Xylota je rod pestřenek[1] vzhledem podobná příbuzným rodům Chalcosyrphus a Brachypalpoides. Většinou napodobují pilatkovité nebo hrabalkovité, např. pestřenka plachá Xylota segnis barvou zadečku nejspíš mimetizuje pilatku Macrophya annulata a hrabalku Priocnemis perturbator. Larvy jsou saprofytické, žijí v tlejícím dřevě, dospělce zastihneme převážně v lesích, lesních lemech, často mohou být vidět na listech. Narozdíl od ostatních pestřenek, dospělci mnoha druhů zřídka navštěvují květy, preferují sběr pylu a medovice z povrchu listů.[2] Popsáno je přes 100 druhů z nichž 12 může být nalezeno v Evropě.[3] V České republice bylo zaznamenáno 10 druhů.[4]
{{Cite book}}
označená jako k „pouze dočasnému použití“. Xylota je rod pestřenek vzhledem podobná příbuzným rodům Chalcosyrphus a Brachypalpoides. Většinou napodobují pilatkovité nebo hrabalkovité, např. pestřenka plachá Xylota segnis barvou zadečku nejspíš mimetizuje pilatku Macrophya annulata a hrabalku Priocnemis perturbator. Larvy jsou saprofytické, žijí v tlejícím dřevě, dospělce zastihneme převážně v lesích, lesních lemech, často mohou být vidět na listech. Narozdíl od ostatních pestřenek, dospělci mnoha druhů zřídka navštěvují květy, preferují sběr pylu a medovice z povrchu listů. Popsáno je přes 100 druhů z nichž 12 může být nalezeno v Evropě. V České republice bylo zaznamenáno 10 druhů.
Xylota is a Holarctic genus of hoverflies[16] similar in structure to the related genera Chalcosyrphus and Brachypalpoides. As the larvae are saprophytic they're usually found in rotting wood. The adult flies are generally associated with woodland and woodland edges and can often be seen running over the upper sides of leaves. Unlike other syrphids the adults of many species rarely visit flowers preferring instead to gather pollen from leaf surfaces. There are over 100 described species of which 12 can be found in Europe. Seven species have been recorded in Britain. Identification of species has been difficult and identifiction by photographs is risky.[17]
Xylota is a Holarctic genus of hoverflies similar in structure to the related genera Chalcosyrphus and Brachypalpoides. As the larvae are saprophytic they're usually found in rotting wood. The adult flies are generally associated with woodland and woodland edges and can often be seen running over the upper sides of leaves. Unlike other syrphids the adults of many species rarely visit flowers preferring instead to gather pollen from leaf surfaces. There are over 100 described species of which 12 can be found in Europe. Seven species have been recorded in Britain. Identification of species has been difficult and identifiction by photographs is risky.
Xylota est un genre d'insectes diptères de la famille des Syrphidae.
Ces mouches sont de taille petite à grande, de 5,5 à 12 mm, avec un thorax bronze-noir, un abdomen avec des tergites noirs à taches jaunes, rougeâtres, ou grises[1].
Les larves se développent dans le bois humide pourrissant[1].
Selon Catalogue of Life (4 décembre 2017)[2] :
Selon ITIS (4 décembre 2017)[3] :
Selon NCBI (4 décembre 2017)[4] :
Xylota ialah genus lalat bunga.[1]
Xylota ialah genus lalat bunga.
Vedblomsterfluer (slekten Xylota) er en gruppe av fluer som tilhører familien blomsterfluer (Syrphidae). Slekten omfatter over 100 kjente arter, 11 av dem er funnet i Norge. De er knyttet til skog, larvene lever i råtnende ved.
Middelsstore til ganske store (de nordiske artene 8-17 mm), slanke, svarte blomsterfluer, bakkroppen som oftest med gule eller røde partier. Kroppen virker nesten naken bortsett fra sidene av thorax som er tydelig hårete. Fasettøynene er nakne og møtes i pannen hos hannene. Antennene er festet på et kort fremspring i pannen og er nokså korte, det tredje leddet rundet. Ansiktet er nesten flatt uten markert midt-knøl, tett bestøvet. Thorax er rektangulær, tydelig lengre enn bred, matt svart, skuldrene med lys bestøvning. Bakkroppen er avlang, med matt svart grunnfarge, gjerne med gule eller sølvfargede flekker, eller de midterste leddene kan være helt røde eller oransje. For- og mellombeina er svarte og gule, baklårene helt svarte, bakleggene oftest mer eller mindre gule. Hannenes baklårringer (trochantere) har en bakoverretted spore. Baklårene er noe fortykkede, leggene noe krummede. Vingene er glassklare, vingemerket lysbrunt.
Disse fluene finnes i fuktige løvskoger. Larvene lever i råtten ved. De voksne fluene finner man gjerne mellom blader på løvtrær, de flyr ikke så mye men løper omkring. De besøker ikke blomster like hyppig som mange andre blomsterfluer, men kan slikke i seg pollen som er falt på bladene. De ser også ut til å bruke mye tid på å sole seg. Den klart vanligste arten i Norge er vanlig vedblomsterflue (Xylota segnis), de fleste av de andre artene er nokså sjeldne.
Slekten finnes i alle verdensdeler bortsett fra Antarktis (der det ikke finnes høyere insekter).
Vedblomsterfluer (slekten Xylota) er en gruppe av fluer som tilhører familien blomsterfluer (Syrphidae). Slekten omfatter over 100 kjente arter, 11 av dem er funnet i Norge. De er knyttet til skog, larvene lever i råtnende ved.
Vedblomflugor (Xylota) är ett släkte i familjen blomflugor som är knutna till skogar med gamla träd och mycket död ved.
Vedblomflugor är små till stora blomflugor med en längd på mellan 8 och 17 millimeter. De är oftast mörka och långsmala, ibland med orangeröda fält eller fläckar på bakkroppen. Benen har alltid inslag av gult, vilket skiljer släktet från mulmblomflugorna. Ögonen och antennborsten saknar synlig behåring. Baklåren är relativt kraftiga och hanen har ett utskott vid baklårets bas.
Vedblomflugor lever i miljöer där det finns gamla träd under nedbrytning. De kan ofta ses hämta pollen som hamnat på blad, men man kan också se dem hämta pollen på blommor, till exempel flockblommiga växter och hagtorn. Larverna utvecklas i död ved, till exempel stubbar och lågor, men biologin är dåligt känd för många av arterna i släktet.
Släktet har 108 kända arter varav 36 förekommer i palearktis. Av dem finns 12 i Europa och alla dessa finns också i Sverige.
Släktena med det svenska namnet mulmblomflugor, Brachypalpoides, Brachypalpus och Chalcosyrphus, fördes tidigare också till detta släkte men räknas numera oftast som egna släkten.
I tabellen nedan kan man sorter på svenskt eller vetenskapligt namn.
Svenskt namn Vetenskapligt namn Auktor Utbredning i Norden bokvedblomfluga Xylota abiens Meigen, 1822 Skåne och Danmmark. silvervedblomfluga Xylota caeruleiventris Zetterstedt, 1838 Finland. Enstaka fynd i Sverige. lång vedblomfluga Xylota florum Fabricius, 1805 Götaland, Svealand och Norrlandskusten. Danmark, Finland och södra Norge. röd vedblomfluga Xylota ignava Panzer, 1798 Sverige och Finland utom fjällen. barrvedblomfluga Xylota jakutorum Bagatshanova, 1980 Hela Norden utom fjällen och Island. aspvedblomfluga Xylota meigeniana Stackelberg, 1964 Sverige, Finland och söda Norge. lövvedblomfluga Xylota segnis Linné, 1758 Hela Norden utom fjällen och Island. svart vedblomfluga Xylota suecia Ringdahl, 1943 Fjällnära skogsområden. guldvedblomfluga Xylota sylvarum Linné, 1758 Skåne till Medelpad. Danmark, södra Norge och Finland. lundvedblomfluga Xylota tarda Meigen, 1822 Hela Norden utom fjällen och Island. granvedblomfluga Xylota triangularis Zetterstedt, 1838 Norra Svealand, Norrland och Finland. alléblomfluga Xylota xanthocnema Collin, 1939 Skåne, östra Danmark och södra Norge.Xylota betyder träliknande, vilket troligtvis syftar på att larverna är vedlevande.
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor: Eristalinae & Microdontinae. Diptera: Syrphidae: Eristalinae & Microdontinae. 2009. Artdatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 978-91-88506-70-2
Vedblomflugor (Xylota) är ett släkte i familjen blomflugor som är knutna till skogar med gamla träd och mycket död ved.
Xylota là một chi ruồi trong họ Syrphidae.[1]
Наствольницы (лат. Xylota) — род мух-журчалок из подсемейства Milesiinae[1].
Виды рода:
Наствольницы (лат. Xylota) — род мух-журчалок из подсемейства Milesiinae.