dcsimg

Mordellidae ( Asturiano )

fornecido por wikipedia AST
 src=
Bárabu de Mordellistena sp. (Mordellinae: Mordellistenini) en agalla de Solidago fecha pola mosca Eurosta solidaginis.

Los mordélidos (Mordellidae) son una familia de coleópteros tenebrionoideos con más de 1700 especies en 100 xéneros distribuyíes por tol mundu. Son fitófagos y munchos aliméntense de polen de plantes bien diverses.[1]

Carauterístiques

Polo xeneral, los mordélidos tienen un color escuru y miden ente 2 y 15 mm de llargu. Caracterizar por tener pates traseres grueses, un cuerpu encorváu y un abdome (el pigidio) allargáu, en forma punteaguda nes especies más grandes. El cuerpu ye más narquiáu na parte de baxo que nel llombu y más delgáu escontra tras.

Los bárabos viven en madera en descomposición. Atópense, por casu, en barandes de madera vieyu o, como la especie Mordellistena, en flores o parrotales florecientes.

Los mordélidos son bien activos y al ser agarraos realicen movimientos xiratorios que paecen ser cucurrabucos. Estos movimientos tán conformaos por una serie de saltos individuales bien rápidos (cada saltu dura 80 ms aprox.). Son la resultancia de los esfuercios del escarabayu por volver asitiase pa poder entamar vuelu. Un saltu individual en realidá representa un sobregiro impulsáu por una de les pates del tercer par de pates (el metapodio). La direición del saltu depende de si'l mordélido usa la pata derecha o esquierda.[2] La enerxía de los saltos varia porque se debe a musculación direuta. Por consiguiente resulten en llargores y altitúes de saltu distintes con frecuencies de rotación d'hasta 48 rps (Mordellochroa abdominalis) en redol al centru de gravedá de la exa llonxitudinal del cuerpu. Un xiru adicional an tornu a la exa tresversal (frecuencia inferior) resulta en saltos con forma de torniellu. El pigidio escarez de significáu en cuanto al saltu.[3] Saltos de menos potencia, pero efectuaos con una téunica similar pueden reparase en coleópteros de la familia de los Melandryidae (=Serropalpidae) (Orchesia) y na familia de los Scraptiidae (Anaspis), lo cual dexa suponer qu'esta habilidá llocomotora tenga orixe nuna filoxénesis más xeneral non atribuyible namái a los mordélidos.

Taxonomía

La familia Mordellidae estremar en dos subfamilias, Ctenidiinae, con un xéneru, y Mordellinae, con 5 tribus, 105 xéneros.[4]

Subfamilia: Ctenidiinae Franciscolo, 1951

Xéneru: Ctenidia Laporte de Castelnau, 1840:264
Especie: Ctenidia mordelloides Laporte de Castelnau, 1840:264

Subfamilia: Mordellinae Latreille, 1802

Xéneru: Conalia (Mulsant y Rei, 1858)
Especies:
Xéneru: Conaliamorpha (Ermisch, 1968:225)
Especie: Conaliamorpha lutea (Ermisch, 1968:226) [Suden]
Xéneru: Glipodes (LeConte, 1862)
Especies:
Xéneru: Isotrilophus (Liljeblad, 1945)
Especie: Isotrilophus erraticus (Smith, 1883)
Xéneru: Ophthalmoconalia (Ermisch, 1968:268)
Especies:
Xéneru Paraconalia (Ermisch, 1968:237)
Especies:
Xéneru: Pseudoconalia (Ermisch, 1950:72-73)
Especie: Pseudoconalia debeauxi (Franciscolo, 1942) [Sumatra; p.256?]
Xéneru: Stenoconalia (Ermisch, 1967:130-131)
Especie: Stenoconalia endroedyi Ermisch, 1967:131 [Congo]
Xéneru: Xanthoconalia (Franciscolo, 1942:292)
Especies:
  • Tribu Mordellini (Siedlitz, 1875) [J.B. Smith 1882; Ermisch 1941b]
Xéneru: Adelptes (Franciscolo, 1965:385)
Especies:
Xéneru: Asiamordella (Hong, 2002:126)
Especie: Asiamordella furvis (Hong, 2002:128) [Liaoning - China]
Xéneru: Austromordella (Ermisch, 1950:63)
Especies:
Xéneru: Binaghia (Franciscolo, 1943:297-298)
Especies:
Xéneru: Boatia (Franciscolo, 1985:79-82)
Especie: Boatia albertae Franciscolo, 1985:83 [Ecuador]
Xéneru: Caffromorda (Franciscolo, 1952y:66)
Especie: Caffromorda platycephala (Franciscolo, 1952:67) [Sur d'África]
Xéneru: Calycina (Blair, 1922:250)
Especies:
Xéneru: Cephaloglipa (Franciscolo, 1952c:331,350)
Especie: Cephaloglipa paumomuensis (Franciscolo, 1952:351) [Nueva Guinea]
Xéneru: Congomorda (Ermisch, 1955:26)
Especie: Congomorda atra (Ermisch, 1955:27) [Congo Belga]
Xéneru: Cothurus (Champion, 1891:259-260)
Especies:
Xéneru: Cretanaspis (Huang & Yang, 1999:125)
Especie: Cretanaspis lushangfenensis (Huang & Yang, 1999:129) [Beijing - China]
Xéneru: Curtimorda (Méquignon, 1946:58)
Especies:
Xéneru: Glipa LeConte, 1859
Especies:
Xéneru: Glipidiomorpha (Franciscolo, 1952c:347)
Especies:
Xéneru: Hoshihananomia Kôno, 1935
Especies:
Xéneru: Iberomorda (Méquignon, 1946:59)
Especies:
Xéneru: Ideorhipistena (Franciscolo, 2000:395
Especie: Ideorhipistena occipitalis Franciscolo, 2000:399
Xéneru: Klapperichimorda Ermisch, 1968:279
Especies:
Xéneru: Larinomorda Ermisch, 1968:263
Especie: Larinomorda ivoirensis Ermisch, 1968:263
Xéneru: Liaoximordella Wang, 1993
Especie: Liaoximordella hongi Wang, 1993
Xéneru: Machairophora Franciscolo, 1943b:34
Especie: Machairophora fulvipuncta Hampson, 1893
Xéneru: Macrotomoxia Pic, 1922b:208 [Ermisch 1950 p.51]
Especies:
Xéneru: Mirimordella Liu, Lu & Ren, 2007:51
Especie: Mirimordella gracilicruralis Liu, Lu & Ren, 2007:52 [Liaoning]
Xéneru: Mordella Linnaeus, 1758
Especies:
Xéneru: Mordellapygium Ray, 1930a:143
Xéneru: Mordellaria Ermisch, 1950:69
Xéneru: Mordellariodes Ermisch
Xéneru: Mordelloides Ray, 1939:227
Xéneru: Mordellopalpus Franciscolo, 1955c:179-181
Xéneru: Neocurtimorda Franciscolo, 1950:1
Xéneru: Neotomoxia Ermisch, 1950:10
Xéneru: Ophthalmoglipa Franciscolo, 1952c:332
Xéneru: Paramordella Pic, 1936:1
Xéneru: Paramordellana Ermisch, 1968:265
Xéneru: Paramordellaria Mariña, 1854
Especie: Paramordellaria triloba
Xéneru: Paraphungia Ermisch, 1969c:3-4
Xéneru: Parastenomordella Ermisch, 1950:60
Xéneru: Paratomoxia Ermisch, 1950:5,14
Xéneru: Paratomoxioda Ermisch, 1954c
Xéneru: Phungia Pic, 1922:15
Xéneru: Plesitomoxia Ermisch, 1955
Xéneru: Praemordella Shchegoleva-Barovskaya, 1929
Xéneru: Pseudomordellaria Ermisch, 1950:67
Xéneru: Pseudotomoxia Ermisch, 1950:52
Xéneru: Sphaeromorda Franciscolo, 1950:8
Xéneru: Stenaliamorda Ermisch & Chûjô, 1968:35-36
Xéneru: Stenomorda Ermisch, 1950:17
Xéneru: Stenomordella Ermisch, 1941a:115-116
Xéneru: Stenomordellaria Ermisch, 1950:57
Xéneru: Stenomordellariodes Ermisch, 1954a:92
Xéneru: Succimorda Kubisz, 2001:273
Xéneru: Tolidomordella Schilsky, 1908
Especie: Tolidomordella discoidea
Xéneru: Tolidomoxia Ermisch, 1950:13-14
Xéneru: Tomoxia Mariña, 1854
Especies:
Xéneru:Tomoxioda Ermisch, 1950:53
Xéneru:Trichotomoxia Franciscolo, 1950:130
Xéneru:Variimorda Méquignon, 1946:60
Xéneru:Wittmerimorda Franciscolo, 1952y:67-70
Xéneru: Yakuhananomia Ermisch, 1950
Especie: Yakuhananomia bidentata
Especie: Yakuhananomia ermischi
Especie: Yakuhananomia fulviceps
Especie: Yakuhananomia polyspila
Especie: Yakuhananomia tsuyukii
Especie: Yakuhananomia tui
Especie: Yakuhananomia uenoi
Especie: Yakuhananomia yakui
Xéneru:Zeamordella Broun, 1886:847
Xéneru: Asiatolida Shiyake, 2000:26
Xéneru: Calyce Champion, 1891:307
Xéneru: Calycemorda Ermisch, 1969:304
Xéneru: Calyceoidea Ermisch, 1969:307
Xéneru: Dellamora Normand, 1916:284
Xéneru: Diversimorda Ermisch, 1969:301
Xéneru: Ermischiella Franciscolo, 1950c:2
Xéneru: Fahraeusiella Ermisch, 1953:316
Xéneru: Falsomordellina Nomura, 1966:44-45
Xéneru: Falsomordellistena Ermisch, 1941
Especies:
Xéneru: Falsopseudomoxia
Xéneru: Glipostena Ermisch, 1941:715,723
Xéneru: Glipostenoda Ermisch, 1950
Especie: Glipostenoda ambusta (LeConte, 1862)
Xéneru: Gymnostena Franciscolo, 1950:7
Xéneru: Horionella Ermisch, 1954:194-195
Xéneru: Mordellina Schilsky, 1908:137
Xéneru: Mordellistena Mariña, 1854
Especies:
Xéneru: Mordellistenalia Ermisch, 1958:376
Xéneru: Mordellistenochroa Horák, 1982:52
Xéneru: Mordellistenoda Ermisch, 1941:589
Xéneru: Mordellistenula Stchegoleva-Barowskaja, 1930:24,57
Xéneru: Mordellochroa Emery, 1876
Especie: Mordellochroa scapularis (Say, 1824)
Xéneru: Mordellochroidea Ermisch, 1969:311
Xéneru: Mordelloxena Franciscolo, 1950:6
Xéneru: Morphomordellochroa Ermisch, 1969:308-309
Xéneru: Neomordellistena Ermisch, 1950:48
Xéneru: Palmorda Ermisch, 1969:312
Xéneru: Palpomorda Ermisch, 1969:312
Xéneru: Paramordellistena Ermisch, 1950:73-74
Xéneru: Phunginus Píc, 1922:15
Xéneru: Pselaphokentron Franciscolo, 1955c:184-187
Xéneru: Pseudodellamora Ermisch, 1942:714,720
Xéneru: Pseudotolida Ermisch, 1950
Especies:
Xéneru: Pulchrimorda Ermisch & Chûjô, 1968:37
Xéneru: Raymordella Franciscolo, 1956:225
Xéneru: Tolida Mulsant, 1856:87
Xéneru: Tolidopalpus Ermisch, 1951-52:149
Xéneru: Tolidostena Ermisch, 1942:674
Xéneru: Uhligia Horák, 1990:139
Xéneru: Xanthomorda Ermisch, 1968:316
Xéneru: Reynoldsiella Ray, 1930:164
Xéneru: Reynoldsiellina Franciscolo, 1957:237
Xéneru: Brodskyella Horák, 1989:37
Xéneru: Pselaphostena Franciscolo, 1950a:130
Xéneru: Stenalia Mulsant, 1856:387
Xéneru: Stenaliodes Franciscolo, 1956:219

Bibliografía

Michael Reuter. «Studies on the functional morphology of the jump in tumbling-flower beetles (Coleoptera, Mordellidae)». Acta Biologica Benrodis 7.

Referencies

  1. Michael A. Ivie (2002). “Mordellidae”, Ross H. Arnett & Michael Charles Thomas: Polyphaga: Scarabaeoidea through Curculionoidea. CRC Press.
  2. «Studies on the functional morphology of the jump in tumbling-flower beetles (Mordellidae, Coleoptera)». Acta Biologica Benrodis, Naturkundemuseum Schloss Benrath, Düsseldorf Germany ISSN Nr. 0177-9214 7: pp. 99–133(1995). 1995.
  3. Thomas van de Kamp, Patrik Vakovic, Tilal Baumbach, Alexander Riedel: "A Biological Screw in a Beetle's Leg". Science, 333 (6038): 52. doi10.1126cience.1204245.PMID 21719669 1. Juli 2011.
  4. Hallan, Joel (6 de xunu de 2010). «Synopsis of the described Coleoptera of the World». Biology Catalog de la Universidá de Texas A&M.

Enllaces esternos


licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia AST

Mordellidae: Brief Summary ( Asturiano )

fornecido por wikipedia AST
 src= Adultu Tomoxia lineella (Mordellinae: Mordellini).  src= Bárabu de Mordellistena sp. (Mordellinae: Mordellistenini) en agalla de Solidago fecha pola mosca Eurosta solidaginis.

Los mordélidos (Mordellidae) son una familia de coleópteros tenebrionoideos con más de 1700 especies en 100 xéneros distribuyíes por tol mundu. Son fitófagos y munchos aliméntense de polen de plantes bien diverses.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia AST

Mordèl·lids ( Catalão; Valenciano )

fornecido por wikipedia CA

Els mordèl·lids (Mordellidae) són una família de coleòpters polífags de la superfamília dels tenebrionoïdeus. Mostren uns moviments irregulars quan escapen dels seus depredadors, a més tenen una punta en el seu abdomen. A tot el món n'hi ha unes 1.500 espècies.[1]

Sistemàtica

Aquesta família actualment té dues subfamílies; Mordellinae i Ctenidiinae – i una família prehistòrica coneguda només pels fòssils (Praemordellinae).[2] Un altre gènere fòssil, Liaoximordella, anteriorment es considerava com una família monotípica Liaoximordellidae.

Família Mordellidae Latreille, 1802

Referències

  1. Michael A. Ivie. «Mordellidae». A: Ross H. Arnett & Michael Charles Thomas. Polyphaga: Scarabaeoidea through Curculionoidea. 2. CRC Press, 2002. ISBN 978-0-8493-0954-0.
  2. Mordellidae Species List at Joel Hallan’s Biology Catalog. Texas A&M University. Retrieved on 17 May 2012.
  3. Horák, Jan; Farkac, Jan; Nakládal, Oto «Mordellidae (Coleoptera) from Socotra Island». Acta Entomologica Musei Nationalis Pragae. Musei Nationalis Pragae, 52, (supplementum 2), 2012, pàg. 253–268. ISSN: 0374-1036 [Consulta: 5 febrer 2013].

Enllaços externs

 src= Podeu veure l'entrada corresponent a aquest tàxon, clade o naturalista dins el projecte Wikispecies.



licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autors i editors de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia CA

Mordèl·lids: Brief Summary ( Catalão; Valenciano )

fornecido por wikipedia CA

Els mordèl·lids (Mordellidae) són una família de coleòpters polífags de la superfamília dels tenebrionoïdeus. Mostren uns moviments irregulars quan escapen dels seus depredadors, a més tenen una punta en el seu abdomen. A tot el món n'hi ha unes 1.500 espècies.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autors i editors de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia CA

Hrotnatcovití ( Checo )

fornecido por wikipedia CZ

Hrotnatcovití (Mordellidae) jsou čeleď brouků z nadčeledi Tenebrionoidea.

Popis

Brouci této čeledi jsou velcí od 2 mm do 1,5 centimetru. Typický je pro ně špičatý konec zadečku a vyklenutá hřbetní strana, z boku jsou zploštělí. Většinou jsou černě nebo hnědě zbarvení (vzácněji jsou to odstíny červené nebo žluté), chloupky bílé barvy vytvářejí na krovkách a štítě vzory.

Taxonomie

  • podčeleď Ctenidiinae Franciscolo, 1951
    • rod Ctenidia
  • podčeleď Mordellinae Latreille, 1802

Externí odkazy

Reference

Mordellidae na BioLib

Pahýl
Tento článek je příliš stručný nebo postrádá důležité informace.
Pomozte Wikipedii tím, že jej vhodně rozšíříte. Nevkládejte však bez oprávnění cizí texty.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia autoři a editory
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia CZ

Hrotnatcovití: Brief Summary ( Checo )

fornecido por wikipedia CZ

Hrotnatcovití (Mordellidae) jsou čeleď brouků z nadčeledi Tenebrionoidea.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia autoři a editory
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia CZ

Stachelkäfer ( Alemão )

fornecido por wikipedia DE

Die Stachelkäfer (Mordellidae) sind eine Familie der Käfer mit weltweit etwa 2.000 Arten. In Europa kommen sie mit 264 Arten vor.[1] Viele Arten sind häufig an Blüten zu finden und machen purzelnde Bewegungen.

Merkmale

Die meist dunkel gefärbten Käfer sind zwischen 2 und 15 mm lang. Die Stachelkäfer sind gekennzeichnet durch kräftige Hinterbeine, einen gekrümmten Körper und oft einen lang ausgezogenen Hinterleib. Bei den größeren Formen bildet das Ende des Hinterleibs (Pygidium) eine lange Spitze. Der Körper ist oben flach gewölbt, unten mit viel stärkerer Wölbung und länglich, nach hinten verschmälert.

Die Larven leben in faulendem oder anbrüchigem Holz, das von Pilzmyzelien durchwachsen ist oder minieren in Stängeln. Manche Arten rufen auch eine Gallbildung hervor.
Die Käfer findet man an altem Holz, morschen Brückengeländern, oder auch, wie die Gattung Mordellistena, meist sehr zahlreich auf Blüten und blühenden Gesträuchen mit offenliegendem Nektar. Sie sind sehr lebhaft und machen bei ihrer Ergreifung heftige, purzelnde Bewegungen.[2]

Diese scheinbar purzelnden Bewegungen setzen sich aus einer Serie sehr schneller Einzelsprünge (Dauer je Sprung ca. 80 ms) zusammen. Sie resultieren aus dem Bemühen der Käfer, sich aus der Rücken- oder Seitenlage wieder in eine neue Abflugposition zu bringen. Der Einzelsprung ist als eine überzogene Umdrehbewegung zu deuten, die mit einem Bein des dritten Beinpaares (Metapodien) durchgeführt wird. Je nachdem, ob das linke oder rechte Metapodium als Stemmbein eingesetzt wird, resultiert eine Änderung der Sprungrichtung.

 src=
Sprungszene animiert aus Filmprotokollbildern Filmaufnahmefrequnz 2500 B/s Einzelbild 4 ms

Die Absprungsenergie ist dabei variabel, weil sie auf direkte Muskelarbeit zurückzuführen ist. Die Ergebnisse sind unterschiedliche Sprungweiten und -höhen mit Rotationsfrequenzen von bis zu gemessenen 48 U/s (Mordellochroa abdominalis) um den Schwerpunkt der Körperlängsachse. Ein zusätzliches Drehen um die Querachse (geringerer Frequenz) sorgt für geschraubte Salti (Purzeln). Der Stachel (Pygidium) ist für den Sprung bedeutungslos. Dagegen besitzt der Meta-Trochanter in der mit dem Metathorax verwachsenen Coxa (Schenkelring und Hüfte des dritten Beinpaares) eine hohe Drehbarkeit (bis zu 270°, bei einem Freiheitsgrad), welches durch ein echtes Schraubengelenk an der Coxenbasis ermöglicht wird. Die Steigung der Schraubenmutter beträgt 21°. (Nachweis mit dem Rasterelektronenmikroskop, REM 1985). Leistungsschwächere, aber auch technisch ähnliche Sprünge finden sich bei den Käfern mit ähnlich gebauten Coxa-Trochanter-Gelenken der Nachbarfamilien Melandryidae (=Serropalpidae) (Gattung Orchesia) und Scraptiidae (Gattung Anaspis), die stammesgeschichtlich eine allgemeinere Herkunft der Befähigung zu dieser Lokomotionsform vermuten lassen, also nicht spezifisch nur für die Mordellidae gelten dürften.[3]

Auf die Besonderheit eines echten Schraubengelenks in der Natur verweisen inzwischen auch weitere Autoren (2011). So besitzen die Rüsselkäfer der Gattung Trigonopterus (Curculionidae) aus den tropischen Regenwäldern Asiens eine noch engere konnektive Konstruktion des Coxa-Trochantergelenks als bei den Mordellidae. Die Winkelgeschwindigkeit des Drehmoments wird aber nicht wie bei den Stachelkäfern erreicht, dient hier das Gelenk doch zum besseren Klettern und Halten in der Vegetation.[4]

Arten (Auswahl)

Literatur

  • Jiři Zahradnik, Irmgard Jung, Dieter Jung et al.: Käfer Mittel- und Nordwesteuropas, Parey, Berlin 1985, ISBN 3-490-27118-1
  • Leopold Mader: Das Insektenleben Österreichs, Hölder-Pichler-Tempsky A.-G., Wien 1922.
  • Michael Reuter: Funktionsmorphologische Studien zum Sprung der Stachelkäfer (Mordellidae, Coleoptera) Diss. Münster /W. 1985
  • Michael Reuter: Funktionsmorphologische Studien zum Sprung der Stachelkäfer (Mordellidae, Coleoptera), Acta biologica benrodis 7, 99-133(1995)
  • Karl Ermisch: 79. Familie Mordellidae: in Freude, Harde, Lohse: Die Käfer Mitteleuropas, Bd. 8 Goeke u. Evers – Verlag, Krefeld 1969

Referenzen

  1. Mordelliidae. Fauna Europaea, abgerufen am 22. Mai 2009.
  2. Edmund Reitter: Fauna Germanica. Die Käfer des deutschen Reiches. K.G. Lutz, Stuttgart 1911.
  3. Michael Reuter: Funktionsmorphologische Studien zum Sprung der Stachelkäfer (Mordellidae, Coleoptera), Acta biologica benrodis 7, 99–133(1995)
  4. van de Kamp, Thomas; Vagovic, Patrik; Baumbach, Tilo; Riedel, Alexander: A Biological Screw in a Beetle’s Leg. In: Science. Band 333, Nr. 6038, 1. Juli 2011, S. 52–52, doi:10.1126/science.1204245, PMID 21719669.
 title=
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia DE

Stachelkäfer: Brief Summary ( Alemão )

fornecido por wikipedia DE
 src= Variimorda villosa

Die Stachelkäfer (Mordellidae) sind eine Familie der Käfer mit weltweit etwa 2.000 Arten. In Europa kommen sie mit 264 Arten vor. Viele Arten sind häufig an Blüten zu finden und machen purzelnde Bewegungen.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia DE

Mordellidae ( Inglês )

fornecido por wikipedia EN

The Mordellidae are a family of beetles commonly known as tumbling flower beetles for the typical irregular movements they make when escaping predators, or as pintail beetles due to their abdominal tip which aids them in performing these tumbling movements. Worldwide, there are about 1500 species.[1]

Anatomy

The apparently tumbling movements are composed of a series of very rapid separate jumps (each jump of a duration of approximately 80 ms). They result from the beetle's efforts to get itself back into take-off position for flight when it has been in either lateral or dorsal position. Each individual jump should be considered as an extended rotation, performed by one leg of the third leg pair (metapodium). Depending on whether the left or the right metapodium is used as the leg that provides the leverage for take-off, change occurs in the direction of the jump. The energy for propulsion varies with the beetle's immediate muscle work, so that jump lengths and heights vary, with rotation frequencies recorded up to 48 per second (Mordellochroa abdominalis) around the gravitation centre of the body's longitudinal axis. Additional revolving around the transverse axis (at lower frequency) effects spiralling somersaults that are perceived as tumbling. The pintail (pygidium) is of no significance for the jump. While the pintail is no significance for the jump, meta-trochanter-femur (thighs and surrounding rings of the third leg pair)has a great capacity of free rotation (up to 270 degrees, at one level only). This capacity is due to a screw joint that connects the base of metacoxa to the head of trochanter. The nut gradient is 21 degrees (as seen under a scanning electron microscopy SEM, 1985). Technically similar jumps, though less powerful, can be observed in family Melandryidae (=Serropalpidae) (genus Orchesia) and family Scraptiidae (genus Anaspis). Their coxa-trochanter-joints are of similar structure. It can be assumed that the capacity of a tumbling form of locomotion is rooted in a common phylogeny and can therefore not be ascribed specifically to Mordellidae.[2] Meanwhile, other authors have also pointed out the speciality of the real screw joint in nature. (2011) The weevil of the genus Trigonopterus, Curculionidae in the Asian tropical rainforest, for example, has an even tighter connective construction in the Coxa -Trochanter joint than is found in Mordellidae. This construction, however, does not facilitate an equally high angular velocity of the torque. The joint here serves to provide a better grip on plants and easier climbing.[3]

Systematics

Larva of Mordellistena sp. (Mordellinae: Mordellistenini) larva inside a goldenrod gall made by the fly Eurosta solidaginis
Adult female Tolidopalpus nitidicoma (Mordellinae: Mordellistenini) from side

This family has two living subfamiliesMordellinae and Ctenidiinae – and a prehistoric one known only from fossils (Praemordellinae).[4] Another fossil genus, Liaoximordella, was previously treated as distinct monotypic family Liaoximordellidae, but is now regarded as very primitive and probably basal member of the Mordellidae.

FAMILY Mordellidae Latreille, 1802

References

  1. ^ Michael A. Ivie (2002). "Mordellidae". In Ross H. Arnett & Michael Charles Thomas (ed.). Polyphaga: Scarabaeoidea through Curculionoidea. American Beetles. Vol. 2. CRC Press. ISBN 978-0-8493-0954-0.
  2. ^ Michael Reuter (1995). "Studies on the functional morphology of the jump in tumbling-flower beetles (Mordellidae, Coleoptera)". Acta Biologica Benrodis. 7: 99–133. ISSN 0177-9214.
  3. ^ Van De Kamp, T.; Vagovic, P.; Baumbach, T.; Riedel, A. (2011). "A Biological Screw in a Beetle's Leg". Science. 333 (6038): 52. Bibcode:2011Sci...333...52V. doi:10.1126/science.1204245. PMID 21719669.
  4. ^ Mordellidae Species List at Joel Hallan's Biology Catalog. Texas A&M University, archived from the original on 7 October 2014, retrieved 8 August 2015
  5. ^ Horák, Jan; Farkac, Jan; Nakládal, Oto (2012). "Mordellidae (Coleoptera) from Socotra Island" (PDF). Acta Entomologica Musei Nationalis Pragae. 52 (supplementum 2): 253–268. ISSN 0374-1036. Retrieved 5 February 2013.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EN

Mordellidae: Brief Summary ( Inglês )

fornecido por wikipedia EN

The Mordellidae are a family of beetles commonly known as tumbling flower beetles for the typical irregular movements they make when escaping predators, or as pintail beetles due to their abdominal tip which aids them in performing these tumbling movements. Worldwide, there are about 1500 species.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EN

Mordellidae ( Espanhol; Castelhano )

fornecido por wikipedia ES

Los mordélidos (Mordellidae) son una familia de coleópteros tenebrionoideos con más de 1700 especies en 100 géneros distribuidas por todo el mundo. Son fitófagos y muchos se alimentan de polen de plantas muy diversas.[1]

 src=
Larva de Mordellistena sp. (Mordellinae: Mordellistenini) en agalla de Solidago hecha por la mosca Eurosta solidaginis.

Características

Por lo general, los mordélidos tienen un color oscuro y miden entre 2 y 15 mm de largo. Se caracterizan por tener patas traseras gruesas, un cuerpo encorvado y un abdomen alargado, en forma punteaguda (el pigidio) en las especies más grandes. En muchas especies el cuerpo es más delgado hacia atrás, en forma de cuña.

Las larvas viven en madera en descomposición. Se encuentran, por ejemplo, en barandas de madera viejas o, como la especie Mordellistena, en flores o arbustos florecientes.

Los mordélidos son muy activos y al ser agarrados realizan movimientos giratorios que parecen ser volteretas. Estos movimientos están conformados por una serie de saltos individuales muy rápidos (cada salto dura 80 ms aproximadamente). Son el resultado de los esfuerzos del escarabajo por volver a posicionarse para poder emprender vuelo. Un salto individual en realidad representa un sobregiro impulsado por una de las patas del tercer par (el metapodio). La dirección del salto depende de si el mordélido usa la pata derecha o izquierda.[2]​ La energía de los saltos varía porque se debe a musculación directa. Por consiguiente resultan en longitudes y altitudes de salto distintas con frecuencias de rotación de hasta 48 rps (Mordellochroa abdominalis) en torno al centro de gravedad del eje longitudinal del cuerpo. Un giro adicional en torno al eje transversal (frecuencia inferior) resulta en saltos con forma de tornillo. El pigidio carece de significado en cuanto al salto.[3]​ Saltos de menos potencia, pero efectuados con una técnica similar se pueden observar en coleópteros de la familia Melandryidae (= Serropalpidae) (Orchesia) y en la familia Scraptiidae (Anaspis), lo cual permite suponer que esta habilidad locomotora tenga origen en una filogénesis más general no atribuible únicamente a los mordélidos.

Taxonomía

La familia Mordellidae se divide en dos subfamilias, Ctenidiinae, con un género, y Mordellinae, con 5 tribus, 105 géneros.[4]

Subfamilia: Ctenidiinae Franciscolo, 1951

Género: Ctenidia Laporte de Castelnau, 1840:264
Especie: Ctenidia mordelloides Laporte de Castelnau, 1840:264

Subfamilia: Mordellinae Latreille, 1802

Género: Conalia (Mulsant y Rey, 1858)
Especies:
Género: Conaliamorpha (Ermisch, 1968:225)
Especie: Conaliamorpha lutea (Ermisch, 1968:226) [Sudan]
Género: Glipodes (LeConte, 1862)
Especies:
Género: Isotrilophus (Liljeblad, 1945)
Especie: Isotrilophus erraticus (Smith, 1883)
Género: Ophthalmoconalia (Ermisch, 1968:268)
Especies:
Género Paraconalia (Ermisch, 1968:237)
Especies:
Género: Pseudoconalia (Ermisch, 1950:72-73)
Especie: Pseudoconalia debeauxi (Franciscolo, 1942) [Sumatra; p.256?]
Género: Stenoconalia (Ermisch, 1967:130-131)
Especie: Stenoconalia endroedyi Ermisch, 1967:131 [Congo]
Género: Xanthoconalia (Franciscolo, 1942:292)
Especies:
  • Tribu Mordellini (Siedlitz, 1875) [J.B. Smith 1882; Ermisch 1941b]
Género: Adelptes (Franciscolo, 1965:385)
Especies:
Género: Asiamordella (Hong, 2002:126)
Especie: Asiamordella furvis (Hong, 2002:128) [Liaoning - China]
Género: Austromordella (Ermisch, 1950:63)
Especies:
Género: Binaghia (Franciscolo, 1943:297-298)
Especies:
Género: Boatia (Franciscolo, 1985:79-82)
Especie: Boatia albertae Franciscolo, 1985:83 [Ecuador]
Género: Caffromorda (Franciscolo, 1952e:66)
Especie: Caffromorda platycephala (Franciscolo, 1952:67) [Sur de África]
Género: Calycina (Blair, 1922:250)
Especies:
Género: Cephaloglipa (Franciscolo, 1952c:331,350)
Especie: Cephaloglipa paumomuensis (Franciscolo, 1952:351) [Nueva Guinea]
Género: Congomorda (Ermisch, 1955:26)
Especie: Congomorda atra (Ermisch, 1955:27) [Congo Belga]
Género: Cothurus (Champion, 1891:259-260)
Especies:
Género: Cretanaspis (Huang & Yang, 1999:125)
Especie: Cretanaspis lushangfenensis (Huang & Yang, 1999:129) [Beijing - China]
Género: Curtimorda (Méquignon, 1946:58)
Especies:
Género: Glipa LeConte, 1859
Especies:
Género: Glipidiomorpha (Franciscolo, 1952c:347)
Especies:
Género: Hoshihananomia Kôno, 1935
Especies:
Género: Iberomorda (Méquignon, 1946:59)
Especies:
Género: Ideorhipistena (Franciscolo, 2000:395
Especie: Ideorhipistena occipitalis Franciscolo, 2000:399
Género: Klapperichimorda Ermisch, 1968:279
Especies:
Género: Larinomorda Ermisch, 1968:263
Especie: Larinomorda ivoirensis Ermisch, 1968:263
Género: Liaoximordella Wang, 1993
Especie: Liaoximordella hongi Wang, 1993
Género: Machairophora Franciscolo, 1943b:34
Especie: Machairophora fulvipuncta Hampson, 1893
Género: Macrotomoxia Pic, 1922b:208 [Ermisch 1950 p.51]
Especies:
Género: Mirimordella Liu, Lu & Ren, 2007:51
Especie: Mirimordella gracilicruralis Liu, Lu & Ren, 2007:52 [Liaoning]
Género: Mordella Linnaeus, 1758
Especies:
Género: Mordellapygium Ray, 1930a:143
Género: Mordellaria Ermisch, 1950:69
Género: Mordellariodes Ermisch
Género: Mordelloides Ray, 1939:227
Género: Mordellopalpus Franciscolo, 1955c:179-181
Género: Neocurtimorda Franciscolo, 1950:1
Género: Neotomoxia Ermisch, 1950:10
Género: Ophthalmoglipa Franciscolo, 1952c:332
Género: Paramordella Pic, 1936:1
Género: Paramordellana Ermisch, 1968:265
Género: Paramordellaria Costa, 1854
Especie: Paramordellaria triloba
Género: Paraphungia Ermisch, 1969c:3-4
Género: Parastenomordella Ermisch, 1950:60
Género: Paratomoxia Ermisch, 1950:5,14
Género: Paratomoxioda Ermisch, 1954c
Género: Phungia Pic, 1922:15
Género: Plesitomoxia Ermisch, 1955
Género: Praemordella Shchegoleva-Barovskaya, 1929
Género: Pseudomordellaria Ermisch, 1950:67
Género: Pseudotomoxia Ermisch, 1950:52
Género: Sphaeromorda Franciscolo, 1950:8
Género: Stenaliamorda Ermisch & Chûjô, 1968:35-36
Género: Stenomorda Ermisch, 1950:17
Género: Stenomordella Ermisch, 1941a:115-116
Género: Stenomordellaria Ermisch, 1950:57
Género: Stenomordellariodes Ermisch, 1954a:92
Género: Succimorda Kubisz, 2001:273
Género: Tolidomordella Schilsky, 1908
Especie: Tolidomordella discoidea
Género: Tolidomoxia Ermisch, 1950:13-14
Género: Tomoxia Costa, 1854
Especies:
Género: Tomoxioda Ermisch, 1950:53
Género: Trichotomoxia Franciscolo, 1950:130
Género: Variimorda Méquignon, 1946:60
Género: Wittmerimorda Franciscolo, 1952e:67-70
Género: Yakuhananomia Ermisch, 1950
Especie: Yakuhananomia bidentata
Especie: Yakuhananomia ermischi
Especie: Yakuhananomia fulviceps
Especie: Yakuhananomia polyspila
Especie: Yakuhananomia tsuyukii
Especie: Yakuhananomia tui
Especie: Yakuhananomia uenoi
Especie: Yakuhananomia yakui
Género: Zeamordella Broun, 1886:847
Género: Asiatolida Shiyake, 2000:26
Género: Calyce Champion, 1891:307
Género: Calycemorda Ermisch, 1969:304
Género: Calyceoidea Ermisch, 1969:307
Género: Dellamora Normand, 1916:284
Género: Diversimorda Ermisch, 1969:301
Género: Ermischiella Franciscolo, 1950c:2
Género: Fahraeusiella Ermisch, 1953:316
Género: Falsomordellina Nomura, 1966:44-45
Género: Falsomordellistena Ermisch, 1941
Especies:
Género: Falsopseudomoxia
Género: Glipostena Ermisch, 1941:715,723
Género: Glipostenoda Ermisch, 1950
Especie: Glipostenoda ambusta (LeConte, 1862)
Género: Gymnostena Franciscolo, 1950:7
Género: Horionella Ermisch, 1954:194-195
Género: Mordellina Schilsky, 1908:137
Género: Mordellistena Costa, 1854
Especies:
Género: Mordellistenalia Ermisch, 1958:376
Género: Mordellistenochroa Horák, 1982:52
Género: Mordellistenoda Ermisch, 1941:589
Género: Mordellistenula Stchegoleva-Barowskaja, 1930:24,57
Género: Mordellochroa Emery, 1876
Especie: Mordellochroa scapularis (Say, 1824)
Género: Mordellochroidea Ermisch, 1969:311
Género: Mordelloxena Franciscolo, 1950:6
Género: Morphomordellochroa Ermisch, 1969:308-309
Género: Neomordellistena Ermisch, 1950:48
Género: Palmorda Ermisch, 1969:312
Género: Palpomorda Ermisch, 1969:312
Género: Paramordellistena Ermisch, 1950:73-74
Género: Phunginus Píc, 1922:15
Género: Pselaphokentron Franciscolo, 1955c:184-187
Género: Pseudodellamora Ermisch, 1942:714,720
Género: Pseudotolida Ermisch, 1950
Especies:
Género: Pulchrimorda Ermisch & Chûjô, 1968:37
Género: Raymordella Franciscolo, 1956:225
Género: Tolida Mulsant, 1856:87
Género: Tolidopalpus Ermisch, 1951-52:149
Género: Tolidostena Ermisch, 1942:674
Género: Uhligia Horák, 1990:139
Género: Xanthomorda Ermisch, 1968:316
Género: Reynoldsiella Ray, 1930:164
Género: Reynoldsiellina Franciscolo, 1957:237
Género: Brodskyella Horák, 1989:37
Género: Pselaphostena Franciscolo, 1950a:130
Género: Stenalia Mulsant, 1856:387
Género: Stenaliodes Franciscolo, 1956:219

Bibliografía

Michael Reuter (1995). «Studies on the functional morphology of the jump in tumbling-flower beetles (Coleoptera, Mordellidae)». Acta Biologica Benrodis 7: 99-133(1995).

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autores y editores de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia ES

Mordellidae: Brief Summary ( Espanhol; Castelhano )

fornecido por wikipedia ES
 src= Adulto Tomoxia lineella (Mordellinae: Mordellini).

Los mordélidos (Mordellidae) son una familia de coleópteros tenebrionoideos con más de 1700 especies en 100 géneros distribuidas por todo el mundo. Son fitófagos y muchos se alimentan de polen de plantas muy diversas.​

 src= Larva de Mordellistena sp. (Mordellinae: Mordellistenini) en agalla de Solidago hecha por la mosca Eurosta solidaginis.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autores y editores de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia ES

Mordellidae ( Francês )

fornecido por wikipedia FR

Les Mordellidae sont une famille d'insectes de l'ordre des coléoptères, de la super-famille des Tenebrionoidea. Ils sont communément appelés coléoptères sauteurs, du fait de leur mode de fuite devant un prédateur. Cette famille est composée de plus de 1500 espèces[1]

Description

Systématique

Nom vernaculaire

  • Mordellidés[3]

Taxinomie

Il existe trois sous-familles dont une éteinte.

Ctenidia Laporte de Castelnau dans Brullé, 1840
Tribu Conaliini Ermisch, 1956
Conalia Mulsant & Rey, 1858
Conaliamorpha Ermisch, 1968
Glipodes LeConte, 1862
Isotrilophus Liljeblad, 1945
Ophthalmoconalia Ermisch, 1968
Paraconalia Ermisch, 1968
Pseudoconalia Ermisch, 1950
Stenoconalia Ermisch, 1967
Xanthoconalia Franciscolo, 1942
Tribu Mordellini Siedlitz, 1875
Adelptes Franciscolo, 1965
Asiamordella Hong, 2002
Austromordella Ermisch, 1950
Binaghia Franciscolo, 1943
Boatia Franciscolo, 1985
Caffromorda Franciscolo, 1952
Calycina Blair, 1922
Cephaloglipa Franciscolo, 1952
Congomorda Ermisch, 1955
Cothurus Champion, 1891
Cretanaspis Huang & Yang, 1999
Curtimorda Méquignon, 1946
Glipa LeConte, 1859
Glipidiomorpha Franciscolo, 1952
Hoshihananomia Kônô, 1935
Iberomorda Méquignon, 1946
Ideorhipistena Franciscolo, 2000
Klapperichimorda Ermisch, 1968
Larinomorda Ermisch, 1968
Liaoximordella Wang, 1993
Machairophora Franciscolo, 1943
Macrotomoxia Píc, 1922
Mirimordella Liu, Lu & Ren, 2007
Mordella Linnaeus, 1758
Mordellina Schilsky, 1908[4]
Mordellapygium Ray, 1930
Mordellaria Ermisch, 1950
Mordelloides Ray, 1939
Mordellopalpus Franciscolo, 1955
Neocurtimorda Franciscolo, 1950
Neotomoxia Ermisch, 1950
Ophthalmoglipa Franciscolo, 1952
Paramordella Píc, 1936
Paramordellana Ermisch, 1968
Paramordellaria Ermisch, 1968
Paraphungia Ermisch, 1969
Parastenomordella Ermisch, 1950
Paratomoxia Ermisch, 1950
Paratomoxioda Ermisch, 1954
Phungia Píc, 1922
Plesitomoxia Ermisch, 1955
Praemordella Shchegoleva-Barovskaya, 1929
Pseudomordellaria Ermisch, 1950
Pseudotomoxia Ermisch, 1950
Sphaeromorda Franciscolo, 1950
Stenaliamorda Ermisch & Chûjô, 1968
StenomordaErmisch, 1950
Stenomordella Ermisch, 1941
Stenomordellaria Ermisch, 1950
Stenomordellariodes Ermisch, 1954
Succimorda Kubisz, 2001
Tolidomordella Ermisch, 1950
Tolidomoxia Ermisch, 1950
Tomoxia Costa, 1854
Tomoxioda Ermisch, 1950
Trichotomoxia Franciscolo, 1950
Variimorda Méquignon, 1946
Wittmerimorda Franciscolo, 1952
Yakuhananomia Kônô, 1935
Zeamordella Broun, 1886
Tribu Mordellistenini Ermisch, 1941
Asiatolida Shiyake, 2000
Calyce Champion, 1891
Calycemorda Ermisch, 1969
Calyceoidea Ermisch, 1969
Dellamora Normand, 1916
Diversimorda Ermisch, 1969
Ermischiella Franciscolo, 1950
Fahraeusiella Ermisch, 1953
Falsomordellina Nomura, 1966
Falsomordellistena Ermisch, 1941
Falsopseudomoxia Franciscolo, 1965
Glipostena Ermisch, 1941
Glipostenoda Ermisch, 1950
Gymnostena Franciscolo, 1950
Mordellina Schilsky, 1908
Mordellistena Costa, 1854
Mordellistenalia Ermisch, 1958
Mordellistenochroa Horák, 1982
Mordellistenoda Ermisch, 1941
Mordellistenula Stchegoleva-Barowskaja, 1930
Mordellochroa Emery, 1876
Mordellochroidea Ermisch, 1969
Mordelloxena Franciscolo, 1950
Morphomordellochroa Ermisch, 1969
Neomordellistena Ermisch, 1950
Palmorda Ermisch, 1969
Palpomorda Ermisch, 1969
Paramordellistena Ermisch, 1950
Phunginus Píc, 1922
Pselaphokentron Franciscolo, 1955
Pseudodellamora Ermisch, 1942
Pseudotolida Ermisch, 1950
Raymordella Franciscolo, 1956
Tolida Mulsant, 1856
Tolidopalpus Ermisch, 1951
Tolidostena Ermisch, 1942
Uhligia Horák, 1990
Xanthomorda Ermisch, 1968
Tribu Reynoldsiellini Franciscolo, 1957
Reynoldsiella Ray, 1930
Tribu Stenaliini Franciscolo, 1956
Brodskyella Horák, 1989
Pselaphostena Franciscolo, 1950
Stenalia Mulsant, 1856
Stenaliodes Franciscolo, 1956
Bellimordella
Mirimordella
Praemordella

Genres rencontrés en Europe

  • tribu des Conaliini :
    • Conalia Mulsant & Rey 1858
  • tribu des Mordellini :
    • Curtimorda Méquignon 1946
    • Hoshihananomia Kônô 1935
    • Iberomorda Méquignon 1946
    • Mediimorda Méquignon 1946
    • Mordella Linnaeus 1758
    • Mordellaria Ermisch 1950
    • Tomoxia Costa 1854
    • Variimorda Méquignon 1946
  • tribu des Mordellistenini :
    • Dellamora Normand 1916
    • Mordellistena
    • Mordellistenochroa
    • Mordellistenula
    • Mordellochroa
    • Pseudodellamora
    • Tolida
  • tribu des Stenaliini :

Notes et références

  1. Michael A. Ivie (2002). "Mordellidae". In Ross H. Arnett & Michael Charles Thomas. Polyphaga: Scarabaeoidea through Curculionoidea. American Beetles 2. CRC Press. (ISBN 978-0-8493-0954-0).
  2. Latreille, P.A. 1802: Histoire naturelle, générale et particulière des Crustacés et des Insectes. Tome 3. F. Dufart, Paris.
  3. Luc Auber; Atlas des Coléoptères de France, Partie 2, p38; N. Boubée, 1945
  4. Jan Horák, Jan Farkac et Oto Nakládal, « Mordellidae (Coleoptera) from Socotra Island », Acta Entomologica Musei Nationalis Pragae, Musei Nationalis Pragae, vol. 52, no (supplementum 2),‎ 2012, p. 253–268 (ISSN , lire en ligne, consulté le 5 février 2013)

Lien externe

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia FR

Mordellidae: Brief Summary ( Francês )

fornecido por wikipedia FR

Les Mordellidae sont une famille d'insectes de l'ordre des coléoptères, de la super-famille des Tenebrionoidea. Ils sont communément appelés coléoptères sauteurs, du fait de leur mode de fuite devant un prédateur. Cette famille est composée de plus de 1500 espèces

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia FR

Dygliavabaliai ( Lituano )

fornecido por wikipedia LT

Dygliavabaliai (lot. Mordellidae) – vabalų (Coleoptera) šeima.

Šeimai priklauso smulkūs ir vidutinio dydžio vabalai. Juos nesunku pažinti iš ilgo, tiesaus, smailėjančio, spyglio formos pilvelio, kuris išsikiša toli iš po antsparnių. Galva už akių įsmaugta, platesnė už priešnugarėlės priekinę dalį. Kūnas, žiūrint iš šono, atrodo kuprotas, apaugęs gulsčiais, šilkiniais plaukeliais. Apatinė pusė ryškiai išgaubta, todėl negyvo vabalo paguldyti ant pilvelio negalima, jis virsta ant šono.
Lervos kūnas balsvas, apaugęs retais trumpais šereliais; vystosi sausoje, trūnijančioje medienoje ir žolinių augalų sausose stiebuose.

Vabalai labai vikrūs, ištikus pavojui, jie verčiasi kūlversčiais. Aptinkami pavasarį ant įvairių augalų žiedų, rečiau ant džiūstančių medžių kamienų ar šakų.

Pasaulyje žinoma apie 2000 rūšių.


Lietuvoje žinoma apie 14 rūšių:


licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Vikipedijos autoriai ir redaktoriai
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia LT

Spartelkevers ( Neerlandês; Flamengo )

fornecido por wikipedia NL

Insecten

Spartelkevers (Mordellidae), ook wel sparteltorren of stekelkevers genoemd, zijn een familie van kevers. De familie omvat ongeveer 2300 soorten waarvan er 24 inheems zijn in Nederland. Ze worden zo genoemd vanwege de schokkende beweging die ze maken als ze proberen te ontsnappen als ze gevangen zijn door een predator.

Taxonomie

De familie is als volgt onderverdeeld:[2][3]


Bronnen, noten en/of referenties
  1. a b c Latreille, P. A. (1802) Histoire naturelle, générale et particulière des crustacés et des insectes. Ouvrage faisant suite à l’histoire naturelle générale et particulière, composée par Leclerc de Buffon, et rédigée par C.S. Sonnini, membre de plusieurs sociétés savantes. Familles naturelles des genres. Tome troisième. F. Dufart, Paris, xii + 13–467 + [1] pp. [An X (title page, =1802); Nov 1802 (Evenhuis 1997)]
  2. Bouchard, P. et al (2011) Family-group names in Coleoptera (Insecta). ZooKeys, 88: 1-972. DOI:10.3897/zookeys.88.807 ISBN 978-954-642-583-6 (hardback) ISBN 978-954-642-584-3 (paperback) ZooBank
  3. Mordellidae in Synopsis of the described Coleoptera of the World 6 juni 2010
  4. Franciscolo, M.E. (1951) Monografia del genere Pselaphostena mihi. XXIII° contributo alla conoscenza dei Mordellidae (Col. Heteromera). Atti della Società Italiana di Scienze Naturali e del Museo Civico di Storia Naturale in Milano 90 (1): 55–76. [Apr 1951 (fasc. title page); 27 Jun 1951 (recorded at BMNH)]
  5. Ermisch , K. (1956) Mordellidae (31. Beitrag zur Kenntnis der Mordelliden) [pp. 269–321]. In: Horion A (Ed) Faunistik der mitteleuropäischen Käfer. Band V: Heteromera. Entomologische Arbeiten aus dem Museum G. Frey, Sonderband, Tutzing bei München, xv + 336 pp.
  6. Ermisch , K. (1941) Tribus Mordellistenini. (Col. Mordell.) (8. Beitrag zur Kenntnis der Mordelliden). Mitteilungen der Münchner Entomologischen Gesellschaft 31: 710–726.
  7. Franciscolo, M.E. (1957) Coleoptera: Mordellidae, a monograph of the South African genera and species.1. Morphology, subfamily Ctenidiinae and tribe Stenaliini. [Pp. 207–291]. Vol. IV. Almqvist and Wiksell, Stockholm, 508 pp. [1957 (verso of title page)]
  8. Franciscolo, M.E. (1955) Mordellidae and Scraptiidae in the collections of the Durban Museum. (XXIX. contribution to the knowledge of Mordellidae and Scraptiidae). Durban Museum Novitates 4 (12): 161–185. [issued 30 Jun 1955 (top of article)]
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia NL

Spartelkevers: Brief Summary ( Neerlandês; Flamengo )

fornecido por wikipedia NL

Spartelkevers (Mordellidae), ook wel sparteltorren of stekelkevers genoemd, zijn een familie van kevers. De familie omvat ongeveer 2300 soorten waarvan er 24 inheems zijn in Nederland. Ze worden zo genoemd vanwege de schokkende beweging die ze maken als ze proberen te ontsnappen als ze gevangen zijn door een predator.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia NL

Broddbiller ( Norueguês )

fornecido por wikipedia NO

Broddbiller (Mordellidae) er en familie av biller med et karakteristisk utseende. Hodet er stort og skarpt innsnevret bak til en tydelig hals, undersiden er mer hvelvet enn oversiden, og bakkroppsspissen er trukket ut til en spiss pigg som stikker langt ut bak dekkvingene. De voksne billene finner man ofte på blomster, om de blir forstyrret ruller de seg sammen og slipper seg ned på bakken. De fleste artene lever i tropene men 14 arter er funnet i Norge.

Utseende

Små til middelsstore (1,5 – 15 mm, de fleste 3 – 8 mm) biller, grunnfargen som oftest mørkebrun eller svart, ofte med tverrbånd eller flekker av lyse skjell. Kroppen er kileformet og de utmerker seg ved at undersiden er mer hvelvet enn oversiden, ulikt de fleste andre biller. I profil virker de pukkelryggete. Hodet er stort og bredt med nokså små fasettøyne. Bak øynene er det skarpt innsnevret til en smal hals. Antennene er temmelig korte, 11-leddete, trådformede eller sagtakkede. Brystskjoldet (pronotum) er mye bredere enn langt, ved roten som oftest litt bredere enn dekkvingene. Det er sterkt rundet tilsmalnet framover og ser omtrent halvsirkelformet ut sett ovenfra. Dekkvingene er temmelig lange og smale, parallellsidige eller noe tilsmalnende bakover. Oversiden er temmelig flat, moderat glinsende, kledt med fine, nedliggende hår og ofte også flekker eller bånd av lyse skjell. Bakkroppsspissen er trukket ut til en lang, spiss pigg somm rekker et godt stykke bak bakkanten av dekkvingene. Beina er forholdsvis lange, baklår og -legger er tykke og kraftige med tydelige sporer på leggene. For- og mellomføttene er fem-leddete, bakføttene fire-leddete.

Larvene er sylidnriske, lange og smale med korte bein og en rund hodekapsel.

Levevis

De voksne billene spiser nektar og kan finnes ganske tallrikt på åpne blomster, særlig i skjermplantefamilien (Apiaceae) og kurvplantefamilien (Asteraceae), i solskinn. De er livlige og løper kvikt omkring, de flyr også godt og gjerne. Om de blir forstyrret, ruller de seg sammen og lar seg falle ned på bakken. Denne vanen har gitt dem navnet "tumbling flower beetles" på engelsk. Larvene lever i råtnende død ved, eller de minerer i stengelen på ulike urteaktige planter. Det er uvisst hva de faktisk spiser.

Systematisk inndeling / norske arter

 src=
Sett fra siden ser man tydelig at kroppen er høyt hvelvet
Treliste

Kilder

  • Silfverberg, H. 1992. Enumeratio Coleopterorum Fennoscandiae, Daniae et Baltiae (Liste over Nordens biller). Helsinki.
  • Zahradník, J. og Chvála, M. 1991. Teknologisk forlags store bok om insekter. N.W. Damm. Om broddbiller, side 322-323.

Eksterne lenker

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia forfattere og redaktører
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia NO

Broddbiller: Brief Summary ( Norueguês )

fornecido por wikipedia NO

Broddbiller (Mordellidae) er en familie av biller med et karakteristisk utseende. Hodet er stort og skarpt innsnevret bak til en tydelig hals, undersiden er mer hvelvet enn oversiden, og bakkroppsspissen er trukket ut til en spiss pigg som stikker langt ut bak dekkvingene. De voksne billene finner man ofte på blomster, om de blir forstyrret ruller de seg sammen og slipper seg ned på bakken. De fleste artene lever i tropene men 14 arter er funnet i Norge.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia forfattere og redaktører
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia NO

Schylikowate ( Polonês )

fornecido por wikipedia POL
Commons Multimedia w Wikimedia Commons

Schylikowate, miastkowate (Mordellidae) – rodzina owadów z rzędu chrząszczy.

Przedstawiciele tej rodziny to stosunkowo małe owady zwykle czarno ubarwione, które żyją na łąkowych kwiatach. Dzięki temu, że segmenty ich tułowia i odwłoka zwężają się ku tyłowi tworząc coś na kształt pióra, a dodatkowo zwykle odwłok jest wydłużony w ostry wyrostek mają swoisty sposób ucieczki w razie zagrożenia. Mianowicie przewracają się na bok i zaczynają szybko koziołkować i skakać, by w końcu skutecznie uciec.

Zobacz też

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia POL

Schylikowate: Brief Summary ( Polonês )

fornecido por wikipedia POL

Schylikowate, miastkowate (Mordellidae) – rodzina owadów z rzędu chrząszczy.

Przedstawiciele tej rodziny to stosunkowo małe owady zwykle czarno ubarwione, które żyją na łąkowych kwiatach. Dzięki temu, że segmenty ich tułowia i odwłoka zwężają się ku tyłowi tworząc coś na kształt pióra, a dodatkowo zwykle odwłok jest wydłużony w ostry wyrostek mają swoisty sposób ucieczki w razie zagrożenia. Mianowicie przewracają się na bok i zaczynają szybko koziołkować i skakać, by w końcu skutecznie uciec.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia POL

Tornbaggar ( Sueco )

fornecido por wikipedia SV

Tornbaggar (Mordellidae) är en familj i insektsordningen skalbaggar. Familjen innehåller minst 1 500 arter, ofta uppskattas det till närmare 2 000 över hela världen. I Sverige förekommer 25 arter.

Kännetecken

Tornbaggarna har ett karakteristiskt utseende, huvudet är proportionellt sett stort och bakkroppen är utdragen i en spets som sticker ut bakom täckvingarna. Sett från ovan har de en kroppsform som närmast påminner om en spetsig oval. I profil ger de ett något puckelryggigt intryck. Kroppslängden varierar från 1,5 till 15 millimeter, men många är mellan 3 och 8 millimeter. De flesta tornbaggar är mörka i färgen, oftast mörkt bruna eller svarta. På täckvingarna kan ljusare tvärränder eller fläckar förekomma. Antennerna är förhållandevis korta och fasettögonen små. Benen är ganska långa. Om en tornbagge skräms kan den hoppa med de kraftiga bakbenen.

Levnadssätt

Som andra skalbaggar har tornbaggar fullständig förvandling och genomgår utvecklingsstadierna ägg, larv, puppa och imago. De fullbildade insekterna ser man ofta på blommor, särskilt på flockblommiga växter och korgblommiga växter. Om de blir orande kan de låta sig falla ner på marken. Denna vana är orsaken till att de kallas "tumbling flower beetles" på engelska. Larverna är vedlevande eller minerar i stänglar av olika örtartade växter.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), 31 december 2009.

Externa länkar

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia författare och redaktörer
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SV

Tornbaggar: Brief Summary ( Sueco )

fornecido por wikipedia SV

Tornbaggar (Mordellidae) är en familj i insektsordningen skalbaggar. Familjen innehåller minst 1 500 arter, ofta uppskattas det till närmare 2 000 över hela världen. I Sverige förekommer 25 arter.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia författare och redaktörer
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SV

Mordellidae ( Vietnamita )

fornecido por wikipedia VI

Mordellidae là một họ bọ cánh cứng. Trên thê giới có khoảng 1500 loài.[1]

Phân loại học

 src=
Tomoxia lineella trưởng thành
 src=
Tolidopalpus nitidicoma trưởng thành (con cái)

Họ này có 2 phân họ – Mordellinae và Ctenidiinae – và 1 loài thời tền sử chỉ còn lại hóa thạch (Praemordellinae).[2]

HỌ Mordellidae Latreille, 1802

Chú thích

  1. ^ Michael A. Ivie (2002). “Mordellidae”. Trong Ross H. Arnett & Michael Charles Thomas. Polyphaga: Scarabaeoidea through Curculionoidea. American Beetles 2. CRC Press. ISBN 978-0-8493-0954-0.
  2. ^ Mordellidae Species List at Joel Hallan’s Biology Catalog.
  3. ^ Horák, Jan; Farkac, Jan; Nakládal, Oto (2012). “Mordellidae (Coleoptera) from Socotra Island” (PDF). Acta Entomologica Musei Nationalis Pragae (Musei Nationalis Pragae) 52 ((supplementum 2)): 253–268. ISSN 0374-1036. Truy cập ngày 5 tháng 2 năm 2013.

Tham khảo

 src= Wikimedia Commons có thư viện hình ảnh và phương tiện truyền tải về Mordellidae  src= Wikispecies có thông tin sinh học về Mordellidae
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia VI

Mordellidae: Brief Summary ( Vietnamita )

fornecido por wikipedia VI

Mordellidae là một họ bọ cánh cứng. Trên thê giới có khoảng 1500 loài.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia VI

Шипоноски ( Russo )

fornecido por wikipedia русскую Википедию
У этого термина существуют и другие значения, см. Горбатки.
Царство: Животные
Подцарство: Эуметазои
Без ранга: Первичноротые
Без ранга: Линяющие
Без ранга: Panarthropoda
Надкласс: Шестиногие
Класс: Насекомые
Надотряд: Coleopterida
Подотряд: Разноядные жуки
Инфраотряд: Кукуйиформные
Надсемейство: Тенебрионоидные
Семейство: Шипоноски
Международное научное название

Mordellidae Latreille, 1802

Синонимы
  • Liaoximordellidae Wang, 1993
  • Praemordellidae Shchegoleva-Barovskaya, 1929[1]
Подсемейства Wikispecies-logo.svg
Систематика
на Викивидах
Commons-logo.svg
Изображения
на Викискладе
ITIS 114383NCBI 219430EOL 399FW 69494

Шипоноски, или горбатки (лат. Mordellidae) — семейство насекомых отряда жесткокрылых. Известно 2308 видов горбаток в составе 115 родов[2].

Описание

Небольшие жуки; в длину достигают от 1,5 до 15 мм, но обычно они бывают 3-8 мм.

Распространение

Распространены всесветно. В ископаемом состоянии известны, начиная с юрского периода[3].

Экология и местообитания

Одни личинки питаются растительной материей в гниющей древесине. Другие личинки — хищники. Третьи — минёры листьев и стеблей растений. Взрослые жуки посещают цветки и часто выступают в роли опылителей.

Систематика

  • Семейство: Mordellidae
    • Подсемейство: Ctenidiinae Franciscolo, 1951
      • Род: Ctenidia
    • Подсемейство: Mordellinae
      • Триба: Conaliini
      • Триба: Mordellini
        • Рода: Boatia - Curtimorda - Hoshihananomia - Iberomorda - Ideorhipistena - Mediimorda - Mordella - Mordellaria - Stenomordellaria - Tomoxia - Trichotomoxia - Variimorda - Zeamordella
      • Триба: Mordellistenini
      • Триба: Stenaliini
      • Триба: Raynoldsiellini
        • Род: Reynoldsiella
        • †Род: Primaevomordellida
    • †Подсемейство: Praemordellinae
      • †Род: Bellimordella
      • †Род: Mirimordella
      • †Род: Praemordella

См. также

Примечания

  1. Mordellidae (англ.) информация на сайте Fossilworks.
  2. Yang Liu, Terry L. Erwin, Xingke Yang. Mordellidae (Coleoptera) Research: A Review Based on the Zoological Record from 1864 through 2013 // Insects. — 2018-09-03. — Т. 9, вып. 3. — ISSN 2075-4450. — DOI:10.3390/insects9030113.
  3. The first true Mordellidae (Coleoptera: Tenebrionoidea) from lower Cenomanian amber of Myanmar (англ.) // Cretaceous Research. — 2019-01-01. — Vol. 93. — P. 60–65. — ISSN 0195-6671. — DOI:10.1016/j.cretres.2018.09.008.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Авторы и редакторы Википедии

Шипоноски: Brief Summary ( Russo )

fornecido por wikipedia русскую Википедию

Шипоноски, или горбатки (лат. Mordellidae) — семейство насекомых отряда жесткокрылых. Известно 2308 видов горбаток в составе 115 родов.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Авторы и редакторы Википедии