Linaceae ye una familia vexetal cosmopolita de Magnoliopsides o dicotiledónees d'alredor de 250 especies en tol mundu que tomen gran parte del planeta. La familia inclúi plantes herbales o raramente maderices, y árboles de gran porte nos trópicos. Perteneciente al orde de les Malpighiales.
Familia cosmopolita que consta d'unes 250 especies. Ta formada por árboles, parrotales, yerbes añales y perennes. Ocupa rexones desérticas, mediterránees, selves, estepes y Punir húmeda y seca. Polo xeneral son yerbes o pequeños matos, añales, biañales o perennes. Hai 14 xéneros, clasificaos en dos subfamilies: Linoideae y Hugonioideae de cutiu reconocida como una familia distinta, la Hugoniaceae.
La familia ye d'orixe antiguu y ye una familia bien allegada a la familia Erythroxylaceae, cola cual dellos taxónomos antiguos xunir. Les fueyes de les Linaceae son siempres sencielles.
En Linoideae, el xéneru más grande yeLinum, con 180 a 200 especies, incluyendo'l llinu de cultivu Linum usitatissimum. Los miembros de Linoideae inclúin sobremanera herbales añales y perennes, según subarbustos maderizos, parrotales y pequeños árboles (Tirpitzia) qu'habiten en llatitúes templaes y tropicales de Eurasia, África, Australia y les Américas.
Hugonioideae son enredaderes, parrotales y árboles y son casi na so totalidá de distribución tropical. El xéneru más grande de Hugonioideae yeHugonia, con aprosimao 40 especies. Amás de polos sos vezos de crecedera y distribución xeográfica, los xéneros Linoideae y Hugonioideae pueden ser estremaos pol númberu d'estames fértiles (5 en Linoideae, 10 en Hugonioideae) y el tipu de frutu: en cápsules en Linoideae y drupa carnosa en forma de fruta, en Hugonioideae que produz munchos tipos distintos de fruta, consumíes polos páxaros, qu'esvalixen les granes.
Tienen les fueyes simples enteres, casi siempres alternes, les fueyes tán opuestes o alternaes, sentaes, ensin estípules anque dacuando si tán axustaes. Inflorescencies cimosas. Flores hermafrodites, actinomorfes, pentámeras o bien raramente tetrámeres, estes muncho más frecuente nos trópicos, pétalos llamativos, prontamente caedizos, de color claru, con uña estrecha. Mota con sépalos los llibres. Corola con pétalos llibres o ligeramentes soldaos na base. Androcéu con 4 o 5 estames alternando colos pétalos soldaos na base, dacuando alternando con 1 verticilu de estaminodios. Ovariu súperu, con 4-5 carpelos, 4-5 cuévanos y 4-5 estilos. Estigmes lliniales o capitaos. Diplostemonas colos estames soldaos al discu; d'ovariu súperu, pentacarpelar, sincarpico, con estilos llibres o llixeramente soldaos; dos óvulos por carpelu, con un falsu tabique internu con 10 cuévanos. Frutu ensin picu, en cápsula loculicida o raramente en drupa. Frutu en cápsula loculicida, con 8-10 cáscares. Dos granes por cuévanu, dixebraes por un pseudotabique.
Una especie de relevancia agrícola ye'l llinu, Linum usitatissimum, cultiváu pal llogru de fibres testiles y aceites.
Xéneros na subfamilia Linoideae
Xéneros na subfamilia Hugonioideae
Linaceae ye una familia vexetal cosmopolita de Magnoliopsides o dicotiledónees d'alredor de 250 especies en tol mundu que tomen gran parte del planeta. La familia inclúi plantes herbales o raramente maderices, y árboles de gran porte nos trópicos. Perteneciente al orde de les Malpighiales.
Zəyrəkkimilər (lat. Linaceae) - zəyrəkçiçəklilər sırasına aid bitki fəsiləsi.[1]
Zəyrəkkimilər (lat. Linaceae) - zəyrəkçiçəklilər sırasına aid bitki fəsiləsi.
Elşad Qurbanov. Ali bitkilərin sistematikası, Bakı, 2009.Les linàcies (Linaceae) són una família de plantes amb flors de l'ordre Malpighiales.
La majoria són herbàcies o rarament plantes llenyoses i de vegades grans arbres en els climes tropicals.
Tenen 8 gèneres amb unes 250 espècies en total, el més gran dels gèneres és Linum, els llins, amb 180-200 espècies.
Les linàcies (Linaceae) són una família de plantes amb flors de l'ordre Malpighiales.
Teulu o blanhigion blodeuol yn yr urdd Malpighiales yw Linaceae.[2]
Teulu o blanhigion blodeuol yn yr urdd Malpighiales yw Linaceae.
Lnovité (Linaceae) je čeleď vyšších dvouděložných rostlin z řádu malpígiotvaré (Malpighiales). Jsou to byliny i dřeviny s jednoduchými listy a téměř pravidelnými pětičetnými květy. Čeleď zahrnuje asi 300 druhů v 10 rodech. Je rozšířena po celém světě. V České republice se vyskytuje několik druhů rodu len a stozrník lnovitý. Len setý je stará kulturní rostlina, poskytující textilní vlákno a olej.
Jednoleté nebo vytrvalé byliny a stromy s jednoduchými střídavými nebo vstřícnými listy s opadavými palisty. U některých bylinných zástupců jsou palisty přeměněny ve žlázky. Květy částečně souměrné (s asymetrickým kalichem a někdy i souborem tyčinek), drobné nebo nápadné, oboupohlavné, ve vrcholových květenstvích. Kalich i koruna je z 5 plátků. Tyčinek je 5, 10 nebo 15, na bázi srostlých, někdy jsou přítomna staminodia. Semeník je svrchní, srostlý ze 2 až 5 plodolistů, se stejným nebo dvojnásobným počtem komůrek a s 1 až 5 čnělkami. U zástupců podčeledi Linoideae jsou v semeníku vyvinuty tzv. nepravé přehrádky, rozdělující semeník na dvojnásobek segmentů, než je původní počet plodolistů. V každém plodolistu jsou 2 vajíčka. Plodem je tobolka nebo peckovice.
Čeleď zahrnuje asi 300 druhů v 10 až 12 rodech. Je celosvětově rozšířená. Největším rodem je len (Linum, asi 180 druhů). V květeně ČR je čeleď zastoupena dvěma rody: len (Linum) a stozrník (Radiola).
V minulosti byla čeleď lnovité (Linaceae) řazena do řádu lnotvaré (Linales) v rámci třídy Rosidae.
V některých taxonomických systémech byli dřevití zástupci (podčeleď Hugonioideae) zařazeni do samostatné čeledi Hugoniaceae.
Podle současného pojetí je dělena na 2 podčeledi – Linoideae (byliny, 6 rodů především v severním mírném a subtropickém pásu) a Hugonioideae (dřeviny, 4 až 6 rodů, v tropech celého světa).
Ekonomicky nejdůležitějším druhem je len setý (Linum usitatissimum), dnes pěstovaný v mimotropických oblastech po celém světě. Poskytuje textilní vlákno a jedlý olej. Severoameričtí Indiáni používali len Linum lewisii na pletení rybářských sítí. Také australští Aboridžinci používají vlákno na rybaření a jedí semena lnu Linum marginale. Některé africké druhy rodu Hugonia mají jedlé plody. Několik druhů lnu je pěstováno v zahradách jako okrasné trvalky, např. len žlutý (Linum flavum).
Anisadenia, Cliococca, Durandea, Hebepetalum, Hesperolinon, Hugonia, Indorouchera, Linum (včetně Mesynium, Mesyniopsis), Philbornea, Radiola, Reinwardtia, Roucheria, Sclerolinon, Tirpitzia[2]
Lnovité (Linaceae) je čeleď vyšších dvouděložných rostlin z řádu malpígiotvaré (Malpighiales). Jsou to byliny i dřeviny s jednoduchými listy a téměř pravidelnými pětičetnými květy. Čeleď zahrnuje asi 300 druhů v 10 rodech. Je rozšířena po celém světě. V České republice se vyskytuje několik druhů rodu len a stozrník lnovitý. Len setý je stará kulturní rostlina, poskytující textilní vlákno a olej.
Hør-familien (Linaceae) er udbredt med 10 slægter og ca. 300 arter over det meste af verden. I de tropiske egne findes der arter i familien, som er træer eller lianer, men ellers er der mest tale om urteagtige planter. Her omtales kun de slægter, der er repræsenteret ved arter, der er vildtvoksende i Danmark, eller som dyrkes her.
SlægterDie Leingewächse (Linaceae) sind eine Familie in der Ordnung Malpighienartige (Malpighiales) innerhalb der Bedecktsamigen Pflanzen (Magnoliopsida). Die 10 bis 16 Gattungen mit etwa 290 Arten sind fast weltweit von der Dauerfrostzone bis in die Tropen verbreitet.
Die Arten der Leingewächse sind meist krautige Pflanzen, seltener verholzende Pflanzen: Lianen, Sträucher oder sehr selten Bäume.
Die stets ungeteilten, ungestielten Laubblätter sind wechselständig und meist spiralig angeordnet oder gegenständig. Die Blattränder sind glatt oder gesägt. Sie besitzen oft keine Nebenblätter, wenn diese vorhanden sind, dann sind sie klein.
In zymös verzweigten Blütenständen sind unterschiedlich aufgebaute Teilblütenstände zusammengefasst.
Die zwittrigen Blüten sind radiärsymmetrisch und meist fünfzählig mit doppelter Blütenhülle. Die fünf Kelchblätter sind manchmal an der Basis verwachsen. Die fünf Kronblätter sind frei. Es sind ein, zwei oder ganz selten drei Kreise mit je fünf Staubblättern vorhanden, ein Teil davon ist oft zu Staminodien umgewandelt. Zwei bis fünf Fruchtblätter sind zu einem oberständigen Fruchtknoten verwachsen.
Es werden innerhalb dieser Familie viele unterschiedliche Fruchttypen ausgebildet (siehe Unterfamilien). Der gut entwickelte Embryo ist gerade bis etwas gekrümmt und besitzt zwei große Keimblätter (Kotyledonen).
Die Familie Linaceae wurde 1818 durch Augustin Pyrame de Candolle in Karl Julius Perleb: Versuch über die Arzneikräfte der Pflanzen, S. 107 unter der Bezeichnung „Lineae“ aufgestellt. Typusgattung ist Linum L. Ein Synonym für Linaceae DC. ex Perleb ist Hugoniaceae Arn.[1]
Die Arten der Familie Linaceae gedeihen fast weltweit von der Dauerfrostzone bis in die Tropen.
Man unterteilt die Linaceae in zwei Unterfamilien, die Linoideae und die Hugonioideae. Es gibt insgesamt etwa 10 bis 16 Gattungen mit etwa 290 bis 300 Arten:[2]
Die Leingewächse (Linaceae) sind eine Familie in der Ordnung Malpighienartige (Malpighiales) innerhalb der Bedecktsamigen Pflanzen (Magnoliopsida). Die 10 bis 16 Gattungen mit etwa 290 Arten sind fast weltweit von der Dauerfrostzone bis in die Tropen verbreitet.
Famîleya zegerekan, famîleya bezerekan, famîleya kitanan (Linaceae) famîleyeke riwekan e. 10 heya 16 celeb û 290 cureyên vê malbatê hene. Li Kurdistanê jî digihên.
Di hin devokan de ji zegerekê re, bezerek, kitan, zererek, qerqer jî dibêjin. Di rastiyê de kitan, zegerek, bezerek û qerqer navên celebên (cinsên) vê riwekê ne.
Famîleya zegerekan, famîleya bezerekan, famîleya kitanan (Linaceae) famîleyeke riwekan e. 10 heya 16 celeb û 290 cureyên vê malbatê hene. Li Kurdistanê jî digihên.
De vlasachtign (Linaceae) zyn e familie van bedektzoadign in de orde Malpighiales. De bekendste sôorte is vlas (Linum usitatissimum). De vezels wordn gebruukt vo linn van te moak'n en 't zoad levert lynzoadolie.
De familie bestoat uut 250 sôort'n, verdêeld over 14 geslacht'n en omvat zowel kruudachtige of houtige plant'n.
De vlasachtign (Linaceae) zyn e familie van bedektzoadign in de orde Malpighiales. De bekendste sôorte is vlas (Linum usitatissimum). De vezels wordn gebruukt vo linn van te moak'n en 't zoad levert lynzoadolie.
De familie bestoat uut 250 sôort'n, verdêeld over 14 geslacht'n en omvat zowel kruudachtige of houtige plant'n.
Леновите (науч. Linaceae) се фамилија на цветни растенија со космополитско распространување, со околу 250 видови. Постојат осум родови, од кои најголемиот е Linum (лен), со околу 180 до 200 видови.
Повеќето претставници се тревести или ретко дрвенести, а во тропските региони има и големи дрвја. Простите целокрајни листови се речиси секогаш наспрамни, понекогаш со прилисници.
Цветовите се хермафродитни, актиноморфни (целосно симетрични) и петделни (многу ретко четириделни во тропите). Постојат пет венечни и пет чашкини ливчиња, десет прашници и до десет семки. Семињата се образуваат на пет двоклеточни плодни листови. Цветовите на повеќето култивирани вариетети се темно или светло сини. Но, се среќаваат и бела, виолетова, розева или црвена боја на цветот, што ги прави привлечни украсни растенија. Семињата се сјајни и може да се темнокафеави или жолти.
Во постарите класификациски системи (како Кронквистовиот), оваа фамилија била сместувана во свој посебен ред - Linales. Поновите систематики ја сместуваат во редот Malpighiales. Некои поважни родови од Linaceae се:
Еден вид, Linum usitatissumum, се одгледува поради фибрилите и семињата. Семето е извор на ленено масло и храна.
Леновите (науч. Linaceae) се фамилија на цветни растенија со космополитско распространување, со околу 250 видови. Постојат осум родови, од кои најголемиот е Linum (лен), со околу 180 до 200 видови.
Лёнавыя (Linaceae) — сямейства кветкавых расьлінаў, якое зьмяшчае каля 10 родаў і 255 відаў[1].
Прадстаўнікі гэтага сямейства — травы або хмызьнякі. Прылісткі дробныя альбо адсутнічаюць. Лісьце чарговае або рэдка супратыўнае, простае, суцэльнае на ўскрайку. Кветкі ў суквецьці, двухполыя, радыяльна сымэтрычныя; чашалісьцікаў (4)5; пялёсткаў 5; тычачак 2(4)5–10(15). Плод — каробачка або касьцянка[2][3].
Распаўсюджваньне: ва ўсім сьвеце, але ў асноўным ва ўмераных рэгіёнах[3][4][2].
Лёнавыя (Linaceae) — сямейства кветкавых расьлінаў, якое зьмяшчае каля 10 родаў і 255 відаў.
లైనేసి లేదా లినేసి (Linaceae) పుష్పించే మొక్కలలో ఒక కుటుంబం. ఇవి ప్రపంచమంతా విస్తరించాయి. దీనిలో సుమారు 250 జాతులు ఉన్నాయి. దీనిలోని 14 ప్రజాతుల్ని రెండు ఉపకుటుంబాలుగా విభజించారు: Linoideae and Hugonioideae (often recognized as a distinct family, the Hugoniaceae).
లైనేసి లేదా లినేసి (Linaceae) పుష్పించే మొక్కలలో ఒక కుటుంబం. ఇవి ప్రపంచమంతా విస్తరించాయి. దీనిలో సుమారు 250 జాతులు ఉన్నాయి. దీనిలోని 14 ప్రజాతుల్ని రెండు ఉపకుటుంబాలుగా విభజించారు: Linoideae and Hugonioideae (often recognized as a distinct family, the Hugoniaceae).
Linaceae is a family of flowering plants. The family is cosmopolitan, and includes about 250 species in 14 genera, classified into two subfamilies: the Linoideae and Hugonioideae (often recognized as a distinct family, the Hugoniaceae). Leaves of the Linaceae are always simple; arrangement varies from alternate (most species) to opposite (in Sclerolinon and some Linum) or whorled (in some Hesperolinon and Linum species). The hermaphroditic, actinomorphic flowers are pentameric or, very rarely, tetrameric (e.g., Radiola linoides, Linum keniense).
In the Linoideae, the largest genus is Linum, the flaxes, with 180–200 species including the cultivated flax, Linum usitatissimum. Members of the Linoideae include herbaceous annuals and perennials, as well as woody subshrubs, shrubs, and small trees (Tirpitzia) inhabiting temperate and tropical latitudes of Eurasia, Africa, Australia, and the Americas. The largest genus of the Hugonioideae is Hugonia (about 40 species); the Hugonioideae are woody vines, shrubs, and trees, and are almost entirely tropical in distribution. In addition to their growth habits and geographic distributions, the Linoideae and Hugonioideae can be differentiated by the number of fertile stamens (five in the Linoideae, 10 in the Hugonioideae) and fruit type (capsules in the Linoideae, fleshy drupe-like fruits in the Hugonioideae).
Genera in subfamily Linoideae
Former genera; Cliococca (synonym of Linum L.)[2]
Genera in subfamily Hugonioideae
Former genera; Durandea (synonym of Hugonia L.,[3]) and Philbornea (synonym of Hugonia L.[4])
Under the old Cronquist system of classifying the flowering plants, the Linaceae were placed in their own order, the Linales. Modern classifications place them in the order Malpighiales.
Linaceae is a family of flowering plants. The family is cosmopolitan, and includes about 250 species in 14 genera, classified into two subfamilies: the Linoideae and Hugonioideae (often recognized as a distinct family, the Hugoniaceae). Leaves of the Linaceae are always simple; arrangement varies from alternate (most species) to opposite (in Sclerolinon and some Linum) or whorled (in some Hesperolinon and Linum species). The hermaphroditic, actinomorphic flowers are pentameric or, very rarely, tetrameric (e.g., Radiola linoides, Linum keniense).
In the Linoideae, the largest genus is Linum, the flaxes, with 180–200 species including the cultivated flax, Linum usitatissimum. Members of the Linoideae include herbaceous annuals and perennials, as well as woody subshrubs, shrubs, and small trees (Tirpitzia) inhabiting temperate and tropical latitudes of Eurasia, Africa, Australia, and the Americas. The largest genus of the Hugonioideae is Hugonia (about 40 species); the Hugonioideae are woody vines, shrubs, and trees, and are almost entirely tropical in distribution. In addition to their growth habits and geographic distributions, the Linoideae and Hugonioideae can be differentiated by the number of fertile stamens (five in the Linoideae, 10 in the Hugonioideae) and fruit type (capsules in the Linoideae, fleshy drupe-like fruits in the Hugonioideae).
Genera in subfamily Linoideae
Anisadenia Wall. ex Meisn. (2 sp.) Hesperolinon (Gray) Small (13 sp.) Linum L. (approximately 200 species) Radiola Hill (1 sp.) Reinwardtia Dumort. (1 sp.) Sclerolinon C.M.Rogers (1 sp.) Tirpitzia Hallier f. (3 sp.)Former genera; Cliococca (synonym of Linum L.)
Genera in subfamily Hugonioideae
Hebepetalum Benth. (3 sp.) Hugonia l. (6 sp.) Indorouchera Hallier f. (1 sp.) Roucheria Planch. (7 sp.)Former genera; Durandea (synonym of Hugonia L.,) and Philbornea (synonym of Hugonia L.)
Under the old Cronquist system of classifying the flowering plants, the Linaceae were placed in their own order, the Linales. Modern classifications place them in the order Malpighiales.
La linacoj (Linaceae) estas familio de dukotiledonaj plantoj, ĉefe herbecaj aŭ malofte lignecaj: grandaj arboj de tropikaj klimatoj. La simplaj tutaj folioj preskaŭ ĉiuj estas alternaj, iufoje kun stipuloj. Ekzistas ok genroj; la plej granda estas Lino (Linum) kun preskaŭ 200 specioj.
Floroformulo K5C5A5-ooG(5)
Linaceae es una familia cosmopolita de plantas Magnoliopsidas o dicotiledóneas de alrededor de 250 especies en todo el mundo que abarcan gran parte del planeta. La familia incluye plantas herbáceas o raramente leñosas, y árboles de gran porte en los trópicos. Perteneciente al orden Malpighiales.
Familia cosmopolita que consta de unas 250 especies. Está formada por árboles, arbustos, hierbas anuales y perennes. Ocupa regiones desérticas, mediterráneas, selvas, estepas y la Puna húmeda y seca. En general son hierbas o pequeñas matas, anuales, bienales o perennes. Hay 14 géneros, clasificados en dos subfamilias: Linoideae y Hugonioideae a menudo reconocida como una familia distinta, la Hugoniaceae.
La familia es de origen antiguo y es una familia muy afín a la familia Erythroxylaceae, con la cual algunos taxónomos antiguos la unían. Las hojas de las Linaceae son siempre sencillas.
En Linoideae, el género más grande es Linum , con 180 a 200 especies, incluyendo el lino de cultivo Linum usitatissimum. Los miembros de Linoideae incluyen sobre todo herbáceas anuales y perennes, así como subarbustos leñosos, arbustos y pequeños árboles (Tirpitzia) que habitan en latitudes templadas y tropicales de Eurasia, África, Australia y las Américas.
Hugonioideae son enredaderas, arbustos y árboles y son casi en su totalidad de distribución tropical. El género más grande de Hugonioideae esHugonia, con aproximadamente 40 especies. Además de por sus hábitos de crecimiento y distribución geográfica, los géneros Linoideae y Hugonioideae pueden ser diferenciados por el número de estambres fértiles (5 en Linoideae, 10 en Hugonioideae) y el tipo de fruto: en cápsulas en Linoideae y drupa carnosa en forma de fruta, en Hugonioideae que produce muchos tipos diferentes de fruta, consumidas por los pájaros, que dispersan las semillas.
Tienen las hojas simples enteras, casi siempre alternas, las hojas están opuestas o alternadas, sentadas, sin estípulas aunque a veces si están estipuladas. Inflorescencias cimosas. Flores hermafroditas, actinomorfas, pentámeras o muy raramente tetrámeras, estas mucho más frecuente en los trópicos, pétalos llamativos, prontamente caedizos, de color claro, con uña estrecha. Cáliz con sépalos libres. Corola con pétalos libres o ligeramentes soldados en la base. Androceo con 4 o 5 estambres alternando con los pétalos soldados en la base, a veces alternando con 1 verticilo de estaminodios. Ovario súpero, con 4-5 carpelos, 4-5 cavidades y 4-5 estilos. Estigmas lineares o capitados. Diplostemonas con los estambres soldados al disco; de ovario súpero, pentacarpelar, sincarpico, con estilos libres o ligeramente soldados; dos óvulos por carpelo, con un falso tabique interno con 10 cavidades. Fruto sin pico, en cápsula loculicida o raramente en drupa. Fruto en cápsula loculicida, con 8-10 valvas. Dos semillas por cavidad, separadas por un pseudotabique.
Una especie de relevancia agrícola es el lino, Linum usitatissimum, cultivado para la obtención de fibras textiles y aceites.
Géneros en la subfamilia Linoideae
Géneros en la subfamilia Hugonioideae
Linaceae es una familia cosmopolita de plantas Magnoliopsidas o dicotiledóneas de alrededor de 250 especies en todo el mundo que abarcan gran parte del planeta. La familia incluye plantas herbáceas o raramente leñosas, y árboles de gran porte en los trópicos. Perteneciente al orden Malpighiales.
Linalised (Linaceae) on taimede sugukond.
Linaliste sugukonda kuulub kaks alamsugukonda:
Linazeo (Linaceae) landare loredunen familia bat da, barnean 250 espezie inguru dituena. Gruinalen ordenako lihoaren familiako landareez esaten da. Hosto bakunak dituzte, estipuladunak edo estipularik gabeak. Loreak aktinia itxurakoak dira, eta fruitua kuskuan edo drupan izaten dute. 14 genero inguru hartzen ditu linazeoen familiak, lurralde askotan zabalduak.[2]
Linazeo gehienak belarkarak dira, nahiz eta zuhaixka eta zuhaitz (klima tropikaletan) bakan batzuk ere egon.
Linoideae azpifamilia
Hugonioideae azpifamilia
Linazeo (Linaceae) landare loredunen familia bat da, barnean 250 espezie inguru dituena. Gruinalen ordenako lihoaren familiako landareez esaten da. Hosto bakunak dituzte, estipuladunak edo estipularik gabeak. Loreak aktinia itxurakoak dira, eta fruitua kuskuan edo drupan izaten dute. 14 genero inguru hartzen ditu linazeoen familiak, lurralde askotan zabalduak.
Linazeo gehienak belarkarak dira, nahiz eta zuhaixka eta zuhaitz (klima tropikaletan) bakan batzuk ere egon.
Pellavakasvit (Linaceae) on pienehkö kasviheimo, joka kuuluu koppisiemenisten Malpighiales-lahkoon. Tunnettuimpia edustajia ovat pellavat (Linum), kääpiöpellava (Radiola linoides) ja keltaliina (Reinwardtia indica).[1]
Pellavakasveihin kuuluu pääasiassa ruohovartisia lajeja, mutta myös puita, pensaita ja liaaneja. Lehtiasento on tavallisesti kierteinen, ja lehdet ovat pieniä, ehytlaitaisia ja korvakkeellisia. Kukinnot ovat viuhkomaisia ja niissä on kaksineuvoiset ja säteittäiset kukat. Verholehtiä on viisi, joskus neljä, joko erillisiä tai tyvestä yhdistyneitä. Terälehtiä on myös neljä tai viisi. Heteet sijaitsevat vuorottaisesti terälehtiin nähden, ja joskus on myös joutoheteitä. Palhot ovat lyhyitä ja yhtyneitä tyveltään. Sikiäin on kehänpäällinen, 2-5 emilehdestä muodostunut ja 2-10-lokeroinen; kussakin lokerossa yksi tai kaksi siemenaihetta keskisaumaistukassa. Erillisiä vartaloita on 2-5. Hedelmä on tavallisesti verhiöllinen kota, joskus luumarja. Siemenessä on suora alkio ja endospermin määrä vaihtelee ja voi puuttuakin.[2]
Heimossa esiintyy jonkin verran erilaisvartaloisuutta (heterostyliaa), mikä edistää ristipölytystä. Joskus ilmiöön liittyy myös ponsien ja luottien asettumista niin, että pölyttävä hyönteinen saa siitepölyä eri kohtiin kukkatyypistä riippuen.[3]
Pellavakasveja tavataan lähinnä lauhkeassa vyöhykkeessä; puuvartiset lajit ovat trooppisia.[4]
Pellavakasvisukuja on 10-12 ja lajeja 300. Ne jaetaan kahdeksi alaheimoksi:[5]
1. Linoideae Arnott. Alaheimon kasvit ovat yksi- tai monivuotisia ruohoja, joskus pensaita. Lehdet sijaitsevat vastakkain tai kierteisesti ja ovat ehyt- tai hammaslaitaisia ja tavallisesti korvakkeellisia. Verholehdet ovat keskenään enemmän tai vähemmän samankokoisia, terälehdet kynnellisiä. Heteitä on viisi ja ne sijaitsevat verhovastaisesti vuorotellen joutoheteiden kanssa. Siemenet ovat usein limautuvia. Alaheimon levinneisyys on lähes yleismaailmallinen, erityisesti lajeja on kuitenkin pohjoisella lauhkealla vyöhykkeellä ja subtropiikissa. Sukuja on kuusi, lajeja 240, ja niistä 180 kuuluu pellavien sukuun (Linum).[6]
2. Hugonioideae Hooren & Nooteboom. Alaheimo on levinneisyydeltään trooppinen ja siihen kuuluu pelkästään puuvartisia lajeja, joista monet ovat liaaneja. Lehtiasento on kierteinen tai kaksirivinen. Verholehdet ovat usein erikokoisia ja terälehdet enintään hieman kynnellisiä, usein keltaisia. Heteitä on kymmenen, joista osa on toisia pidempiä. Hedelmä on luumarja tai lohkohedelmä. Sukuja on viisi, lajeja 61; suurin suku on Hugonia ja se käsittää 40 lajia. [7]
Heimoon kuuluvat suvut Anisadenia Wall. ex Meisn., Cliococca Bab., Durandea Planch., Hebepetalum Benth., Hesperolinon (A.Gray) Small, Hugonia L., Indorouchera Hallier f., pellavat (Linum L.), Philbornea Hallier f., kääpiöpellavat (Radiola Hill), keltaliinat (Reinwardtia Dumort.), Roucheria Planch., Sclerolinon C.M.Rogers ja Tirpitzia Hallier f. [8]
Peltopellavasta (Linum usitatissimum) saadaan kuituja, öljyä sekä rehua. Syötäviä hedelmiä saadaan joistakin afrikkalaisista Hugonia-lajeista. Koristekasveina käytetään monia pellavalajeja.[9]
Pellavakasvit (Linaceae) on pienehkö kasviheimo, joka kuuluu koppisiemenisten Malpighiales-lahkoon. Tunnettuimpia edustajia ovat pellavat (Linum), kääpiöpellava (Radiola linoides) ja keltaliina (Reinwardtia indica).
La famille des Linaceae (Linacées) est constituée de plantes dicotylédones ; elle comprend une petite centaine d'espèces réparties en 8 à 15 genres.
Ce sont des plantes herbacées, des arbustes et parfois des arbres. C'est une famille cosmopolite des zones froides à tropicales.
Dans cette famille, on peut citer le lin cultivé (genre Linum), cultivé pour les fibres de ses tiges servant à confectionner des tissus ou pour ses graines dont on extrait de l'huile et qui laissent un tourteau utilisé en alimentation animale.
Le nom vient du genre type Linum issu du latin linum (et du grec λινον linon), désignant les plantes herbacées à tiges fibreuses nommées « lin » en français et par métonymie le fil et le tissu qu'on en fait[1].
La classification phylogénétique place maintenant cette famille dans l'ordre des Malpighiales. Elle la rapproche des Hugoniacées qui est maintenant considérée comme une sous-famille. Les Linacées actuelles sont donc composées des :
Selon Angiosperm Phylogeny Website (24 mai 2010)[2] :
Selon DELTA Angio (24 mai 2010)[4] :
La famille des Linaceae (Linacées) est constituée de plantes dicotylédones ; elle comprend une petite centaine d'espèces réparties en 8 à 15 genres.
Ce sont des plantes herbacées, des arbustes et parfois des arbres. C'est une famille cosmopolite des zones froides à tropicales.
Dans cette famille, on peut citer le lin cultivé (genre Linum), cultivé pour les fibres de ses tiges servant à confectionner des tissus ou pour ses graines dont on extrait de l'huile et qui laissent un tourteau utilisé en alimentation animale.
Linaceae, as lináceas [2] é unha familia vexetal cosmopolita de Magnoliopsidas ou dicotiledóneas pertencente á orde das Malpighiales de a redor de 250 especies en todo o mundo que abarcan gran parte do planeta. A familia inclúe plantas herbáceas ou raramente leñosas, e árbores de gran porte nos trópicos, de follas simples e enteiras, flores hermafroditas xeralmente pentámeras e froito en casula.
Familia cosmopolita que consta dunhas 250 especies. Está formada por árbores, arbustos, herbas anuais e perennes. Ocupa rexións desérticas, mediterráneas, selvas, estepas e Puna húmida e seca. En xeral son herbas ou pequenas matas, anuais, bienais ou perennes. Hai 14 xéneros, clasificados en dúas subfamilias: Linoideae e Hugonioideae a miúdo recoñecida como unha familia distinta, a Hugoniaceae.
A familia é de orixe antiga e é unha familia moi afín á familia Erythroxylaceae, coa cal algúns taxónomos antigos uníana. As follas das Linaceae son sempre sinxelas.
En Linoideae, o xénero máis grande é Linum , con 180 a 200 especies, incluíndo o liño de cultivo (Linum usitatissimum). Os membros de Linoideae inclúen especialmente herbáceas anuais e perennes, así como subarbustos leñosos, arbustos e pequenas árbores (Tirpitzia) que habitan en latitudes tépedas e tropicais de Eurasia, África, Australia e as Américas.
Hugonioideae son rubideiras, arbustos e árbores, e son case na súa totalidade de distribución tropical. O xénero máis grande de Hugonioideae é Hugonia, con aproximadamente 40 especies. Ademais de polos seus hábitos de crecemento e distribución xeográfica, os xéneros Linoideae e Hugonioideae poden ser diferenciados polo número de estames fértiles (5 en Linoideae, 10 en Hugonioideae) e o tipo de froito: en cápsulas en Linoideae e drupa carnosa en forma de froita, en Hugonioideae que produce moitos tipos diferentes de froita, consumidas polos paxaros, que espallan as sementes.
Teñen as follas simples enteiras, case sempre alternas, as follas están opostas ou alternadas, sentadas, sen estípulas aínda que ás veces si están estipuladas. Inflorescencias cimosas. Flores hermafroditas, actinomorfas, pentámeras ou moi raramente tetrámeras, estas moito máis frecuente nos trópicos, pétalos rechamantes, prontamente caedizos, de cor clara, con unlla estreita. Cáliz con sépalos ceibes. Corola con pétalos ceibes ou lixeiramentes soldados na base. Androceo con 4 ou 5 estames alternando cos pétalos soldados na base, ás veces alternando con 1 verticilo de estaminodios. Ovario súpero, con 4-5 carpelos, 4-5 cavidades e 4-5 estilos. Estigmas lineares ou capitados. Diplostemonas cos estames soldados ao disco; de ovario súpero, pentacarpelar, sincarpico, con estilos ceibes ou lixeiramente soldados; dous óvulos por carpelo, cun falso tabique interno con 10 cavidades. Froito sen bico, en cápsula loculicida ou raramente en drupa. Froito en cápsula loculicida, con 8-10 valvas. Dúas sementes por cavidade, separadas por un pseudotabique.
Unha especie de relevancia agrícola é o liño, Linum usitatissimum, cultivado para a obtención de fibras téxtiles e óleos.
Xéneros na subfamilia Linoideae
Xéneros na subfamilia Hugonioideae
Linaceae, as lináceas é unha familia vexetal cosmopolita de Magnoliopsidas ou dicotiledóneas pertencente á orde das Malpighiales de a redor de 250 especies en todo o mundo que abarcan gran parte do planeta. A familia inclúe plantas herbáceas ou raramente leñosas, e árbores de gran porte nos trópicos, de follas simples e enteiras, flores hermafroditas xeralmente pentámeras e froito en casula.
Lanovke (lat. Linaceae), biljna porodica iz reda malpigijolike kojoj pripada preko 270 vrsta unutar 11 rodova.[1]
Latinsko ime roda dolazi od grčke riječi linon.
Lanovke (lat. Linaceae), biljna porodica iz reda malpigijolike kojoj pripada preko 270 vrsta unutar 11 rodova.
Lenowe rostliny (Linaceae) su swójba symjencowych rostlinow (Spermatophyta).
Tute kosmopolity wobsedźa družiny wot conow trajneho zmjerzka hač do tropow.
Linaceae so do dweju podswójby, Linoideae a Hugonioideae rozdźěluje. Eksistuje cyłkownje něhdźe 10 hač 16 rodow z něhdźe 290 hač 300 družinow.
Linoideae su přewažnje zelišćowe rostliny ze zwjetša wuskimi łopjenami a wutworja jenož kapslowe płody. Rozeznawa so šěsć hač wósom rodow z něhdźe 240 družinami:
Hugenioideae (syn.: Hugoniaceae Arn.) su zwjetša wodrjewjace rostliny, kotrež dosć šěroke łopjena wobsedźa a póčkate płody abo druhe płodowe typy wutworja. Rozeznawa so štyri hač wósom rodow z něhdźe 61 družinami:
Lenowe rostliny (Linaceae) su swójba symjencowych rostlinow (Spermatophyta).
Linaceae adalah salah satu suku anggota tumbuhan berbunga. Menurut Sistem klasifikasi APG II suku ini dimasukkan ke dalam bangsa Malpighiales, klad euRosidae I.
Linaceae adalah salah satu suku anggota tumbuhan berbunga. Menurut Sistem klasifikasi APG II suku ini dimasukkan ke dalam bangsa Malpighiales, klad euRosidae I.
Le Linaceae costituiscono una famiglia di angiosperme cosmopolita comprendente circa 250 specie. Vi sono 14 generi classificati in due sottofamiglie: Linoideae e Hugonioideae (spesso riconosciuti come una famiglia distinta, Hugoniaceae). I fiori sono ermafroditi e actinomorfi.
Nella famiglia delle Linaceae il genere più diffuso è il Linum, che comprende il Linum usitatissimum, noto come lino comune.
Linaceae sunt familia angiospermarum, plerumque fruticum herbaceorum rarove ligneorum, aliquando magnarum arborum, in tropicis distributarum. Familia est cosmopolita, circa 300 species habens.
Folia sunt simplicia, integra, paene semper alterna, aliquando stipulis praedita. Flores sunt hermaphroditi, actinimorphici, et pentameri rarissimeve tetrameri. Petala sunt speciosa, colore diluto. Ovarium est superum, pentacarpelatum, syncarpum, stilibus libris leviterve adfixis, duobus ovulis in carpello. Inflorescentiae sunt cymosae. Fructus est capsula, vel raro drupa.
Gravis in agricultura species est Linum usitatissimum, ad oleum fibrasque capiendas excolitum.
Systema Cronquist Linaceas in Linalibus, ordine proprio, posuit; systemata autem hodierna eas in ordine Malpighialibus ponunt.
Linaceis sunt quattuordecim genera, quorum maximum est Linum, circa 180–200 species habens. Genera in duabus subfamiliis describuntur: Linoideis, circa 240 speciebus in sex generibus, praecipue in zonis temperatis, et Hugonioideis, 61 speciebus in quattuor ad sex generibus, in zonis tropicis, praecipue in Africa, Madagascaria, Indomalaesia, et Nova Caledonia (aliquando familia distincta habitis, Hugoniaceae).
Linaceae sunt familia angiospermarum, plerumque fruticum herbaceorum rarove ligneorum, aliquando magnarum arborum, in tropicis distributarum. Familia est cosmopolita, circa 300 species habens.
Lininiai (lot. Linaceae, vok. Leingewächse) – magnolijūnų (Magnoliophyta) šeima, kuriai priklauso vienmetės arba daugiametės žolės ir puskrūmiai. Turi pražangiai arba rečiau priešiškai išsidėsčiusius lapus. Vaisius – dėžutė, kituose kraštuose – dar riešutėlis arba kaulavaisis.
Šeimoje yra apie 12 genčių su maždaug 300 rūšių. Kai kurios rūšys labai svarbūs techniniai augalai, duodantieji pluoštą bei riebalingas sėklas, iš kurių gaunamas aliejus.
Lietuvoje auga dvi gentys:
De vlasfamilie (Linaceae) is een familie van tweezaadlobbige planten. De bekendste soort is vlas (Linum usitatissimum). De vezels worden al duizenden jaren gebruikt voor linnen en de zaden leveren lijnzaadolie. In Nederland komen van deze familie verder voor: het Geelhartje (Linum catharticum) en de dwergvlas (Radiola linoides).
De familie is in de loop van de tijd verschillend omschreven. In het Cronquist-systeem (1981) werd de familie ondergebracht in de orde Linales. In het APG II-systeem (2003) is de familie geplaatst in de orde Malpighiales, en omvat ook de planten die in het APG-systeem (1998) de familie Hugoniaceae vormde. De vlasfamilie in de huidige samenstelling omvat zowel kruidachtige en houtige planten; de bomen en lianen alleen in de tropen. De familie telt dan ruwweg 300 soorten, met volgens de APwebsite [24 februari 2007] de geslachten :
De vlasfamilie (Linaceae) is een familie van tweezaadlobbige planten. De bekendste soort is vlas (Linum usitatissimum). De vezels worden al duizenden jaren gebruikt voor linnen en de zaden leveren lijnzaadolie. In Nederland komen van deze familie verder voor: het Geelhartje (Linum catharticum) en de dwergvlas (Radiola linoides).
De familie is in de loop van de tijd verschillend omschreven. In het Cronquist-systeem (1981) werd de familie ondergebracht in de orde Linales. In het APG II-systeem (2003) is de familie geplaatst in de orde Malpighiales, en omvat ook de planten die in het APG-systeem (1998) de familie Hugoniaceae vormde. De vlasfamilie in de huidige samenstelling omvat zowel kruidachtige en houtige planten; de bomen en lianen alleen in de tropen. De familie telt dan ruwweg 300 soorten, met volgens de APwebsite [24 februari 2007] de geslachten :
Anisadenia, Cliococca, Durandea, Hebepetalum, Hesperolinon, Hugonia, Indorouchera, Linum, Philbornea, Radiola, Reinwardtia, Roucheria, Sclerolinon, TirpitziaLinfamilien omfatter åtte planteslekter. Fra denne familien får vi tekstilfiber (lin), linfrø og linolje.
Linfamilien omfatter åtte planteslekter. Fra denne familien får vi tekstilfiber (lin), linfrø og linolje.
Lnowate (Linaceae DC. ex Gray) – rodzina roślin należąca do rzędu malpigiowców (Malpighiales). Obejmuje około 255 gatunków grupowanych w 13 rodzajów. najbardziej zróżnicowana jest w strefie międzyzwrotnikowej, ale jej przedstawiciele występują tez w strefie klimatu umiarkowanego na obu półkulach, często rosnąc w formacjach stepowych i typowych dla obszarów suchych. Ważną rośliną użytkową jest len zwyczajny od wielu tysięcy lat uprawiany jako roślina włóknodajna, spożywcza i oleista. Inne gatunki z tego rodzaju są też uprawiane jako rośliny ozdobne[2].
Rodzina zwykle włączana jest w różnych systemach do rzędu malpigiowców (Malpighiales), jednak w przeszłości w różnych ujęciach ustalano różny jej zakres, zwykle szerszy od współczesnego (wiele dawniej zaliczanych tu rodzajów obecnie klasyfikowanych jest w odrębnych rodzinach)[2]. W obrębie rodziny wyróżnia się dwie podrodziny. Linoideae Arnott obejmuje przedstawicieli głównie zielnych i występujących w klimacie umiarkowanym. Do podrodziny Hugonoideae Reveal należą z kolei głównie rośliny drzewiaste ze strefy równikowej. Badania molekularne potwierdzają monofiletyzm całej rodziny i podrodziny Linoideae. W obrębie rodzajów tradycyjnie wyróżniane Cliococca, Hesperolinon i Sclerolinon są najwyraźniej zagnieżdżone w obrębie rodzaju Linum tworząc klad siostrzany względem rodzaju Radiola[3].
Rodzina siostrzana w stosunku do Ixonanthaceae. Wraz z całym rzędem malpigiowców (Malpighiales) należy do kladu różowych w obrębie okrytonasiennych[1].
←Humiriaceae – pochodnikowate
Violaceae – fiołkowate
Passifloraceae – męczennicowate
Salicaceae – wierzbowate
Rafflesiaceae – bukietnicowate
Euphorbiaceae – wilczomleczowate
Phyllanthaceae – liściokwiatowate
Linaceae – lnowate
Gromada okrytonasienne (Magnoliophyta Cronquist), podgromada Magnoliophytina Frohne & U. Jensen ex Reveal, klasa Rosopsida Batsch, podklasa różowe (Rosidae Takht.), nadrząd Geranianae Thorne ex Reveal, rząd lnowce (Linales Baskerville), rodzina lnowate (Linaceae DC. ex Gray)[5].
Podrodzina Linoideae
Podrodzina Hugonioideae
Lnowate (Linaceae DC. ex Gray) – rodzina roślin należąca do rzędu malpigiowców (Malpighiales). Obejmuje około 255 gatunków grupowanych w 13 rodzajów. najbardziej zróżnicowana jest w strefie międzyzwrotnikowej, ale jej przedstawiciele występują tez w strefie klimatu umiarkowanego na obu półkulach, często rosnąc w formacjach stepowych i typowych dla obszarów suchych. Ważną rośliną użytkową jest len zwyczajny od wielu tysięcy lat uprawiany jako roślina włóknodajna, spożywcza i oleista. Inne gatunki z tego rodzaju są też uprawiane jako rośliny ozdobne.
Linaceae é uma família de plantas angiospérmicas (plantas com flor - divisão Magnoliophyta), pertencente à ordem Malpighiales.
O grupo, de distribuição cosmopolita, contém cerca de 250 espécies, classificadas em 8 géneros, de plantas herbáceas ou arbustivas, por vezes lenhosas em climas tropicais. O planta do linho pertence a esta família.
Linaceae é uma família de plantas angiospérmicas (plantas com flor - divisão Magnoliophyta), pertencente à ordem Malpighiales.
O grupo, de distribuição cosmopolita, contém cerca de 250 espécies, classificadas em 8 géneros, de plantas herbáceas ou arbustivas, por vezes lenhosas em climas tropicais. O planta do linho pertence a esta família.
Linaceae este o familie de plante cu flori care include 250 de specii.
Linaceae este o familie de plante cu flori care include 250 de specii.
glej članek
Lanovke (znanstveno ime Linaceae) je družina rastlin iz reda Malpighiales.
Cvet lanovk je po večini pentameričen, le redko pa tudi tetrameričen in ima le en obroč prašnikov, drugi pa je zakrnel. Listi so enostavni in so na rastline po večini nameščeni premenjalno, semenska lupina pa vsebuje sluz.
Družino sestavlja okoli 250 vrst v 14 rodovih, od katerih je največji rod Linum, ki vsebuje med 180 in 200 vrst. Družino sestavljata dve poddružini, Linoideae, ki uspevajo v zmernem podnebju ter Hugonioideae, ki uspevajo v tropih (in jih včasih uvrščajo v samostojno družino Hugoniaceae).
Rodovi v poddružini Linoideae:
Rodovi v poddružini Hugonioideae (Hugoniaceae):
Po starem Cronquistovem sistemu klasificiranja kritosemenk je družina lanovk spadala v svoj red Linales. Sodobni klasifikacijski sistem jo uvršča v red Malpighiales.
Lanovke (znanstveno ime Linaceae) je družina rastlin iz reda Malpighiales.
Linväxter (Linaceae) är en växtfamilj med omkring 275 arter, bland annat odlad lin. I Norden är familjen representerad med två släkten och fyra arter, förutom det odlade linet även vildlin och klipplin (vilka precis som det odlade linet hör till släktet Linum), och dvärglin (som hör till släktet Radiola).
Släkten i underfamilj Linoideae
Släkten i underfamilj Hugonioideae (Hugoniaceae)
Linväxter (Linaceae) är en växtfamilj med omkring 275 arter, bland annat odlad lin. I Norden är familjen representerad med två släkten och fyra arter, förutom det odlade linet även vildlin och klipplin (vilka precis som det odlade linet hör till släktet Linum), och dvärglin (som hör till släktet Radiola).
Släkten i underfamilj Linoideae
Anisadenia Cliococca Hesperolinon Linum Radiola Reinwardtia Sclerolinon Tirpitzia
Släkten i underfamilj Hugonioideae (Hugoniaceae)
Ketengiller (Linaceae), bir yıllık veya çok yıllık otsu, odunsu ve lifli bitkileri içeren bir bitki familyası.
Genellikle yaprakları küçük, şerit biçimindedir. 12 cinsi ve 300 türü bilinmektedir. Familya üyelerinin mavi ve sarı ipekimsi çiçekleri vardır.
Це трави, чагарники або й дерева з черговими, рідше супротивними, простими листками. Багато представників родини є деревними ліанами, що чіпляються за допомогою гачкоподібних колючок. Квіти правильні, пёятичленні, маточково-тичинкові. Вони зібрані у верхівкові або пазушні суцвіття, рідше одиночні. Тичинок десять, при основі зростаються. Гінецей синкарпний із 5 плодолистків. Плід — малонасінна коробочка або кістянка. Насіння без ендосперму.
Підродина Linoideae
Підродина Hugonioideae
Họ Lanh (danh pháp khoa học: Linaceae) là một họ thực vật có hoa, chủ yếu là cây thân thảo hoặc đôi khi là cây thân gỗ, rất ít khi là các cây thân gỗ lớn ở vùng nhiệt đới. Các lá đơn mép trơn gần như luôn luôn mọc so le, đôi khi có lá kèm. Các hoa lưỡng tính, dạng tỏa tia là các loại hoa 5 cánh, rất ít khi 4 cánh (gặp trong vùng nhiệt đới). Họ này phân bổ rộng khắp thế giới với khoảng 250 loài. Trong họ này có 8 chi với chi lớn nhất là chi Lanh (Linum) có khoảng 180-200 loài.
Trong hệ thống Cronquist cũ thì họ Linaceae được đặt trong bộ riêng của chính nó là bộ Linales. Các phân loại mới hơn đặt nó trong bộ Sơ ri (Malpighiales).
Họ Lanh (danh pháp khoa học: Linaceae) là một họ thực vật có hoa, chủ yếu là cây thân thảo hoặc đôi khi là cây thân gỗ, rất ít khi là các cây thân gỗ lớn ở vùng nhiệt đới. Các lá đơn mép trơn gần như luôn luôn mọc so le, đôi khi có lá kèm. Các hoa lưỡng tính, dạng tỏa tia là các loại hoa 5 cánh, rất ít khi 4 cánh (gặp trong vùng nhiệt đới). Họ này phân bổ rộng khắp thế giới với khoảng 250 loài. Trong họ này có 8 chi với chi lớn nhất là chi Lanh (Linum) có khoảng 180-200 loài.
Linaceae DC. ex Perleb (1818), nom. cons.
Типовой род РодыЛьновые (лат. Linaceae) — семейство двудольных растений порядка Мальпигиецветные. В состав семейства входит, по разным данным, от 8 до 14 родов и от 260 до 300 видов.
Это однолетние или многолетние травы и полукустарники, большей частью голые, только немногие виды мягковолосистые. Довольно многие представители семейства являются древесными лианами (виды родов Гугония (Hugonia), Дурандея (Durandea)), лазящими посредством крючковидных шипов (метаморфизированные нижние ветви соцветия), закрученных наподобие бараньих рогов[2].
Листья очерёдные и только у Radiola и Linum catharticum супротивные или мутовчатые, цельные, сидячие, без прилистников.
Правильные обоеполые цветки собраны в кистевидные или метельчатые соцветия. Чашелистиков пять (у Radiola четыре); лепестков пять (у Radiola четыре); тычинок также пять, сросшихся основаниями нитей в один пучок. Пестик один, с пятью, четырьмя (у Radiola) рыльцами и с верхней пяти— или четырёхгнездой (у Radiola) завязью; каждое гнездо делится ложной перегородкой пополам и в каждой половинке гнезда находится по одной семяпочке.
Формула цветка: ∗ K 5 C 5 A 10 o r 5 + 5 s t G ( 5 _ ) {displaystyle ast K_{5};C_{5};A_{10;or;{5+{5^{st}}}};G_{({underline {5}})}} .
Плод — почти шаровидная коробочка, вскрывающаяся по перегородкам. Семя содержит прямой мясистый зародыш и слабо развитый белок.
Льновые встречаются в умеренном и тёплом климате обоих полушарий; в Европейской России встречаются два рода: Radiola Hill и Linum L. — к последнему принадлежит и лён обыкновенный.
Роды семейства Льновые по данным Королевских ботанических садов в Кью[3]:
Льновые (лат. Linaceae) — семейство двудольных растений порядка Мальпигиецветные. В состав семейства входит, по разным данным, от 8 до 14 родов и от 260 до 300 видов.
参见正文
亚麻科植物绝大部分为草本,稀有木本植物,但在热带地区也有一些长成树木的品种。本科植物叶为单叶互生,有的品种有托叶;花两性,5裂,在热带地区也有4裂的。本科植物共有8属约250种,全球分布,其中亚麻属最大,有约180-200种,中国共有4属12种。克朗奎斯特分类法将亚麻科和古柯科、粘木科等单独分为亚麻目,1998年的APG 分类法根据基因亲缘关系将亚麻科列入新设立的金虎尾目,2003年经过修订的APG II 分类法将亚麻藤科合并到本科中,分为“亚麻族”和“亚麻藤族”两类。
最重要的品种亚麻有纤维用和油用的栽培品种,其中纤维用的在中国黑龙江等地有种植,“亚麻纤维”被称为“纤维皇后”。油用的在山西、内蒙等地是重要的油料作物,其油被俗称为“胡麻油”,虽然和胡麻科并没有较近的亲缘关系。
对埃及法老墓的研究表明:亚麻织布最迟出现在公元前五千至四千年。古埃及男子衣着习惯是上身袒露,下身包缠着围裙,这种裙子就是亚麻布制成的。在古希腊罗马时代,亚麻传入地中海沿岸,中世纪传入欧洲内地。十世纪,亚麻纤维在欧洲市场上普遍流通。拿破仑时代,法国盛产亚麻,拿破仑曾发布命令悬赏100万法郎,征集亚麻纺织品高速高质量纺纱机。1810年法国人菲利普·热拉尔发明了湿纺细纱机。
亚麻科植物绝大部分为草本,稀有木本植物,但在热带地区也有一些长成树木的品种。本科植物叶为单叶互生,有的品种有托叶;花两性,5裂,在热带地区也有4裂的。本科植物共有8属约250种,全球分布,其中亚麻属最大,有约180-200种,中国共有4属12种。克朗奎斯特分类法将亚麻科和古柯科、粘木科等单独分为亚麻目,1998年的APG 分类法根据基因亲缘关系将亚麻科列入新设立的金虎尾目,2003年经过修订的APG II 分类法将亚麻藤科合并到本科中,分为“亚麻族”和“亚麻藤族”两类。
最重要的品种亚麻有纤维用和油用的栽培品种,其中纤维用的在中国黑龙江等地有种植,“亚麻纤维”被称为“纤维皇后”。油用的在山西、内蒙等地是重要的油料作物,其油被俗称为“胡麻油”,虽然和胡麻科并没有较近的亲缘关系。
属 异腺草属 Anisadenia Cliococca Hesperolinon 亚麻属 Linum Radiola 石海椒属 Reinwardtia Sclerolinon 青篱柴属 Tirpitziaアマ科(Linaceae)はキントラノオ目に属する科の一つ。繊維と油を採るために栽培されるアマなどが含まれる。
クロンキスト体系ではコカノキ科などとともにアマ目としていた。
草本または木本で、250種ほどが世界に広く分布する(うちアマ属が200種近くを占める)が、日本に自生するのはマツバニンジン (Linum stelleroides) ただ1種である。そのほかアマ属とキバナアマ属の数種が帰化植物として見られる。
葉は全縁で細長いものが多く、互生。花は両性の虫媒花で、5または4数性、放射相称。花は大型で赤・黄・青など美しいため観賞用に栽培されるものも多い。
アマ属 Linum 節
アマ属 それ以外(Cliococca ・Sclerolinon ・Hesperolinon 含む)
2亜科に14属が属する[1]。
아마과(亞麻科, 학명: Linaceae 리나케아이[*])는 말피기아목의 과이다.[1]
전 세계의 온대에 널리 분포하는 초본 또는 작은 관목이다. 주로 온대에 6속 150종, 한국에 1속 1종이 있다.
잎은 가장자리가 매끈한 흩잎으로 어긋나는데, 때로는 마주나는 것도 있다. 꼴은 방사대칭인 양성화로, 취산꽃차례를 이루며, 각각의 꽃들은 5개의 꽃잎을 가진다. 한편, 수술은 5개 또는 10개가 있는데, 그 밑부분이 서로 합쳐져 고리 모양을 이룬다. 암술의 암술대는 3∼5개로 나뉘어 있으며, 씨방도 또한 3-5개의 방으로 이루어져 있다. 열매는 삭과로 익으면 벌어진다.