IUCN Red List of Threatened Species: least concern
Studies from the Lomako Forest in Zaire suggest that A. nigroviridis, like other Lomako Forest monkeys, is under a substantial amount of pressure from predators. These predators include the crowned hawk eagle, snakes, and pygmy chimapanzees. In response to these predators, many cercopithecids form poly-specific groups in the various forest types (McGraw 1994).
Perception Channels: tactile ; chemical
Many cercopithecids, including A. nigroviridis, are hunted for their meat, and they are used in the biomedical research industry (Lawlor 1979).
Little is known about the overall natural history of A. nigroviridis; however, it is known that they forage on the ground and in shallow water (Walker 1975). The diet of A. nigroviridis includes fruit, leaves, and small invertebrates. http://www.zooregon.org/cards/monkey.allens.swamp.htm
Animal Foods: insects
Plant Foods: leaves; fruit
Primary Diet: omnivore
The range of Allenopithecus nigroviridis is from the Upper and Eastern basins of the Congo to Western Zaire (Walker 1975).
Biogeographic Regions: ethiopian (Native )
Studies from the Lomako Forest in Zaire suggest that A. nigroviridis is found only in the swamp forests. This differs from many other cercopithecids in that region, which occupy primary, secondary, and Mbau forests. The species is arboreal and at least semi-terrestrial (McGraw 1994).
Terrestrial Biomes: forest ; rainforest
These primates are thought to live up to 20 years.
Average lifespan
Status: wild: 23.0 years.
Other Physical Features: endothermic ; bilateral symmetry
Average mass: 4702.5 g.
Again little is known about the specific reproductive system of A. nigroviridis. Like other cercopithecids, females generally give birth to one offspring at a time. The young are typically weaned at 2.5 months (Hayssen and Van Tienhoven 1993). The length of estrus and menses is unknown as well as the breeding season. Allenopithecus nigroviridis can live up to 2 decades. ( http://www.zooregon.org/cards/monkey.allens.swamp.htm)
Average number of offspring: 1.
Average weaning age: 2.5 months.
Key Reproductive Features: iteroparous ; gonochoric/gonochoristic/dioecious (sexes separate); sexual ; viviparous
Average birth mass: 221 g.
Average number of offspring: 1.
Females nurse and care for their young for two and a half months.
Parental Investment: pre-fertilization (Provisioning, Protecting: Female); pre-hatching/birth (Provisioning: Female, Protecting: Female); pre-weaning/fledging (Provisioning: Female, Protecting: Female); extended period of juvenile learning
Marmouz Allen (Allenopithecus nigroviridis) a zo ur marmouz hag a vev e Republik Kongo hag e kornôg Republik Demokratel Kongo.
Marmouz Allen (Allenopithecus nigroviridis) a zo ur marmouz hag a vev e Republik Kongo hag e kornôg Republik Demokratel Kongo.
El cercopitec d'Allen (Allenopithecus nigroviridis) és un primat que viu a la conca del riu Congo, concretament a la República del Congo i a l'oest de la República Democràtica del Congo.
El cercopitec d'Allen (Allenopithecus nigroviridis) és un primat que viu a la conca del riu Congo, concretament a la República del Congo i a l'oest de la República Democràtica del Congo.
Kočkodan Allenův (Allenopithecus nigroviridis) je primát rozšířený v centrální a východní části Konžské pánve. Žije v Kamerunu, Demokratické Republice Kongo, Angole a v Kongu. Tento druh kočkodana upřednostňuje galeriové lesy mokřadů a bažin. Patří k nejstarobylejší formě kočkodanů s řadou morfologických znaků připomínající ostatní kočkodany, mangabeje i makaky.
Kočkodan Allenův má přední část těla a vnitřní stranu končetin pokrytou srstí bílé barvy. Záda, boky, hlava a ocas jsou olivové barvy, pod ocasem má chomáč červené srsti. Narůžovělý obličej a uši jsou lysé. Tmavě zbarvené licousy v průběhu stárnutí šednou. Tělo je oproti jiným kočkodanům robustnější. Genitálie má červené. Délka těla dospělého jedince se pohybuje od 45 do 60 cm. Ocas bývá až 50 cm dlouhý. Samci dorůstají hmotnosti okolo 6 kg, samice pouze 3,5 kg.
Tento druh z je hlediska potravy omnivorní, převážnou část potravy tvoří plody, listy, kořínky, traviny, květy, brouci i červi. V období sucha loví ryby uzavřené ve vysýchajících bahnitých tůních. Ke zpracování rostlinné potravy má uzpůsobeny poměrně široké stoličky.
Kočkodan Allenův patří k primátům s denní aktivitou. Sociální jednotky mají v průměru kolem čtyřiceti jedinců. Při shánění potravy se rozdělují na skupinky dvou až šesti opic. Schází se k večeru na „spacích stromech“, které jsou vždy v blízkosti vody a zpravidla se vracejí na stejné místo, ze kterého se ráno rozptýlili po okolí. Vyskytují se převážně ve spodních patrech pralesů a často sestupují na zem, kde se pohybují po čtyřech končetinách. Tlupa je společenstvím mnoha samců a samic, často žijí společně s kočkodanem Wolfovým (Cercopithecus wolfi) a kočkodanem černolícím (Cercopithecus ascanius).
Každá tlupa má stanovenou svou hierarchii. Doteková komunikace hraje svou důležitou roli především z hlediska sociálního. Nejčastějším projevem této komunikace je čištění srsti od parazitů. Své teritorium si jednotlivé tlupy značkují pachovými žlázami na hrudi.
Vizuální komunikace je podobná jako u ostatních kočkodanů, od cenění zubů až po pohyby ocasy. Dále mezi sebou komunikují chrochtavými zvuky. Ve svém „jazyku“ mají výraz pro dravé ptáky, hady a šimpanze. Při přehrávání zvuku se záznamu bylo shledáno, že při zvuku označujícím dravého ptáka celá skupina přerušila svou dosavadní činnost a věnovala svou pozornost obloze. Tento akustický signál se však dle oblastí liší. Bylo zjištěno, že mláďata se na tyto zvuky postupně učí reagovat.
Pohlavní dospělost nastává mezi třetím a pátým rokem života. Samici se v období říje zduří okolí pohlavních orgánů. Páří se s jedním i více samci. Délka březosti je 5 až 6 měsíců. Samice rodí jedno mládě s průměrnou hmotností 220 g a kojí ho dva měsíce. O mládě se stará pouze samice do jeho tří až šesti měsíců, starostlivost spočívá v zajištění potravy, ošetřování, transportu a ochraně před dravci. Opět zabřeznout může samice až po dvou létech.
Přestože nejsou kočkodani Allenovi díky svému místu výskytu příliš ohrožováni těžbou dřeva v lesích, bývají lidmi loveni pro maso. Potenciálními predátory jsou kromě člověka hadi, orli, šimpanzi a levharti. V zajetí se chovají stále jen vzácně. Dožívají se ve volné přírodě kolem 20 let a v zajetí průměrně 23 let.
Výborně plave a dokonce se i potápí, mezi prsty má zřasenou kůži jako adaptaci na život ve vodním prostředí. Úkryt před dravci hledá nezřídka ve vodě. V Angličtině je nazýván Allenovou bažinnou opicí.
Kočkodan Allenův (Allenopithecus nigroviridis) je primát rozšířený v centrální a východní části Konžské pánve. Žije v Kamerunu, Demokratické Republice Kongo, Angole a v Kongu. Tento druh kočkodana upřednostňuje galeriové lesy mokřadů a bažin. Patří k nejstarobylejší formě kočkodanů s řadou morfologických znaků připomínající ostatní kočkodany, mangabeje i makaky.
Allens sumpabe (Allenopithecus nigroviridis) er den eneste art i slægten allenopithecus.
Den er et ret kraftigt bygget dyr; dens skind er grågrønt på oversiden. Aben når en længde på 45-60 cm med en hale på 50 cm. Hannen vejer op til 6 kg, mens hunnen ikke vejer mere end 3,5 kg.
Dyrene lever sammen i grupper på op til 40 individer og kommunikerer med forskellige råb, gestus og berøringer. Allens sumpabe kan blive op til 23 år gammel.
Die Sumpfmeerkatze (Allenopithecus nigroviridis) ist eine Primatenart aus der Familie der Meerkatzenverwandten. Sie ist die einzige Art der Gattung Allenopithecus. Es ist eine urtümliche, vorwiegend in Sumpfwäldern im mittleren Afrika lebende Primatenart. Systematisch bildet sie das Schwestertaxon aller übrigen Meerkatzenartigen.
Sumpfmeerkatzen sind eher kräftig gebaute Tiere, ihr Fell ist an der Oberseite graugrün und an der Unterseite weiß gefärbt. Das Gesicht ist rosa, lange Haarbüschel an den Backen erwecken einen mähnenartigen Eindruck. Kleine Schwimmhäute an Fingern und Zehen deuten auf ihre teilweise aquatische Lebensweise hin. Zu den urtümlichen Merkmalen zählen die breiten Molaren und die Regelschwellung der Weibchen. Sumpfmeerkatzen erreichen eine Kopfrumpflänge von 40 bis 51 Zentimeter, dazu kommt noch ein 35 bis 52 Zentimeter lange Schwanz. Wie bei anderen Primaten sind die Männchen mit einem Gewicht von bis zu 6 Kilogramm erheblich schwerer als die Weibchen, die 3,5 Kilogramm erreichen.
Sumpfmeerkatzen leben im Kongobecken, genauer im Nordosten der Republik Kongo und im Westen der Demokratischen Republik Kongo. Ihr Lebensraum sind zeitweilig überflutete Sumpf- und Flusswälder.
Sumpfmeerkatzen sind tagaktive Tiere, sie suchen ihre Nahrung vorwiegend auf dem Boden. Sie bewohnen sumpfige, wasserreiche Gebiete und können auch gut schwimmen, wobei sie bei Gefahr untertauchen. Sie leben in Gruppen von bis zu 40 Tieren. Wahrscheinlich handelt es sich bei ihnen um soziale Tiere, die mit verschiedenen Rufen, Gesichtsausdrücken und Körperkontakt kommunizieren.
Die Nahrung besteht aus Früchten, Blättern sowie Wirbellosen (Käfer, Würmer).
Die Weibchen bringen ein einzelnes Jungtier zur Welt, dieses wird mit rund drei Monaten entwöhnt und ist nach drei bis fünf Jahren geschlechtsreif. Das höchste bekannte Lebensalter einer Sumpfmeerkatze betrug 23 Jahre.
Zu den natürlichen Feinden der Sumpfmeerkatzen zählen Greifvögel, Schlangen und auch Bonobos. Im Gegensatz zu anderen Primatenarten ist ihr sumpfiger Lebensraum nicht so stark der Gefahr der Rodung der Wälder ausgesetzt. Allerdings werden sie wegen ihres Fleisches gejagt. Die IUCN listet die Sumpfmeerkatze als gering gefährdet.
Die Sumpfmeerkatze (Allenopithecus nigroviridis) ist eine Primatenart aus der Familie der Meerkatzenverwandten. Sie ist die einzige Art der Gattung Allenopithecus. Es ist eine urtümliche, vorwiegend in Sumpfwäldern im mittleren Afrika lebende Primatenart. Systematisch bildet sie das Schwestertaxon aller übrigen Meerkatzenartigen.
The Allen's swamp monkey (Allenopithecus nigroviridis) is a species of Old World monkey and the only member of the genus Allenopithecus. Phylogenetically, it is a sister clade to the guenons, but differs in dentition and habits.
Allen's swamp monkey was named after American zoologist Joel Asaph Allen.[3]
Allen's swamp monkey lives in the Congo Basin, in the Republic of Congo and in the west of the DRC. It was recorded from Dzanga-Sangha Special Reserve in the Central African Republic in 2016.[4]
This monkey is a rather strongly built animal. The slight webbing of the fingers and toes point to its partially aquatic way of life. Allen's swamp monkey can reach a full body length from 45 to 60 cm, with a roughly 50-cm-long tail. Males, weighing up to 6 kg, are substantially larger than the females (up to 3.5 kg).
Allen's swamp monkey is a diurnal animal and regularly looks for food on the ground. It inhabits swampy, water-rich areas and can swim well, diving to avoid danger. It lives in social groups of up to 40 animals, communicating with different calls, gestures, and touches.
Its diet consists of fruits and leaves, as well as beetles and worms.
Little is known of the mating habits of this species. The females bear young, which are weaned around three months old and are mature after three to five years. Its lifespan can be as long as 23 years. Raptors, snakes, and the bonobo are the natural predators of Allen's swamp monkey. It is also hunted for its meat.
The Allen's swamp monkey (Allenopithecus nigroviridis) is a species of Old World monkey and the only member of the genus Allenopithecus. Phylogenetically, it is a sister clade to the guenons, but differs in dentition and habits.
Allen's swamp monkey was named after American zoologist Joel Asaph Allen.
La Nigraverda cerkopiteko (Allenopithecus nigroviridis) estas primata specio kategoriigita kiel propra genro Allenopithecus en la familio de malnovmondaj simioj. Sistematike, ĝi estas frata klado de la genro de cerkopitekoj, sed ĝi diferencas laŭ dentaro kaj kutimaro.
La Nigraverda cerkopiteko loĝas en la Konga Baseno, en la Respubliko Kongo kaj en okcidento de la Demokratia Respubliko Kongo.
La Nigraverda cerkopiteko (Allenopithecus nigroviridis) estas primata specio kategoriigita kiel propra genro Allenopithecus en la familio de malnovmondaj simioj. Sistematike, ĝi estas frata klado de la genro de cerkopitekoj, sed ĝi diferencas laŭ dentaro kaj kutimaro.
El mono de Allen (Allenopithecus nigroviridis) es una especie de primate catarrino de la familia Cercopithecidae endémica de las selvas del Congo, donde fue descubierto en 1923.[2] Es el único miembro del género Allenopithecus. El género en cuestión es un clado hermano a Cercopithecus, pero difiere en su dentición y hábitats.
El mono de Allen vive en la cuenca del Congo, en la República del Congo, y en la zona oeste de la República Democrática del Congo; quizá en el extremo sudeste de Camerún.
Este mono es un animal bastante fornido. El mono de Allen puede alcanzar una longitud de 45 a 60 cm, sin contar la cola de aproximadamente 50 cm de largo. Los machos, con un peso máximo de 6 kg, son sustancialmente más grandes que las hembras (de hasta 3,5 kg).
El mono de Allen es un animal diurno y por lo general obtiene la comida en el suelo. Habita en aguas pantanosas, zonas ricas y pueden nadar bien, y bucean para evitar el peligro. Vive en grupos sociales de hasta 40 animales, la comunicación con las diferentes convocatorias, gestos y toques.
Su dieta consiste en frutas y hojas, así como escarabajos y gusanos.
Poco se sabe de los hábitos de apareamiento de esta especie. Las hembras dan a luz crías, que son destetados en aproximadamente tres meses y son maduros después de tres a cinco años. Su esperanza de vida llega a los 23 años.
Las aves rapaces, las serpientes y el bonobo se encuentran entre los depredadores naturales del mono del pantano de Allen. A diferencia de otros primates, su hábitat pantanoso no está tan fuertemente expuestos al peligro como las selvas. Sin embargo, es cazado por su carne.
El mono de Allen (Allenopithecus nigroviridis) es una especie de primate catarrino de la familia Cercopithecidae endémica de las selvas del Congo, donde fue descubierto en 1923. Es el único miembro del género Allenopithecus. El género en cuestión es un clado hermano a Cercopithecus, pero difiere en su dentición y hábitats.
Allenopithecus nigroviridis Allenopithecus generoko animalia da. Primateen barruko Cercopithecinae azpifamilia eta Cercopithecidae familian sailkatuta dago
Allenopithecus nigroviridis Allenopithecus generoko animalia da. Primateen barruko Cercopithecinae azpifamilia eta Cercopithecidae familian sailkatuta dago
Allenopithecus nigroviridis • Cercopithèque de Allen, Singe de Pocock
Le Cercopithèque noir et vert [1],[2] (Allenopithecus nigroviridis) aussi appelé Cercopithèque de Allen[3],[4] ou Singe de Pocock[3] est une espèce de primate de la famille des cercopithécidés.
C'est la seule espèce du genre Allenopithecus (genre monotypique).
Cette espèce est présente en République du Congo, en République Démocratique du Congo et au Cameroun. Elle vit dans les forêts marécageuses[4].
Allenopithecus nigroviridis • Cercopithèque de Allen, Singe de Pocock
Le Cercopithèque noir et vert , (Allenopithecus nigroviridis) aussi appelé Cercopithèque de Allen, ou Singe de Pocock est une espèce de primate de la famille des cercopithécidés.
C'est la seule espèce du genre Allenopithecus (genre monotypique).
Il cercopiteco di palude o cercopiteco di Allen (Allenopithecus nigroviridis Pocock, 1907) è un primate della famiglia Cercopithecidae. È l'unica specie del genere Allenopithecus.
È un primate di media taglia, dalla corporatura piuttosto robusta. Può raggiungere una lunghezza del corpo di 45–60 cm, con una coda di circa 50 cm. I maschi, che pesano fino a 6 kg, sono abbastanza più grandi delle femmine (fino a 3,5 kg).
Sul dorso il mantello è grigio verde. La faccia è rossastra, con lunghi ciuffi di pelo sulle guance. Le lievi increspature sui palmi e sulle dita indicano uno stile di vita parzialmente acquatico.
Da un punto di vista filogenetico è imparentato con i cercopitechi, ma differisce da questi nella dentatura e nelle abitudini.
È un animale diurno e generalmente va alla ricerca del cibo sul suolo. Vive nelle paludi e nelle aree ricche di acqua e può nuotare molto bene, immergendosi per evitare i pericoli. Vive insieme in gruppi sociali che possono raggiungere i 40 animali, comunicando con diversi richiami, gesti e contatti.
La sua dieta consiste di frutta e foglie, così come di coleotteri e vermi.
Conosciamo poco sulle abitudini riproduttive di questa specie. Le femmine allevano i piccoli, che sono svezzati a circa tre mesi e diventano maturi a cinque anni. La sua durata di vita può raggiungere i 23 anni.
Tra i nemici naturali del cercopiteco di palude ci sono i rapaci, i serpenti e il bonobo.
Il cercopiteco di palude vive nel bacino del fiume Congo, nella Repubblica del Congo e nella Repubblica Democratica del Congo occidentale.
Diversamente da quanto avviene per altri primati, il suo habitat palustre non è esposto ai rischi che corrono le foreste. Ciononostante viene cacciato per la sua carne. La IUCN lo classifica come «prossimo alla minaccia».
Il cercopiteco di palude o cercopiteco di Allen (Allenopithecus nigroviridis Pocock, 1907) è un primate della famiglia Cercopithecidae. È l'unica specie del genere Allenopithecus.
Juodžalė markata (lot. Allenopithecus nigroviridis) – šunbeždžionių (Cercopithecidae) šeimos beždžionių rūšis, priklausanti juodžalių markatų (lot. Allenopithecus) genčiai. Tai tvirto sudėjimo beždžionė, kurios šonai pilkai žalios spalvos. Gyvena Kongo upės baseine, Kongo Demokratinėje Respublikoje ir Kongo vakaruose. Maisto ieško ant žemės. Minta vaisiais, lapais, vabzdžiais ir kirmėlėmis. Vikiteka
Juodžalė markata (lot. Allenopithecus nigroviridis) – šunbeždžionių (Cercopithecidae) šeimos beždžionių rūšis, priklausanti juodžalių markatų (lot. Allenopithecus) genčiai. Tai tvirto sudėjimo beždžionė, kurios šonai pilkai žalios spalvos. Gyvena Kongo upės baseine, Kongo Demokratinėje Respublikoje ir Kongo vakaruose. Maisto ieško ant žemės. Minta vaisiais, lapais, vabzdžiais ir kirmėlėmis. Vikiteka
De moerasmeerkat (Allenopithecus nigroviridis) is een soort van de groengekleurde geslacht moerasmeerkatten (Allenopithecus), uit de moerasbossen van het Kongogebied. Het is de enige soort uit het geslacht Allenopithecus, dat soms als een ondergeslacht van Cercopithecus wordt beschouwd. De moerasmeerkat is een primitieve soort, en hij heeft zowel kenmerken van meerkatten als van makaken en bavianen.
De moerasmeerkat heeft een dikke, zachte vacht, die grijzig groen van kleur is. De bovenzijde heeft vaak een gelige glans. De buikzijde en de kin is lichtgrijs of wittig van kleur. Het haar op de schouders en de nek is langer. Ook op de wangen is de vacht extra lang en grijzer van kleur. Vooral de uiteinden zijn deze haren donkerder. De lange wangharen vormen zo brede bakkebaarden, die loopt van de oren tot de mond. Op de kroon en boven de ogen is het haar afgeplat. Het gezicht is donkergrijs of grijzig bruin van kleur. Rond de ogen is de huid lichter.
Alhoewel de moerasmeerkat qua bouw en schedelvorm op andere meerkatten lijkt, heeft de moerasmeerkat ook enkele kenmerken gemeen met de Papionini, zoals de bredere lichaamsbouw, de manier van lopen, de puntige oren, de langere snuit, de verhouding tussen de ledematen en de grote testikels van het mannetje. Ook kent deze soort, net als bavianen en makaken, een luide gevechtsbrul, en zwellen bij ovulerende vrouwtjes de genitaliën op. Bij andere vrouwelijke meerkatten is een dergelijke seksuele zwelling niet bekend. De moerasmeerkat heeft waarschijnlijk primitieve eigenschappen behouden, die de andere meerkatten zijn kwijtgeraakt. De moerasmeerkat wordt hierdoor beschouwd als het primitiefste lid van de groep. De luide brul van het mannetje wordt versterkt door enkele luchtzakken.
Mannetjes worden veel groter dan vrouwtjes: vrouwtjes wegen gemiddeld 3,2 tot 3,6 kilogram en worden 41 tot 45 centimeter lang, mannetjes wegen gemiddeld 6,1 à 6,2 kilogram en worden 45 tot 51 centimeter lang. De schouderhoogte bedraagt gemiddeld 30 centimeter (bij vrouwtjes) tot 35 centimeter (bij mannetjes). De staart kan 36 tot 55 centimeter lang worden, en is lang niet zo lang als bij andere meerkatten.
Moerasmeerkatten leven in de moerasbossen en beboste rivier- en meeroevers langs en ten zuiden van de Kongostroom, in het noordoosten van de Congo-Brazzaville en het westen van de Democratische Republiek Congo. De rivieren en meren waarlangs hij voorkomt, treden regelmatig buiten hun oevers, waardoor het bos gedeeltelijk onder water komt te staan.
De moerasmeerkat leeft in kleine groepjes van twee tot acht dieren. Mannetjes worden soms alleen waargenomen. Ze eten vruchten, bladeren, zaden en onrijpe noten, maar ook dierlijk voedsel als vissen, garnalen, krabben, slakken en insecten. Ze foerageren waarschijnlijk voornamelijk op de grond. Tijdens het overstromingsseizoen, als de bosbodem onder water staat, zijn ze meer in bomen te vinden. Ook maken ze foerageertochtjes naar drogere, open gebieden als akkers. Ook gaan ze zonder problemen het water in, en lijken ze graag te waden door ondiep water.
Moerasmeerkatten zijn dagdieren, die 's nachts hoog in de bomen (tussen de acht en de twintig meter hoog) slapen. Deze slaapbomen staan vaak langs de oever, en de takken waarop ze slapen hangen vaak boven het water. In de slaapbomen kunnen tot wel veertig dieren samenkomen.
Jongen wegen 200 gram bij de geboorte. De zoogtijd duurt zo'n 2,5 maand. De moerasmeerkatten worden tot 23 jaar oud.
De moerasmeerkat wordt bejaagd om het vlees. Doordat de moerasmeerkat in meer ontoegankelijke gebieden leeft, heeft hij echter minder dan andere meerkatten te lijden onder de jacht voor bushmeat.
Bronnen, noten en/of referentiesDe moerasmeerkat (Allenopithecus nigroviridis) is een soort van de groengekleurde geslacht moerasmeerkatten (Allenopithecus), uit de moerasbossen van het Kongogebied. Het is de enige soort uit het geslacht Allenopithecus, dat soms als een ondergeslacht van Cercopithecus wordt beschouwd. De moerasmeerkat is een primitieve soort, en hij heeft zowel kenmerken van meerkatten als van makaken en bavianen.
Koczkodanek błotny[3], koczkodan błotny[4] (Allenopithecus nigroviridis) – gatunek małpy wąskonosej z rodziny koczkodanowatych (Cercopithecidae), zamieszkujący bagienne lasy w pobliżu rzek. Prowadzą głównie nadrzewny tryb życia[5]. Można je spotkać w Kongo i Demokratycznej Republice Konga.
Gatunek po raz pierwszy opisany naukowo przez R. I. Pococka w 1907 roku na łamach czasopisma Proceedings of the Zoological Society of London pod nazwą Cercopithecus nigroviridis[6]. Jako miejsce typowe autor wskazał górny bieg rzeki Kongo w Demokratycznej Republice Konga[6]. Jedyny przedstawiciel rodzaju Allenopithecus – koczkodanek[3], utworzonego przez H. Langa w 1923 roku[7].
Gatunek typowy: Cercopithecus nigroviridis Pocock, 1907
Nazwa rodzajowa jest połączeniem nazwiska J. A. Allena, amerykańskiego ornitologa i systematyka oraz greckiego słowa πίθηκος píthēkos – „małpa”[7]. Epitet gatunkowy jest połączeniem słów z łaciny: niger – „czarny” oraz viridis – „zielony” (virere – „być zielonym”).
Zamieszkujący bagienne lasy w pobliżu rzek. Potrafią dobrze pływać, a w razie niebezpieczeństwa nurkują. Żyją w stadach liczących do 40 osobników[8] Dorosłe samce osiągają długość ciała ok. 48 cm, a dorosłe samice ok. 41 cm. Dorosłe samice osiągają masę ciała ok. 3,5 kg[9].
Odżywiają się głównie owocami, jedzą też owady, a także liście[10].
Komunikują się ze sobą nawoływaniami, gestami i dotknięciami[8]. Naturalnymi wrogami dla nich są m.in.: wojownik wspaniały, duże węże, szympans karłowaty. Giną również z rąk ludzi zabijane dla mięsa[10].
Średnia ich życia to 20 lat[5].
Koczkodanek błotny, koczkodan błotny (Allenopithecus nigroviridis) – gatunek małpy wąskonosej z rodziny koczkodanowatych (Cercopithecidae), zamieszkujący bagienne lasy w pobliżu rzek. Prowadzą głównie nadrzewny tryb życia. Można je spotkać w Kongo i Demokratycznej Republice Konga.
Allenopithecus nigroviridis é um Macaco do Velho Mundo, pertencente ao gênero monotípico Allenopithecus. É semelhante aos macacos do gênero Cercopithecus, mas difere pela dentição e hábitos.
Ocorre na bacia do rio Congo, na República do Congo e oeste da República Democrática do Congo.
Possui coloração cinzenta-esverdeada. A face é avermelhada com longos pelos nas bochechas. Possui uma fina membrana interdigital nos dedos das mãos e pés, que deve ser resultado de hábitos aquáticos. Tem entre 45 e 60 cm de comprimento, e a cauda possui cerca de 50 cm. Machos pesam mais de 6 kg, e são muito maiores do que as fêmeas, que pesam até 3,5 kg.
É um animal diurno e regularmente forrageia no solo.Seus habitats são áreas pantanosas, e pode nadar bem, para evitar predadores. Vive em grupos de até 40 animais.
Sua dieta consiste de frutos e folhas, assim como de insetos.
Pouco é conhecido sobre o acasalamento dessa espécie. As fêmeas dão à luz a um filhote por vez, que é carregado até 3 meses de idade e alcança a maturidade sexual com cerca de 5 anos. Pode viver mais de 23 anos. Rapinantes, cobras e chimpanzés são predadores dessa espécie.
Allenopithecus nigroviridis é um Macaco do Velho Mundo, pertencente ao gênero monotípico Allenopithecus. É semelhante aos macacos do gênero Cercopithecus, mas difere pela dentição e hábitos.
Sumpapan (Allenopithecus nigroviridis) är en art i familjen markattartade apor och den enda arten i sitt släkte Allenopithecus.[2]
Denna art lever i centrala Afrika i Kongo-Kinshasa och Republiken Kongo. Habitatet utgörs av regnskogar i låglandet.[1]
Djurens päls är på ryggsidan grågrön och på buken vit. Huden i ansiktet är mörk gråbrun till svart men lite ljusare kring ögonen. Långa hår vid kinderna liknar en man.[3] Svansens päls är på ovansidan lite mörkare än på undersidan.[3] Denna art har lite simhud mellan fingrarna.[4] Kroppen (huvud och bål) är 40 till 51 cm lång. Till detta kommer en cirka 35 till 52 cm lång svans. Hannar är med en vikt av omkring 6 kg märkbart större än honor som endast väger 3,5 kg.[3] I motsats till släktet markattor (Cercopithecus) som tillhör samma tribus är honornas region kring genitalierna svullen när honan är parningsberedd, något som påminner om babianer (Papio). Sumpapan och markattor skiljer sig även vad gäller tändernas konstruktion.[3] Hannarnas scrotum har en röd färg.[4]
Sumpapor är aktiva på dagen och hittar sin föda på marken. De föredrar våta områden och har god förmåga att simma och dyka. De lever i grupper på upp till 40 individer. Gruppen består av flera vuxna honor och hannar samt deras ungar. Gruppens sociala band stärks när individerna plockar parasiter från varandras päls.[4] Det finns även blandade flockar med markattor.[4] När de söker efter föda delas flocken och endast 2 till 6 individer letar tillsammans.[4] Som föda tar de frukter, blad och insekter eller blötdjur.[3] Ibland äter sumpapan små ryggradsdjur som unga fiskar.[4]
Ungarna föds oftast i juni och varje hona har vanligen bara en unge per kull.[4] Ungar som fötts i fångenskap har vägt ungefär 200 gram vid födelsen. De fick cirka 2,5 månader di och den äldsta kända individen blev 23 år gammal.[3]
Naturliga fiender är rovfåglar, ormar och dvärgschimpanser.[5] IUCN listar denna art som livskraftig (LC), men som utsatt för jakt och möjligtvis förlust av habitat.[1]
Sumpapan (Allenopithecus nigroviridis) är en art i familjen markattartade apor och den enda arten i sitt släkte Allenopithecus.
Їх хутро біле зверху і сіро-зеленою внизу. Лице рожеве, довгі пучки волосся на щоках дають враження гриви. Невеликі перетинчасті пальці рук і ніг вказують на її частково водного життя. Досягають довжини тіла 40-51 сантиметрів, довжина хвоста від 35 до 52 сантиметрів. Як і в інших приматів, самці з масою тіла до 6 кг, значно важчі, ніж самиці, які досягають ваги 3,5 кг.
Країни: Камерун; Конго; Демократична Республіка Конго. Це маловідомі мешканці болотного лісу і річкового середовища проживання.
У значній мірі харчується на землі й у мілкій воді. Групи цього виду можуть містити до 40 осіб. Вид денний. Зазвичай сплять у великих групах в рослинності, що нависає над водою. Раціон включає фрукти, листя і дрібних безхребетних. Може добре плавати.
Самиці зазвичай народжують одне дитинча. Молодь зазвичай віднімають від грудей через 2,5 місяців. Статева зрілість настає після трьох-п'яти років. Ці примати, як вважають, живуть до 20 років.
Загрозою є полювання для натуральних і комерційних цілей. Цей вид занесений до Додатка II СІТЕС і в клас В Африканського Конвенції про збереження природи і природних ресурсів. Він присутній в національному парку Салонга, Демократичної Республіки Конго, а також Національному парку Озеро Тумба; незначно присутній в Національному парку Ноябалє-Ндокі в Конго.
Khỉ đầm lầy Allen (danh pháp hai phần: Allenopithecus nigroviridis) là một loài linh trưởng trong chi đơn loài Allenopithecus trong họ Khỉ Cựu thế giới. Loài khỉ này sinh sống ở lưu vực Congo, ở Cộng hòa Dân chủ Congo và ở phía tây Cộng hòa Dân chủ Congo.
Nó có thân thể khá lực lưỡng. Da có màu xanh lá cây xám ở phía trên. Mặt màu hơi đỏ với các búi lông dài ở má. Khỉ đầm lầy Allen có thể đạt chiều dài cơ thể từ 45 đến 60 cm, với một cái đuôi dài khoảng 50 cm. Con đực cân nặng tới 6 kg, lớn hơn con cái (lên đến 3,5 kg).
Khỉ đầm lầy Allen là một động vật ban ngày và thường xuyên tìm kiếm thức ăn trên mặt đất. Nó sống ở khu vực đầm lầy, khu vực nhiều nước và nó cũng có thể bơi tốt, lặn để tránh nguy hiểm. Nó sống chung với nhau trong quần thể nhóm lên đến 40 cá thể, giao tiếp với các tiếng gọi khác nhau, cử chỉ và sự đụng chạm.
Chế độ ăn uống của nó bao gồm trái cây và lá, cũng như bọ cánh cứng và sâu.
Người ta ít được biết đến những thói quen giao phối của loài này. Những con cái mang con non, con non cai sữa trong khoảng ba tháng và trưởng thành sau 3-5 năm. Tuổi thọ của nó lên đến 23 năm.
Các loài chim ăn thịt, rắn và tinh tinh lùn là các kẻ thù tự nhiên hàng đầu của nó.
Khỉ đầm lầy Allen (danh pháp hai phần: Allenopithecus nigroviridis) là một loài linh trưởng trong chi đơn loài Allenopithecus trong họ Khỉ Cựu thế giới. Loài khỉ này sinh sống ở lưu vực Congo, ở Cộng hòa Dân chủ Congo và ở phía tây Cộng hòa Dân chủ Congo.
Allenopithecus nigroviridis (Pocock, 1907)
Ареал чёрно-зелёной мартышкиЧёрно-зелёная мартышка или мартышка Аллена (лат. Allenopithecus nigroviridis) — вид приматов из семейства мартышковых, единственный вид рода Allenopithecus.
Телосложение достаточно плотное. Шерсть серо-зелёная, морда коричневатая с щеками, покрытыми длинной шерстью. Между пальцами конечностей небольшая, но заметная перепонка, что указывает на способность к плаванию. Достигают в длину 45—60 см, хвост в длину до 50 см. Самцы достигают веса в 6 кг, самки редко весят более 3,5 кг.
Обитают в бассейне реки Конго в Республике Конго и на западе Демократической Республики Конго.
Дневное животное, в поисках пищи много времени проводит на земле. Населяет болотистые зоны, хорошо плавает, ныряя в случае опасности. Живёт группами, насчитывающими до 40 животных. Внутри группы развита система коммуникации при помощи жестов, звуков и прикосновений.
Рацион состоит из фруктов и листьев, а также жуков и червей.
О половом поведении известно мало. Детёныши отлучаются от груди в возрасте трёх месяцев, половой зрелости достигают в 3—5 лет. Продолжительность жизни до 23 лет.
Чёрно-зелёная мартышка или мартышка Аллена (лат. Allenopithecus nigroviridis) — вид приматов из семейства мартышковых, единственный вид рода Allenopithecus.
短肢猴(学名:Allenopithecus nigroviridis)是灵长目猴科短肢猴屬的唯一一种,生活在非洲的刚果盆地。
短肢猴是一种体型健壮的动物。它的皮肤表层是灰绿色,脸部为红色,脸颊长着长毛。体长为40-60厘米,尾长约50厘米,雄性体重可达6公斤,雌性可达3.5公斤。
日行动物,在地面上觅食。群居,一个群体最多可以有40头猴子,通过叫声、手势和身体接触进行交流。
短肢猴的食物主要包括水果和树叶,有时也吃甲虫和蠕虫。
断奶期大约为三个月,三到五年成熟。寿命最多可达23年。
短肢猴(学名:Allenopithecus nigroviridis)是灵长目猴科短肢猴屬的唯一一种,生活在非洲的刚果盆地。
短肢猴是一种体型健壮的动物。它的皮肤表层是灰绿色,脸部为红色,脸颊长着长毛。体长为40-60厘米,尾长约50厘米,雄性体重可达6公斤,雌性可达3.5公斤。
日行动物,在地面上觅食。群居,一个群体最多可以有40头猴子,通过叫声、手势和身体接触进行交流。
短肢猴的食物主要包括水果和树叶,有时也吃甲虫和蠕虫。
断奶期大约为三个月,三到五年成熟。寿命最多可达23年。
アレンモンキー(英:Allen's Swamp Monkey 、学名:Allenopithecus nigroviridis)は霊長類(サル目)の一種で、オナガザル科アレンモンキー属(Allenopithecus)に属する唯一の種である。系統的にはグエノンの姉妹クレードだが歯式と習性が異なる。
コンゴ共和国およびコンゴ民主共和国西部のコンゴ盆地に生息する。
このサルはかなりがっしりとした体格の持ち主である。皮膚は頂面で灰緑色。顔は赤みを帯び、頬には長い毛の束がある。手足の指には僅かに水かきがあって部分的に水辺での生活を送る。全長は45-60cmに達し、尾の長さは50cmになる。雄は6kgで、雌が3.5kg以下なのに較べて大きい。
アレンモンキーは昼行性で、定期的に地面に食べ物を探す習性がある。水の豊かな沼沢地に棲み、泳ぎが得意で、危険を避けるために潜水する。40匹以下の社会的集団を作って暮らし、様々な鳴声や仕草や接触でコミュニケーションをとる。
餌は果物と葉の他、甲虫と芋虫を食べる。
この種の繁殖習性についてはよく知られていない。離乳時期は生後3ヶ月で、成熟は3-5年。寿命は最長で23年。
他のサルと違って水辺での暮しが森の危険を緩和しているが、蛇、猛禽そしてボノボといった天敵がアレンモンキーを捕食する。
アレンモンキー(英:Allen's Swamp Monkey 、学名:Allenopithecus nigroviridis)は霊長類(サル目)の一種で、オナガザル科アレンモンキー属(Allenopithecus)に属する唯一の種である。系統的にはグエノンの姉妹クレードだが歯式と習性が異なる。
コンゴ共和国およびコンゴ民主共和国西部のコンゴ盆地に生息する。
このサルはかなりがっしりとした体格の持ち主である。皮膚は頂面で灰緑色。顔は赤みを帯び、頬には長い毛の束がある。手足の指には僅かに水かきがあって部分的に水辺での生活を送る。全長は45-60cmに達し、尾の長さは50cmになる。雄は6kgで、雌が3.5kg以下なのに較べて大きい。
アレンモンキーは昼行性で、定期的に地面に食べ物を探す習性がある。水の豊かな沼沢地に棲み、泳ぎが得意で、危険を避けるために潜水する。40匹以下の社会的集団を作って暮らし、様々な鳴声や仕草や接触でコミュニケーションをとる。
餌は果物と葉の他、甲虫と芋虫を食べる。
この種の繁殖習性についてはよく知られていない。離乳時期は生後3ヶ月で、成熟は3-5年。寿命は最長で23年。
알렌원숭이 (Allenopithecus nigroviridis)는 영장류의 하나로, 긴꼬리원숭이과(구세계원숭이) 알렌원숭이속(Allenopithecus)의 유일한 종이다. 계통학적으로 게논과 자매군이지만, 치열과 습성 면에서는 다르다. 알렌원숭이는 콩고와 콩고민주공화국 서부의 콩고 분지에 산다. 이 원숭이는 비교적 강하게 만들어진 동물이다. 몸 윗쪽은 어두운 녹색이다. 얼굴은 붉은 빛을 띠며, 머리카락은 뺨까지 내려온다. 손가락과 발가락 사이에 남아있는 약간의 물갈퀴는 부분적으로 수상생활의 증거가 된다. 다 자란 알렌원숭이의 키는 45 cm에서 60 cm에 이르며, 약 50 cm 길이의 꼬리를 지니고 있다. 숫컷의 몸무게는 6kg에 달하며, 대체로 암컷(3.5 kg에 달한다) 보다는 더 나간다.
알렌원숭이는 주행성동물이며, 정기적으로 땅에서 먹이를 찾는 것으로 보인다. 습지나 물이 많은 지역에서 거주하며, 헤엄을 잘 치고, 위험할 때는 물 속으로 뛰어 든다. 40마리까지 무리를 지어 살며, 만지거나 소리와 몸짓 등 다양한 방법으로 의사 소통을 한다. 이들의 먹이는 곤충과 벌레뿐만 아니라 과일과 나뭇잎으로 이루어져 있다. 이들 종의 짝짓기 습관은 일부만이 알려져 있다. 암컷이 새끼를 낳아, 약 3개월 지나서 젖을 떼며, 가임기는 태어나서 약 3년에서 5년이다. 이들의 수명은 약 23년으로 긴 편이다.
알렌원숭이의 천적은 맹금류와 뱀, 그리고 보노보 등이다. 다른 영장류와 달리, 습지에서의 습성이 숲속에서의 위험에 그렇게 강하게 노출된 것은 아니다. 그러나 다른 동물에게 먹이로 잡아 먹힌다.
긴꼬리원숭이족의 계통 분류는 다음과 같다.[2]
긴꼬리원숭이족알렌원숭이 (Allenopithecus nigroviridis)는 영장류의 하나로, 긴꼬리원숭이과(구세계원숭이) 알렌원숭이속(Allenopithecus)의 유일한 종이다. 계통학적으로 게논과 자매군이지만, 치열과 습성 면에서는 다르다. 알렌원숭이는 콩고와 콩고민주공화국 서부의 콩고 분지에 산다. 이 원숭이는 비교적 강하게 만들어진 동물이다. 몸 윗쪽은 어두운 녹색이다. 얼굴은 붉은 빛을 띠며, 머리카락은 뺨까지 내려온다. 손가락과 발가락 사이에 남아있는 약간의 물갈퀴는 부분적으로 수상생활의 증거가 된다. 다 자란 알렌원숭이의 키는 45 cm에서 60 cm에 이르며, 약 50 cm 길이의 꼬리를 지니고 있다. 숫컷의 몸무게는 6kg에 달하며, 대체로 암컷(3.5 kg에 달한다) 보다는 더 나간다.
알렌원숭이는 주행성동물이며, 정기적으로 땅에서 먹이를 찾는 것으로 보인다. 습지나 물이 많은 지역에서 거주하며, 헤엄을 잘 치고, 위험할 때는 물 속으로 뛰어 든다. 40마리까지 무리를 지어 살며, 만지거나 소리와 몸짓 등 다양한 방법으로 의사 소통을 한다. 이들의 먹이는 곤충과 벌레뿐만 아니라 과일과 나뭇잎으로 이루어져 있다. 이들 종의 짝짓기 습관은 일부만이 알려져 있다. 암컷이 새끼를 낳아, 약 3개월 지나서 젖을 떼며, 가임기는 태어나서 약 3년에서 5년이다. 이들의 수명은 약 23년으로 긴 편이다.
알렌원숭이의 천적은 맹금류와 뱀, 그리고 보노보 등이다. 다른 영장류와 달리, 습지에서의 습성이 숲속에서의 위험에 그렇게 강하게 노출된 것은 아니다. 그러나 다른 동물에게 먹이로 잡아 먹힌다.