Introduced breeder.
Ploceus manyar ye una especie d'ave paseriforme de la familia Ploceidae.[2] Ta llargamente distribuyíu n'Asia, atopándose en Bangladex, Camboya, China, India, Indonesia, Myanmar, Nepal, Paquistán, Sri Lanka, Tailandia y Vietnam, según n'Exiptu.[1]
Reconócense les siguientes subespecies:[2]
Ploceus manyar ye una especie d'ave paseriforme de la familia Ploceidae. Ta llargamente distribuyíu n'Asia, atopándose en Bangladex, Camboya, China, India, Indonesia, Myanmar, Nepal, Paquistán, Sri Lanka, Tailandia y Vietnam, según n'Exiptu.
El teixidor ratllat[1] (Ploceus manyar) és un ocell de la família dels plocèids (Ploceidae) que habita praderies, canyars i conreus de l'est de Pakistan, Índia, Sri Lanka, Bangladesh, Birmània, Indoxina, sud-oest de la Xina i Java. Introduït al delta del Nil.
El teixidor ratllat (Ploceus manyar) és un ocell de la família dels plocèids (Ploceidae) que habita praderies, canyars i conreus de l'est de Pakistan, Índia, Sri Lanka, Bangladesh, Birmània, Indoxina, sud-oest de la Xina i Java. Introduït al delta del Nil.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Gwehydd rhesog (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: gwehyddion rhesog) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Ploceus manyar; yr enw Saesneg arno yw Streaked weaver. Mae'n perthyn i deulu'r Golfanod (Lladin: Ploceidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn P. manyar, sef enw'r rhywogaeth.[2] Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Asia.
Mae'r gwehydd rhesog yn perthyn i deulu'r Golfanod (Lladin: Ploceidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Esgob coch Euplectes orix Gweddw adeinwen Euplectes albonotatus Gweddw gynffondaen Euplectes jacksoni Gweddw gynffonhir Euplectes progne Gwehydd mawr picoch Bubalornis niger Gwehydd mawr pigwyn Bubalornis albirostris Malimbe copog Malimbus malimbicus Malimbe corun coch Malimbus coronatus Malimbe Gray Malimbus nitens Malimbe gyddfddu Malimbus cassini Malimbe pengoch Malimbus rubricollis Malimbe Rachel Malimbus racheliae Malimbe tingoch Malimbus scutatus Malimbe torgoch Malimbus erythrogasterAderyn a rhywogaeth o adar yw Gwehydd rhesog (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: gwehyddion rhesog) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Ploceus manyar; yr enw Saesneg arno yw Streaked weaver. Mae'n perthyn i deulu'r Golfanod (Lladin: Ploceidae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn P. manyar, sef enw'r rhywogaeth. Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Asia.
Der Manyarweber (Ploceus manyar) ist ein 12 Zentimeter großer Vertreter der Familie der Webervögel.
Diese Vögel haben ein braungestreiftes Gefieder. Der Kopf der Männchen ist schwarz, bis auf die gelbe Kappe auf dem Kopf. Der Schnabel, die Unterseite der Flügel und die Beine des Männchens sind schwarz. Der Bauch ist hellbraun, die Brust ist mit mehreren dicken, dunklen Streifen versehen. Das Weibchen hat einen braungestreiften Kopf und einen orangen Schnabel. Die Beine sind braun.
Der Manyarweber bewohnt Schilfgürtel an Flüssen in Indien, Sri Lanka, auf den Inseln Sumatras, Java sowie den Südteil Myanmars. Sie fressen Grassamen und Insekten. In der Brutzeit sind die Männchen sehr laut und lassen ihre raue ratternde oder zirpende Stimme ertönen.
Zur Brutzeit finden sich die Vögel zu kleineren Kolonien von bis zu fünf Tieren meist in Gewässernähe zusammen und bauen Gemeinschaftsnester aus Grashalmen, welche die Männchen miteinander verflechten. In die Kammer am Ende des Nestes legt das Weibchen ein bis zwei Eier. Nach der Eiablage verlässt das Männchen seine Partnerin wieder, um weitere Nester anzulegen, insgesamt kommt das Männchen so auf zwei bis drei Paarungen pro Brutsaison.
Es sind vier Unterarten bekannt:[1]
Aufgrund ihrer weiten Verbreitung und das für diese Art keinerlei Gefährdungen bekannt sind, stuft die IUCN diese Art als Least Concern (nicht gefährdet) ein.
Der Manyarweber (Ploceus manyar) ist ein 12 Zentimeter großer Vertreter der Familie der Webervögel.
तेलिया बया (अंगरेजी: Streaked weaver, बै॰:Ploceus manyar) चिरइन के एगो प्रजाति बाटे। बया परिवार के ई चिरई पुरा दक्खिन एशिया में पावल जालिन।
धर्के तोपचरा नेपालमा पाइने एक प्रकारको चराको नाम हो । यसलाई अङ्ग्रेजीमा स्ट्रिक्ड विभर (Streaked Weaver) भनिन्छ ।
धर्के तोपचरा नेपालमा पाइने एक प्रकारको चराको नाम हो । यसलाई अङ्ग्रेजीमा स्ट्रिक्ड विभर (Streaked Weaver) भनिन्छ ।
வரித் தூக்கணம் (Streaked Weaver) இது பிளோசடே (Ploceidae) என்ற குடும்பத்தைச் சார்ந்த தூக்கணாங்குருவி இனம் ஆகும். இவை அதிகமாக தெற்கு ஆசியாப் பகுதில் அமைந்துள்ள காடுகளில் காணப்படுகிறது. இவை பார்ப்பதற்கு தூக்கணாங்குருவி போல் தோன்றினாலும் இதன் வயிற்றுப் பாகம் மட்டுமே ஒரே தோற்றத்தில் காணப்படுகிறது. இவை நீர் நிலைகளுக்கு அருகில் வளரும் நாணல் தாவரங்களிலேயே கூடுகட்டு வாழுகிறது.
வரித் தூக்கணம் (Streaked Weaver) இது பிளோசடே (Ploceidae) என்ற குடும்பத்தைச் சார்ந்த தூக்கணாங்குருவி இனம் ஆகும். இவை அதிகமாக தெற்கு ஆசியாப் பகுதில் அமைந்துள்ள காடுகளில் காணப்படுகிறது. இவை பார்ப்பதற்கு தூக்கணாங்குருவி போல் தோன்றினாலும் இதன் வயிற்றுப் பாகம் மட்டுமே ஒரே தோற்றத்தில் காணப்படுகிறது. இவை நீர் நிலைகளுக்கு அருகில் வளரும் நாணல் தாவரங்களிலேயே கூடுகட்டு வாழுகிறது.
The streaked weaver (Ploceus manyar) is a species of weaver bird found in South Asia and South-east Asia in the countries of Bangladesh, Bhutan, Cambodia, China, Egypt, India, Indonesia, Myanmar, Nepal, Pakistan, Singapore, Sri Lanka, Thailand, Vietnam and also introduced in Qatar and United Arab Emirates (UAE).[1] These are not as common as the baya weaver but are similar looking but have streaked underparts.
They nest in small colonies often in reed beds near water bodies.
The streaked weaver (Ploceus manyar) is a species of weaver bird found in South Asia and South-east Asia in the countries of Bangladesh, Bhutan, Cambodia, China, Egypt, India, Indonesia, Myanmar, Nepal, Pakistan, Singapore, Sri Lanka, Thailand, Vietnam and also introduced in Qatar and United Arab Emirates (UAE). These are not as common as the baya weaver but are similar looking but have streaked underparts.
They nest in small colonies often in reed beds near water bodies.
Male in non-breeding plumage in Krishna Wildlife Sanctuary, Andhra Pradesh, India. Wikimedia Commons has media related to Ploceus manyar.El tejedor estriado[2] (Ploceus manyar) es una especie de ave paseriforme de la familia Ploceidae.[3] Está ampliamente distribuido en Asia, encontrándose en Bangladés, Camboya, China, India, Indonesia, Birmania, Nepal, Pakistán, Sri Lanka, Tailandia y Vietnam, así como en Egipto.[1]
Se reconocen las siguientes subespecies:[3]
El tejedor estriado (Ploceus manyar) es una especie de ave paseriforme de la familia Ploceidae. Está ampliamente distribuido en Asia, encontrándose en Bangladés, Camboya, China, India, Indonesia, Birmania, Nepal, Pakistán, Sri Lanka, Tailandia y Vietnam, así como en Egipto.
Txori ehule marraduna (Ploceus manyar) Ploceus generoko animalia da. Hegaztien barruko Ploceidae familian sailkatua dago.
Txori ehule marraduna (Ploceus manyar) Ploceus generoko animalia da. Hegaztien barruko Ploceidae familian sailkatua dago.
Viirukutoja (Ploceus manyar) on aasialainen tukevanokkainen kutojalintu.
Linnun pituus on noin 15 senttimetriä, siipien kärkiväli 20–22 senttimetriä ja paino noin 17 grammaa. Varpusen kokoinen isopäinen ja jykevänokkainen pikkulintu. Juhlapukuinen koiras on alapuolelta vaaleahko runsain tummin pitkittäisviiruin, selkäpuoli on tumman harmaanruskea, nokka on musta ja päälaki kirkkaankeltainen. Talvipuvussa keltaista on vain pieni laikku korvan takana ja nokka on vaaleanpunainen. Naaraan ja nuoren linnun höyhenpuvuista puuttuu kirkkaankeltainen väri.[2]
Viirukutoja elää Etelä-Aasiassa Pakistanista Etelä-Kiinaan, erillinen populaatio on Indonesian saarilla. Lajin on tuonut ihminen Niilin suistoon Egyptiin, mahdollisesti kanta on peräisin Aleksandrian eläintarhasta karanneista yksilöistä. Hyvin sosiaalinen laji ja muodostaa valtavia parvia lisääntymisajan ulkopuolella.[2] Lajin elinalueen laajuus on 1–10 miljoonaa neliökilometriä ja sen kanta on elinvoimainen.[1]
Soistuneet, matalat tulvaniityt ja joenvarret. Suosii järviruoko- ja osmankäämikasvustoja.[2]
Viirukutojat voivat elää sekä yksiavioisina että polygyniassa. Ne elävät pieninä yhdyskuntina, joissa on jäseniä muutamista pareista muutamiin kymmeniin pareihin. Pesii tavallisesti 2 kertaa kesän aikana. Pesät sijaitsevat usein hyvin lähekkäin. Pesä on ruohonkorsista ja lehdistä taitavasti kudottu, puun tai pensaan oksaan tai ruokojen latvoihin sidottu kori tai pussi, jossa sisäänmenokäytävä on pesän alaosassa. Tavallisesti koiras rakentaa pesän yksin. Pesä roikkuu veden päällä, 1–3 m vedenpinnan yläpuolella. Naaras munii yleensä 2 tai 3 munaa, muna painaa 2,3 g. Molemmat puolisot osallistuvat haudontaan, naaras aktiivisemmin. Haudonta-aika on 13–14 päivää. Poikasista huolehtivat molemmat emot ja ne lähtevät pesästä 16–17 päivää vanhoina. Sukukypsä 2-vuotiaana.[2]
Viirukutojat syövät pääasiassa siemeniä ja viljaa, poikasia ruokitaan hyönteisillä ja muilla selkärangattomilla.[2]
Viirukutoja (Ploceus manyar) on aasialainen tukevanokkainen kutojalintu.
Manyar adalah jenis burung pemakan biji-bijian atau granivora yang menyukai habitat terbuka seperti padang rumput, tepi hutan, rawa dan persawahan. Musim berbiak dimulai bulan April hingga Oktober. Seekor pejantan dapat mengawini lebih dari satu betina. Keberhasilan seekor pejantan dalam mengawini betina sangat bergantung pada "kesempurnaan" sarang yang dia bangun. Para burung betina yang tertarik pada jantan tertentu akan menyelidiki sarang sang jantan dengan cermat, dan bila sang betina berkenan, maka perkawinan dapat terjadi.
Di Indonesia, dikenal berbagai jenis manyar masuk dalam marga Ploceus anggota suku Ploceidae. Ada empat jenis manyar di Asia Tenggara dan tiga di antaranya dapat dijumpai di Indonesia, yaitu tempua (Ploceus philippinus), manyar jambul (Ploceus manyar), dan manyar emas (Ploceus hypoxanthus).
Sarang manyar berbentuk sangat unik. Sarangnya merupakan salah satu yang paling rumit, dalam bahasa Inggris disebut "weaver bird" berarti burung penganyam. Beberapa jenis sarang bahkan dilengkapi dengan "pintu tipuan" untuk mengelabui pemangsa. Pintu tersebut tampak jelas menganga, sementara pintu yang sebenarnya tersembunyi. Pemangsa yang mencoba masuk pintu tipuan akan menemui jalan buntu, tidak terhubung ke rongga tempat telur atau anak burung berada.
Manyar adalah jenis burung pemakan biji-bijian atau granivora yang menyukai habitat terbuka seperti padang rumput, tepi hutan, rawa dan persawahan. Musim berbiak dimulai bulan April hingga Oktober. Seekor pejantan dapat mengawini lebih dari satu betina. Keberhasilan seekor pejantan dalam mengawini betina sangat bergantung pada "kesempurnaan" sarang yang dia bangun. Para burung betina yang tertarik pada jantan tertentu akan menyelidiki sarang sang jantan dengan cermat, dan bila sang betina berkenan, maka perkawinan dapat terjadi.
Di Indonesia, dikenal berbagai jenis manyar masuk dalam marga Ploceus anggota suku Ploceidae. Ada empat jenis manyar di Asia Tenggara dan tiga di antaranya dapat dijumpai di Indonesia, yaitu tempua (Ploceus philippinus), manyar jambul (Ploceus manyar), dan manyar emas (Ploceus hypoxanthus).
Sarang manyar berbentuk sangat unik. Sarangnya merupakan salah satu yang paling rumit, dalam bahasa Inggris disebut "weaver bird" berarti burung penganyam. Beberapa jenis sarang bahkan dilengkapi dengan "pintu tipuan" untuk mengelabui pemangsa. Pintu tersebut tampak jelas menganga, sementara pintu yang sebenarnya tersembunyi. Pemangsa yang mencoba masuk pintu tipuan akan menemui jalan buntu, tidak terhubung ke rongga tempat telur atau anak burung berada.
Tampuo (atau buruang manyar dalam bahaso Indonesia) adolah jinih buruang pamakan biji-bijian (granivora) nan hiduik di habitat padang rumpuik, tapi hutan, rawa, jo parsawahan. Buruang iko biasonyo banyak basobok di Asia, tarutamo di Asia Selatan jo Asia Tenggara. Di Asia Tenggara, ado ampek jinih tampuo, nan tigo di antaronyo ado di Indonesia. Katigo jinih tampuo nan tun adolah: Ploceus philippinus, Ploceus manyar (manyar jambul), jo Ploceus hypoxanthus (manyar emas). Tampuo-tampuo nan dikenal di Indonesia digolongan dalam marga Ploceus anggota suku Ploceidae.[2]
Tampuo adolah buruang panganyam atau dalam bahaso Inggirih disabuik "weaver bird". Bantuak sarang tampuo cukuik rumik. Saking rumiknyo, bak kecek urang Minang, kusuik sarang tampuo api nan manyalasaikan.[3] Salain rumik, kadang-kadang tampuo mambuek "pintu icak-icak" untuak mangicuah pamangsonyo. Pintu iko tampak mangango, samantaro pintu nan sabananyo tasuruak. Pamangso nan mancubo masuak ka pintu iko beko basarobok jo jalan buntu, nan indak tasambuang jo rongga tampek talua atau anak tampuo barado.
Tampuo (atau buruang manyar dalam bahaso Indonesia) adolah jinih buruang pamakan biji-bijian (granivora) nan hiduik di habitat padang rumpuik, tapi hutan, rawa, jo parsawahan. Buruang iko biasonyo banyak basobok di Asia, tarutamo di Asia Selatan jo Asia Tenggara. Di Asia Tenggara, ado ampek jinih tampuo, nan tigo di antaronyo ado di Indonesia. Katigo jinih tampuo nan tun adolah: Ploceus philippinus, Ploceus manyar (manyar jambul), jo Ploceus hypoxanthus (manyar emas). Tampuo-tampuo nan dikenal di Indonesia digolongan dalam marga Ploceus anggota suku Ploceidae.
Tampuo adolah buruang panganyam atau dalam bahaso Inggirih disabuik "weaver bird". Bantuak sarang tampuo cukuik rumik. Saking rumiknyo, bak kecek urang Minang, kusuik sarang tampuo api nan manyalasaikan. Salain rumik, kadang-kadang tampuo mambuek "pintu icak-icak" untuak mangicuah pamangsonyo. Pintu iko tampak mangango, samantaro pintu nan sabananyo tasuruak. Pamangso nan mancubo masuak ka pintu iko beko basarobok jo jalan buntu, nan indak tasambuang jo rongga tampek talua atau anak tampuo barado.
De manyarwever (Ploceus manyar) is een zangvogel uit de familie Ploceidae (wevers en verwanten).
Deze soort telt 4 ondersoorten:
Streckig vävare[2] (Ploceus manyar) är en asiatisk fågel i familjen vävare inom ordningen tättingar.[3]
Streckig vävare är en liten (12-13 centimeter) men storhuvad vävare med kraftig näbb, kort avskuren stjärt och korta ben. Hanen är gul hjässa, mörk sida på huvudet, udner häckningen svart näbb och kraftig streckning på den brunvita undersidan. Honan är mörk på kinden och hjässan, har bengul näbb, gult ögonbrynsstreck samt gul fläck på sidan av halsen.[4]
En flock med streckiga vävare i Andhra Pradesh, Indien.
Streckig vävare delas in i fyra underarter:[3]
Arten förekommer även i Qatar, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och numera även Oman där den är införd,[5] och burrymlingar har även etablerat kolonier i vass i Nildeltat i norra Egypten.[4]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i Pakistan, Indien och Sri Lanka men sällsynt i Nepal och Bangladesh.[6]
Fågelns vetenskapliga namn manyar kommer av det tamilska namnet Manja för olika vävare.[7] Arten kallas på svenska även streckad vävare.[4]
Rồng rộc đen hay rồng rộc cổ đen (danh pháp khoa học: Ploceus manyar) là một loài chim trong họ Ploceidae.[2]
Du nhập (có lẽ chủng flaviceps) vào bắc Ai Cập (châu thổ sông Nil), Saudi Arabia, UAE, Singapore và có lẽ cả Qatar và Kuwait.[1]
Rồng rộc đen hay rồng rộc cổ đen (danh pháp khoa học: Ploceus manyar) là một loài chim trong họ Ploceidae.