj videblas kiel blankaj makuloj en dorso. Temas pri specio kun klara seksa duformismo kaj la ino estas ĝenerale bruna. Kiel ĉe aliaj karpodakoj, ankaŭ tiu havas mallongan dikan bekon.
La Vinkarpodako (Carpodacus vinaceus) estas birdo de la familio de Fringedoj. Tiu specio estas kutime lokata en la genro Carpodacus, sed ĝi estas ankoraŭ sub dubinda pristudo. Karpodakoj estas birdoj brunecaj, kun ruĝaj aŭ rozkoloraj ĝeneralaj nuancoj aŭ markoj en kapo, brusto, pugo ktp.
El camachuelo vinoso (Carpodacus vinaceus)[2] es una especie de ave paseriforme de la familia Fringillidae propia de Asia. Anteriormente se consideraba que el camachuelo taiwanés era una subespecie de camachuelo vinoso, pero ahora se consideran especies separadas.
El camachuelo vinoso es un fringílido de tamaño medio, que mide unos 15 cm de largo. Como indica su nombre, el macho tiene el plumaje de un color vinoso uniforme, salvo las plumas de vuelo de alas y cola que son negruzas, y la lista superciliar rosada que se extiende por encima de las auriculares. En cambio, la hembra es de tonos pardo oliváceos, con veteado negro en la espalda. Se alimenta de semillas y gusanos.
Se encuentra en el oeste de China, Birmania, Nepal y el extremo norte de la India. Sus hábitats naturales son los bosques templados y subtropicales.
El camachuelo vinoso (Carpodacus vinaceus) es una especie de ave paseriforme de la familia Fringillidae propia de Asia. Anteriormente se consideraba que el camachuelo taiwanés era una subespecie de camachuelo vinoso, pero ahora se consideran especies separadas.
Carpodacus vinaceus Carpodacus generoko animalia da. Hegaztien barruko Fringillidae familian sailkatua dago.
Carpodacus vinaceus Carpodacus generoko animalia da. Hegaztien barruko Fringillidae familian sailkatua dago.
Tummapunavarpunen (Carpodacus vinaceus)[2] on peippojen heimoon kuuluva varpuslintu.
Tummapunavarpusta tavataan Kiinassa, Intiassa, Myanmarissa, Nepalissa ja Taiwanissa. Lajin kannankehitys on vakaa, ja se on luokiteltu elinvoimaiseksi.[1]
Tummapunavarpunen (Carpodacus vinaceus) on peippojen heimoon kuuluva varpuslintu.
Carpodacus vinaceus
Le Roselin vineux (Carpodacus vinaceus) est une espèce de passereaux de la famille des Fringillidae.
So aire s'étend à travers le Yunnan et le centre de la Chine ; il hiverne au Népal.
L'ancienne sous-espèce Carpodacus vinaceus formosana Ogilvie-Grant, 1911 est désormais considérée par le Congrès ornithologique international comme une espèce distincte : le roselin de Taiwan (Carpodacus formosanus).
Le roselin vineux habite les forêts mixtes et feuillues avec leurs lisières et leur clairières en privilégiant la zone arbustive (fourrés de bambous, buissons, arbrisseaux) entre 2000 et 3400 m d’altitude.
Elle est très peu documentée et de façon très généraliste par la littérature classique (pousses, bourgeons, feuilles, graines et fruits de différentes plantes). Plusieurs photos (in Ottaviani 2008) révèlent que l’espèce se nourrit de petites fleurs de plantes herbacées dont un Polygonum campanalatum, de graines d’un séneçon Senecio sp. et de baies d’un sureau Sambucus sp.
Elle n’est pas documentée hormis deux photos (in Ottaviani 2008) de juvénile, l’un se faisant nourrir par la femelle hors du nid et un autre à peine sevré et ayant également quitté le nid.
Carpodacus vinaceus
Le Roselin vineux (Carpodacus vinaceus) est une espèce de passereaux de la famille des Fringillidae.
Il carpodaco vinaceo (Carpodacus vinaceus Verreaux, 1871) è un uccello passeriforme della famiglia dei Fringillidi[2].
Il nome scientifico della specie, vinaceus, deriva dal latino e significa "color del vino", in riferimento alla livrea dei maschi adulti.
Misura 13–16 cm di lunghezza, per 20,5-23,8 g di peso[3].
Si tratta di uccelli dall'aspetto robusto, muniti di testa tondeggiante con grandi occhi e becco conico, ali allungate e coda dalla punta lievemente forcuta.
Il dimorfismo sessuale è ben evidente: come intuibile sia dal nome comune che dal nome scientifico, i maschi presentano livrea di color rosso vinaccia su tutto il corpo, con tendenza a schiarirsi sul sopracciglio (che è di colore rosato) e a scurirsi dorsalmente, mentre ali e coda sono di colore nero, con gli orli delle penne più interne di colore bianco. Le femmine, invece, presentano una livrea più sobria e dominata dai toni del brunoò più chiaro e tendente al bianco-grigiastro ventralmente e più scuro e con sfumature color senape dorsalmente. In ambedue i sessi, zampe e becco sono di colore nerastro, mentre gli occhi sono di colore bruno scuro.
Si tratta di uccelli dalle abitudini diurne, che si muovono perlopiù al suolo o fra i cespugli, rimanendo in coppie o in gruppetti e passando la maggior parte del tempo alla ricerca di cibo.
Questi uccelli presentano dieta essenzialmente granivora, nutrendosi soprattutto di semi ma anche di germogli, bacche e frutti, nonché (sebbene sporadicamente e soprattutto durante il periodo estivo) di piccoli invertebrati.
Gli unici dati disponibili riguardo all'evento riproduttivo del carpodaco vinaceo riguardano una femmina osservata mentre covava in giugno nel Nepal[3]: sebbene non si disponga di altre informazioni, tuttavia, si ha motivo di credere che la riproduzione di questi uccelli non differisca significativamente, per modalità e tempistica, da quanto osservabile nelle specie affini.
Con areale disgiunto, il carpodaco vinaceo abita sia le pendici meridionali della catena dell'Himalaya (Uttarakhand e Nepal) che la porzione di confine fra Cina centro-meridionale (Gansu sud-occidentale, Shaanxi meridionale, Yunnan settentrionale, Guizhou settentrionale ed Hubei occidentale), la Birmania settentrionale ed il Tibet sud-orientale.
L'habitat di questi uccelli è rappresentato dalle foreste montane e submontane di bambù e rododendro con presenza di denso sottobosco.
Il carpodaco vinaceo (Carpodacus vinaceus Verreaux, 1871) è un uccello passeriforme della famiglia dei Fringillidi.
De wijnroodmus (Carpodacus vinaceus) is een zangvogel uit de familie van de Fringillidae (Vinkachtigen). De wetenschappelijke naam van het geslacht is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1829 door Verreaux.
De wijnroodmus is 13 tot 16 cm lang. Vaak wordt de taiwanroodmus (C. formosanus) nog beschouwd als een ondersoort. Deze soort is gemiddeld het grootst. Het is een forse roodmus met een kegelvormig snavel en een zwarte, gevorkte staart. Het mannetje is bijna geheel wijnrood en donker karmijnrood. Van boven met onduidelijke donkere strepen en met een roze stuit. De oorstreek is donker gekleurd en de vogel heeft een roze wenkbrauwstreep die reikt tot de nek. De snavel en de iris zijn donker, bijna zwart. Het vrouwtje is minder opvallend van kleur, meer olijfbruin van boven donkerder dan van onder.[2]
Deze soort komt voor in de Himalaya in westelijk China (zuidelijk Gansu en noordelijk Shaanxi tot Sichuan) en overwintert in Myanmar.
Het leefgebied is montaan struikgewas van de subalpine zone dat bestaat uit bamboebos of rhododendron of struikgewas tegen de boomgrens van naaldbos in het noorden van het verspreidingsgebied, op een hoogte tussen de 1830 en 3400 m (in Nepal tussen 3000 en 3200 m) boven de zeespiegel. 's Winters verblijven de vogels lager, tot 1065 m boven de zeespiegel.[2]
De wijnroodmus en de taiwanroodmus worden als één soort beschouwd. Deze supersoort heeft een groot verspreidingsgebied en daardoor is de kans op de status kwetsbaar (voor uitsterven) gering. Alleen de grootte van de populatie van de taiwanroodmus is gekwantificeerd. De vogel is betrekkelijk algemeen in geschikt habitat en er is geen aanleiding te veronderstellen dat de soort in aantal achteruit gaat. Om deze redenen staat de wijnroodmus als niet bedreigd op de Rode Lijst van de IUCN.[3]
Bronnen, noten en/of referentiesDe wijnroodmus (Carpodacus vinaceus) is een zangvogel uit de familie van de Fringillidae (Vinkachtigen). De wetenschappelijke naam van het geslacht is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1829 door Verreaux.
Vinröd rosenfink[2] (Carpodacus vinaceus) är en asiatisk bergslevande fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3]
Vinröd rosenfink är en medelstor (13-16 cm), rätt kraftig rosenfink med konformad näbb, kluven stjärt och karakteristiska vita spetsar på tertialerna. Hanen är mörkt karmosinröd med diffus streckning ovan och rosa ögonbrynsstreck. Honan saknar ögonbrynsstreck och är varmt brunbeige och lätt streckad både ovan och under.[4][5]
Liknande taiwanrosenfinken (C. formosanus), tidigare behandlad som underart, skiljer sig genom något större storlek, längre stjärt, avvikande läte, mer vitt i tertialerna hos hanen och kraftigare streckat bröst hos honan.[5]
Sången är enkel och distinkt: "pee-dee, be do-do". Bland lätena hörs ett hårt "pwit".[5]
Vinröd rosenfink förekommer i västra Kina (från södra Gansu och norra Shaanxi till Sichuan); övervintrar söderut till Myanmar.[3] Tidigare betraktades taiwanrosenfink (C. formosanus) utgöra en underart till vinröd rosenfink, men urskiljs numera på grund av morfologiska, dräktsmässiga och genetiska[6][7] skillnader. Förutom taiwanrosenfinken är vinröd rosenfink även nära släkt med fläckvingad rosenfink, på lite längre avstånd rosabrynad rosenfink, yunnanrosenfink och brun rosenfink.[7]
Vinröd rosenfink återfinns i fuktskogars täta undervegetation i lägre bergstrakter mellan 1970 och 3400 meters höjd. Den födosöker på marken eller lågt i buskar efter olika sorters frön. Honan ruvar i juli i Nepal.[5]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som fåtalig eller ovanlig.[8]
Vinröd rosenfink (Carpodacus vinaceus) är en asiatisk bergslevande fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.
Carpodacus vinaceus là một loài chim thuộc họ Fringillidae. Chúng được tìm thấy ở Trung Quốc, Ấn Độ, Myanma, Nepal, và Đài Loan. Môi trường sống tự nhiên của chúng là rừng khô và rừng ôn hòa nhiệt đới hoặc cận nhiệt đới.
Phương tiện liên quan tới Carpodacus vinaceus tại Wikimedia Commons
Carpodacus vinaceus là một loài chim thuộc họ Fringillidae. Chúng được tìm thấy ở Trung Quốc, Ấn Độ, Myanma, Nepal, và Đài Loan. Môi trường sống tự nhiên của chúng là rừng khô và rừng ôn hòa nhiệt đới hoặc cận nhiệt đới.
酒红朱雀(学名:Carpodacus vinaceus)为雀科朱雀属的鸟类。分布于印度、缅甸以及中国大陆的宁夏、甘肃、陕西、湖北、贵州、四川、云南、西藏等地,多栖息于海拔1000m 以上的山林、活动于灌丛和竹丛中、也常栖于亚热带常绿阔叶林和针阔混交林中以及有时也到高山针叶林中。该物种的模式产地在四川宝兴[2]。
分布於台灣的台灣朱雀曾被認為屬於酒紅朱雀的亞種,但現今已被歸類為獨立物種。
酒红朱雀(学名:Carpodacus vinaceus)为雀科朱雀属的鸟类。分布于印度、缅甸以及中国大陆的宁夏、甘肃、陕西、湖北、贵州、四川、云南、西藏等地,多栖息于海拔1000m 以上的山林、活动于灌丛和竹丛中、也常栖于亚热带常绿阔叶林和针阔混交林中以及有时也到高山针叶林中。该物种的模式产地在四川宝兴。