Kerivoula är ett släkte fladdermöss i familjen läderlappar (Vespertilionidae). Släktet är den enda djurgruppen i underfamiljen Kerivoulinae och bildas av omkring 20 arter. De förekommer i Afrika, Sydostasien, Nya Guinea och Australien.
Det vetenskapliga namnet är sammansatt av de singalesiska orden kehel eller kela (växtodling) och voulha (fladdermus).[1]
Individernas päls är ullig och ofta färgglad. Vissa arter har en orange grundfärg med svarta vingar och orange fingrar. Andra är rödbruna, olivfärgade eller gråaktiga, med glest fördelade gråvita hår. Öronen är stora och spetsiga. De har det största antalet tänder av alla fladdermöss, 38 stycken. Med en kroppslängd mellan 31 och 52 millimeter samt en svanslängd mellan 32 och 55 millimeter är de jämförelsevis små fladdermöss. Vikten ligger mellan 4 och 10 gram.[2]
Dessa fladdermöss vistas främst i skogar. Som sovplatser använder de ihoprullade blad, håligheter i träd eller bon som lämnats av vävare. Pälsens färg liknar ofta bladens färg och utgör ett bra kamouflage. De sover antingen ensam eller i grupper med upp till fyra individer som möjligen är familjemedlemmar. Liksom andra fladdermöss är de aktiva på natten. Som huvudföda antas insekter. Upphittade honor var dräktiga med en unge.[2]
Enligt Wilson & Reeder (2005) skiljs mellan 19 arter[3]:
Under 2000-talet beskrevs ytterligare tre arter:
Internationella naturvårdsunionen listar K. africana som stark hotad (endangered), K. flora som sårbar (vulnerable), 3 arter som nära hotade (near threatened), 5 arter med kunskapsbrist (data deficient) och flera arter som livskraftiga (least concern) men följer inte samma systematik.[4]
Kerivoula är ett släkte fladdermöss i familjen läderlappar (Vespertilionidae). Släktet är den enda djurgruppen i underfamiljen Kerivoulinae och bildas av omkring 20 arter. De förekommer i Afrika, Sydostasien, Nya Guinea och Australien.
Det vetenskapliga namnet är sammansatt av de singalesiska orden kehel eller kela (växtodling) och voulha (fladdermus).