Megachile bombycina ist eine Art aus der Gattung Megachile (Blattschneider- und Mörtelbienen) aus der Ordnung der Hautflügler.
Megachile bombycina ist durch breit unterbrochene, nur auf dem 5. Tergit vollständige Endbinden gekennzeichnet. Die Weibchen sind durch ihre charakteristischen, zangenförmig ausgebildeten Mandibeln und den abgestutzten Kopfschild erkennbar. Mit vorgestreckten Mandibeln werden sie bis 19 mm lang. Die Männchen werden 13 bis 15 mm lang und besitzen eine auffällige, lange und dichte Behaarung der Sternite.
Das Verbreitungsgebiet von Megachile bombycina erstreckt sich von Mittelasien bis nach Ost-, Südost- und Nordeuropa. Einzelne Funde im Bereich von Oder und Lausitzer Neiße lassen diese Flüsse als westliche Grenze der früheren Verbreitung in Mitteleuropa vermuten.[1]
Megachile bombycina lebt wie die meisten anderen Blattschneiderbienenarten solitär. Die Flugzeit beginnt im Juni und endet im August. Angeflogen werden die Blüten von Flockenblumen, Habichtskräutern und Kratzdisteln.
Für die Brut werden abgeschnittene Schilfhalme oder Baumstämme genutzt. Ebenso wurde die Nutzung von Fraßgängen der Larven von Holzbohrern beobachtet. Die Wände der Brutzellen werden aus Blattstücken gebaut.
Mehrere Arten der Kegelbienen nutzen die Brutzellen von Megachile bombycina für ihren Brutparasitismus. Ein weiterer nachgewiesener Parasit ist Melittobia acasta, eine Erzwespe aus der Familie der Eulophidae.
Megachile bombycina ist eine Art aus der Gattung Megachile (Blattschneider- und Mörtelbienen) aus der Ordnung der Hautflügler.
Megachile bombycina is a species of bee in the family Megachilidae.[1] It was described by Radoszkowski in 1874.[1]
Megachile bombycina is a species of bee in the family Megachilidae. It was described by Radoszkowski in 1874.
Megachile bombycina is een vliesvleugelig insect uit de familie Megachilidae. De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1874 door Radoszkowski.[1]
Bronnen, noten en/of referentiesStort tapetserarbi (Megachile bombycina)[2] är en biart som beskrevs av Radoszkowski 1874. Den ingår i släktet tapetserarbin och familjen buksamlarbin.[3][1] Enligt Finlands artdatacenter är arten nationellt utdöd i Finland.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Arten är ett påtagligt hårigt bi med svart grundfärg och tillplattad bakkropp. Den första tergiten, segmentet på bakkroppens ovansida (och hos honan även den andra), har lång, gulaktig päls, resten kort, mer eller mindre svart sådan; den sjätte (sista) tergiten hos honan har dock tät, lång päls. På undersidan av bakkroppen har honan kraftiga, brandgula borst för pollensamlandet. Honan blir 16 till 17 mm lång, hanen 14 till 16 mm.[4]
Stort tapetserarbi är ett solitärt bi, det vill säga att det inte bildar samhällen. Honan bygger vanligen boet i färdiga håligheter i trä. Cellerna tapetseras med bladbitar som honan skär ut med hjälp av sina käkar. Larven övervintrar som passiv vilolarv (subpuppa).[4]
Habitatet utgörs av skogsbryn och -gläntor. Arten flyger i juni till augusti, och besöker främst korgblommiga växter.[4]
Utbredningsområdet omfattar Nordost- och Östeuropa österut till mellersta Asien.[5]
Stort tapetserarbi (Megachile bombycina) är en biart som beskrevs av Radoszkowski 1874. Den ingår i släktet tapetserarbin och familjen buksamlarbin. Enligt Finlands artdatacenter är arten nationellt utdöd i Finland. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Megachile bombycina là một loài Hymenoptera trong họ Megachilidae. Loài này được Radoszkowski mô tả khoa học năm 1874.[1]
Megachile bombycina là một loài Hymenoptera trong họ Megachilidae. Loài này được Radoszkowski mô tả khoa học năm 1874.