Småsnäppa (Calidris minuta) är en liten fågel i familjen snäppor som häckar i de arktiska delarna av palearktis.[2]
Småsnäppan är 14 centimeter lång och har ett vingspann på 34-37 centimeter.[3] Genom sin storlek, tunna mörka näbb, mörka ben och snabba rörelser skiljer den sig från andra vadarfåglar utom från de andra arterna inom släktet Calidris. Häckande adulta fåglar har orange bröst, vit hals och ett kraftigt vitt V på ryggen. Vinterdräkten är ganska enfärgat grå och svårare att identifiera. Juvenilerna har ljusa strimmor på hjässan och rosaaktigt bröst. Lätet är ett skarpt "stitt".
Småsnäppan är en långflyttare som häckar i arktiska områden i Europa och Asien. Några enstaka gånger har den häckat i fjällen i Sverige. Den är övervintrar i Afrika och södra Asien. På vintern bildar den stora flockar med andra småvadare, som kärrsnäppa och mosnäppa, och uppträder vid leriga stränder eller vid randen av vattensamlingar inåt land.
Antalet fåglar är, liksom för spovsnäppan, beroende av beståndet av lämlar eftersom labbar och fjälluggla istället tar häckande vadarfåglar när lämmelpopulationen är liten.
DNA-studier antyder att småsnäppans närmaste släktingar är de amerikanska vadarna vitgumpsnäppa och dvärgsnäppa.[4]
Småsnäppan livnär sig av små ryggradslösa djur som den pickar upp ur leran. Boet är en grund grop i jorden, där 3-5 ägg läggs. Honan är ofta polygam och överlåter åt hanen att ruva en kull medan hon lägger en ny i ett annat revir.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 1,6-1,7 miljoner individer.[1]
Förr kallades småsnäppan i delar av Sverige för lilla strandvipan.[5] Den har också kallats småvipa eller småpytta.[6]
Småsnäppa (Calidris minuta) är en liten fågel i familjen snäppor som häckar i de arktiska delarna av palearktis.