nomes no trilho de navegação
Gammaracanthus lacustris is een vlokreeftensoort uit de familie van de Gammaracanthidae.[1] De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1867 door Sars.
Bronnen, noten en/of referenties
Trollistidskreps (Gammaracanthus lacustris) er et krepsdyr av gruppen tanglopper, som lever i ferskvann.
Den er som andre amfipoder flattrykt fra sida. Den er større enn de andre amfipodene i norsk ferskvann og blir 25–35 mm lang. En rekke kraftige tagger danner en kjøl langs ryggen. Fargen er hvitaktig til gulbrun, men den kan ha en svak antydning av andre farger, som fiolett eller rød.
Den er en utpreget ferskvannsart og vandrer vertikalt i løpet av døgnet. Om dagen skjuler den seg i bunnslammet, mens den om natta svømmer rundt i de frie vannmasser. Den er et rovdyr som jakter på Mysis relicta, Pallaseopsis quadrispinosa, vannlopper og fjærmygglarver.
Trollistidskreps tilhører de såkalte istidskrepsene og er utbredt i dype og kalde innsjøer i Nord-Europa. Den er ganske sjelden og er den eneste istidskrepsen som ikke finnes i Østersjøen. I Norge finnes arten i noen få store innsjøer på Østlandet: Mjøsa, Øyeren, Setten, Rødenessjøen, Øymarksjøen, Aspern og Store Le
Noen forskere har regnet den som samme art som Gammaracanthus loricatus (Joseph Sabine, 1824) fra Nordishavet, og da har det eldste navnet, G. loricatus, høyest prioritet. Det er også blitt foreslått å føre den til en egen slekt, Relictacanthus, uten at det har fått særlig gjennomslag.
Trollistidskreps (Gammaracanthus lacustris) er et krepsdyr av gruppen tanglopper, som lever i ferskvann.
Den er som andre amfipoder flattrykt fra sida. Den er større enn de andre amfipodene i norsk ferskvann og blir 25–35 mm lang. En rekke kraftige tagger danner en kjøl langs ryggen. Fargen er hvitaktig til gulbrun, men den kan ha en svak antydning av andre farger, som fiolett eller rød.
Den er en utpreget ferskvannsart og vandrer vertikalt i løpet av døgnet. Om dagen skjuler den seg i bunnslammet, mens den om natta svømmer rundt i de frie vannmasser. Den er et rovdyr som jakter på Mysis relicta, Pallaseopsis quadrispinosa, vannlopper og fjærmygglarver.
Trollistidskreps tilhører de såkalte istidskrepsene og er utbredt i dype og kalde innsjøer i Nord-Europa. Den er ganske sjelden og er den eneste istidskrepsen som ikke finnes i Østersjøen. I Norge finnes arten i noen få store innsjøer på Østlandet: Mjøsa, Øyeren, Setten, Rødenessjøen, Øymarksjøen, Aspern og Store Le
Noen forskere har regnet den som samme art som Gammaracanthus loricatus (Joseph Sabine, 1824) fra Nordishavet, og da har det eldste navnet, G. loricatus, høyest prioritet. Det er også blitt foreslått å føre den til en egen slekt, Relictacanthus, uten at det har fått særlig gjennomslag.
Sjösyrsa (Gammaracanthus lacustris)[2] är en kräftdjursart, en märlkräfta som lever i sötvatten i Norra Europa.[3] Den den förekommer mestadels i stora, djupa sjöar, så som Vänern, Vättern och Mälaren.[1] Den anses att vara en glacialrelikt, som kvarlever från tider då sötvatten från de tidiga faser av Östersjön täckte delar av Skandinavien.
Arten beskrevs av Georg Ossian Sars 1867.
Denna artikel om märlkräftor saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan.
Sjösyrsa (Gammaracanthus lacustris) är en kräftdjursart, en märlkräfta som lever i sötvatten i Norra Europa. Den den förekommer mestadels i stora, djupa sjöar, så som Vänern, Vättern och Mälaren. Den anses att vara en glacialrelikt, som kvarlever från tider då sötvatten från de tidiga faser av Östersjön täckte delar av Skandinavien.
Arten beskrevs av Georg Ossian Sars 1867.
