nomes no trilho de navegação
Rhizomys sumatrensis ye una especie de royedor de la familia Spalacidae. Una de les aguarones de bambú. Denominase aguarón de bambú grande.
La so dieta inclúi, amás de los biltos y raigaños del bambú, los cultivos de tapioca y de caña d'azucre.
Alcuéntrase en Camboya, China, Indonesia, Laos, Malasia, Myanmar, Tailandia y Vietnam.
Rhizomys sumatrensis ye una especie de royedor de la familia Spalacidae. Una de les aguarones de bambú. Denominase aguarón de bambú grande.
La so dieta inclúi, amás de los biltos y raigaños del bambú, los cultivos de tapioca y de caña d'azucre.
Rhizomys sumatrensis és una espècie de la família dels espalàcids. Viu a Cambodja, la Xina, Indonèsia, Laos, Malàisia, Myanmar, Tailàndia i el Vietnam. Es tracta d'un animal nocturn que s'alimenta d'arrels de bambú i conreus de mandioca i canya de sucre. El seu hàbitat natural són els boscos secundaris. És objecte de caça intensiva en algunes parts del seu àmbit de distribució, però es creu que no hi ha cap amenaça significativa per a la supervivència d'aquesta espècie.[1]
Rhizomys sumatrensis és una espècie de la família dels espalàcids. Viu a Cambodja, la Xina, Indonèsia, Laos, Malàisia, Myanmar, Tailàndia i el Vietnam. Es tracta d'un animal nocturn que s'alimenta d'arrels de bambú i conreus de mandioca i canya de sucre. El seu hàbitat natural són els boscos secundaris. És objecte de caça intensiva en algunes parts del seu àmbit de distribució, però es creu que no hi ha cap amenaça significativa per a la supervivència d'aquesta espècie.
Die Große Bambusratte (Rhizomys sumatrensis), auch Sumatra-Bambusratte oder Malaiische Wurzelratte, ist eine Nagetierart aus der Gattung der Bambusratten (Rhizomys). Sie kommt in weiten Teilen Südostasiens vom Süden der chinesischen Provinz Yunnan bis auf die malaiische Halbinsel sowie auf Sumatra vor.
Die Große Bambusratte erreicht eine Kopf-Rumpf-Länge von 38,1 bis 48,0 Zentimeter mit einem Schwanz von 14,1 bis 19,2 Zentimeter Länge bei einem Gewicht von etwa 2150 bis 4000 Gramm. Die Hinterfußlänge beträgt 50 bis 68 Millimeter, die Ohrlänge 25 bis 28 Millimeter. Sie ist damit die größte und schwerste Art der Gattung. Das Rückenfell und die Körperseiten sind Hellbraun und mit rauen Fühlhaaren durchsetzt. Die Kopfoberseite und die Kopfseiten sind rötlich Braun, auf der Stirn bilden dunklere Haare ein dunkles Dreieck. Die Bauchseite ist nur etwas heller gefärbt als die Körperseiten, die Behaarung ist jedoch sehr dünn und die Bauchhaut ist sichtbar. Der Schwanz ist relativ lang und unbehaart mit einer rosafarbenen Spitze. Die Füße sind groß und besitzen kräftige Klauen, die beiden vorderen Zehenballen sind zu einem gemeinsamen Ballen zusammengewachsen.[1]
Der Schädel erreicht eine Länge von 80 bis 88 Millimeter. Er ist groß und kräftig ausgebildet und besitzt einen sehr kräftig ausgebildeten Jochbogen. Der Stirnkamm (Sagittalkamm) ist sehr hoch und kräftig ausgeprägt.[1] Die Tiere besitzen wie andere Spalacidae im Oberkiefer pro Hälfte einen zu einem Nagezahn ausgebildeten Schneidezahn (Incisivus), dem eine Zahnlücke (Diastema) folgt. Hierauf folgen drei Molare, Prämolare fehlen. Insgesamt verfügen sie damit über ein Gebiss aus 16 Zähnen.[2] Die oberen Schneidezähne stehen sind groß und vorstehend. Der erste obere Molar ist etwas kleiner als der nachfolgende.[1]
Das Tiere besitzen einen diploiden Chromosomensatz von 2n=50 Chromosomen.[1]
Die Große Bambusratte kommt in weiten Teilen Südostasiens vom Süden der chinesischen Provinz Yunnan über Myanmar, Vietnam, Kambodscha, Laos und Thailand bis auf die malaiische Halbinsel sowie auf Sumatra vor.[1] Die Höhenverbreitung reicht von etwa 1000 bis etwa 4000 Meter.[3]
Die Große Bambusratte lebt vor allem in Bambuswäldern mit weichen Böden.[1]
Die Tiere leben als Einzelgänger in Bauen, die sie in den Boden graben. Die Baue sind mit einer Länge von etwa 9 Metern vergleichsweise kurz, sie reichen bis etwa einen Meter in die Tiefe. Sie haben einen bis sechs Eingänge, die durch große Erdhaufen gekennzeichnet und erkennbar sind. Sie ernähren sich vor allem von Bambuswurzeln, -blättern und -sprossen, die sie oberirdisch suchen, dabei klettern sie wahrscheinlich auch in die Bambuspflanzen. Hinzu kommen andere verfügbare Pflanzenteile, regional auch landwirtschaftlich genutzte Pflanzen.[1] Die Tiere erzeugen durch das Aneinanderreiben der Schneidezähne laute, knirschende Geräusche, zudem sind Grunzlaute dokumentiert.
Die Fortpflanzung findet zweimal im Jahr, im Februar bis April und im August bis Oktober, statt. Die Tragzeit dauert 22 Tage und die Würfe bestehen in der Regel aus drei bis fünf Jungtieren, die als Nesthocker geboren werden.[1] Die Lebensdauer der Tiere beträgt bis zu vier Jahre.[1]
Die Große Bambusratte wird als eigenständige Art innerhalb der Gattung der Bambusratten (Rhizomys) eingeordnet, die aus drei Arten besteht. Die wissenschaftliche Erstbeschreibung stammt von dem Naturforscher und späteren Gründer der Stadt Singapur Thomas Stamford Raffles aus dem Jahr 1821, der die Art anhand von Individuen aus der Umgebung von Malakka auf der malaiischen Halbinsel beschrieb.[5] Wahrscheinlich handelt es sich bei den unter dieser Art zusammengefassten Populationen nicht um eine Art, sondern um einen Artenkomplex aus mehreren nahe verwandten Arten.[3]
Die Große Bambusratte wird von der International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN) als nicht gefährdet (Least concern) eingeordnet.[3] Begründet wird dies mit dem sehr großen Verbreitungsgebiet und den angenommenen großen Beständen der Art. Sollte es sich tatsächlich um mehrere Arten handeln, ist eine Neubewertung notwendig.[3] In Teilen des Verbreitungsgebietes wird die Art als Fleischquelle genutzt und bejagt.[3]
Die Große Bambusratte (Rhizomys sumatrensis), auch Sumatra-Bambusratte oder Malaiische Wurzelratte, ist eine Nagetierart aus der Gattung der Bambusratten (Rhizomys). Sie kommt in weiten Teilen Südostasiens vom Süden der chinesischen Provinz Yunnan bis auf die malaiische Halbinsel sowie auf Sumatra vor.
Tikus Paring Ganal atawa Dekan (Rhizomys sumatrensis) adalah salah sabuting spésiés satua pengerat di dalam kulawarga Spalacidae. Kawa tahaga di Cina, Indunisia (Sumatera), Kamboja, Laos, Malaysia, Myanmar, Thailand wan Viétnam.
Alasan tikus ngini bangaran kaya itu, makanan nang inya katujui adalah akar paring anum, gumbili, wan manisan.
Habitat tikus nangini yaitu rimba sekundér. Tikus janis ngini bakambang-biak dua kali dalam satahun, Fébruari - April lawan Agustus - Oktober. Lawas inya batianan yakni salawas 22 hari wan kawa maranakakan anak sampay ampat ikung. Tikus nangini kawa hidup sampay 4 tahun lamunnya di dalam kurungan.
Tikus Paring Ganal atawa Dekan (Rhizomys sumatrensis) adalah salah sabuting spésiés satua pengerat di dalam kulawarga Spalacidae. Kawa tahaga di Cina, Indunisia (Sumatera), Kamboja, Laos, Malaysia, Myanmar, Thailand wan Viétnam.
Alasan tikus ngini bangaran kaya itu, makanan nang inya katujui adalah akar paring anum, gumbili, wan manisan.
Habitat tikus nangini yaitu rimba sekundér. Tikus janis ngini bakambang-biak dua kali dalam satahun, Fébruari - April lawan Agustus - Oktober. Lawas inya batianan yakni salawas 22 hari wan kawa maranakakan anak sampay ampat ikung. Tikus nangini kawa hidup sampay 4 tahun lamunnya di dalam kurungan.
The large bamboo rat, Sumatran rat, or Indomalayan rat (Rhizomys sumatrensis) is a species of rodent in the family Spalacidae found in Cambodia, China, Indonesia, Laos, Malaysia, Myanmar, Thailand, and Vietnam. It is one of four species of bamboo rat. Individuals can reach lengths of nearly 50 cm (20 in) with a 20 cm (7.9 in) tail, and weigh up to 4 kilograms (8.8 lb).
Their typical diet includes bamboo roots, but they also feed on cultivated tapioca and sugarcane. They are, in turn, hunted as food by human beings.[1]
The species is a natural host for the disease-causing mold, Penicillium marneffei.[2][3]
It is one of several species of large rats that have been identified by scholars of Sherlockiana as the original model for the mysterious Giant Rat of Sumatra alluded to in a fictional story by Sir Arthur Conan Doyle.[4]
Female R. s. erythrogenys The large bamboo rat, Sumatran rat, or Indomalayan rat (Rhizomys sumatrensis) is a species of rodent in the family Spalacidae found in Cambodia, China, Indonesia, Laos, Malaysia, Myanmar, Thailand, and Vietnam. It is one of four species of bamboo rat. Individuals can reach lengths of nearly 50 cm (20 in) with a 20 cm (7.9 in) tail, and weigh up to 4 kilograms (8.8 lb).
Their typical diet includes bamboo roots, but they also feed on cultivated tapioca and sugarcane. They are, in turn, hunted as food by human beings.
The species is a natural host for the disease-causing mold, Penicillium marneffei.
It is one of several species of large rats that have been identified by scholars of Sherlockiana as the original model for the mysterious Giant Rat of Sumatra alluded to in a fictional story by Sir Arthur Conan Doyle.
La rata del bambú grande (Rhizomys sumatrensis) es una especie de roedor de la familia Spalacidae. Una de las ratas de bambú.
Su dieta incluye, además de los brotes y raíces del bambú, los cultivos de tapioca y de caña de azúcar.
Se encuentra en Camboya, China, Indonesia, Laos, Malasia, Birmania, Tailandia y Vietnam.
Datos: Q2299022
Multimedia:
La rata del bambú grande (Rhizomys sumatrensis) es una especie de roedor de la familia Spalacidae. Una de las ratas de bambú.
Su dieta incluye, además de los brotes y raíces del bambú, los cultivos de tapioca y de caña de azúcar.
Rhizomys sumatrensis Rhizomys generoko animalia da. Karraskarien barruko Rhizomyinae azpifamilia eta Spalacidae familian sailkatuta dago.
Rhizomys sumatrensis Rhizomys generoko animalia da. Karraskarien barruko Rhizomyinae azpifamilia eta Spalacidae familian sailkatuta dago.
Tikus Buluh/Bambu Besar atau Dekan (Rhizomys sumatrensis) adalah salah satu spesies hewan pengerat di dalam keluarga Spalacidae. Dapat ditemui di Cina, Indonesia (Sumatra), Kamboja, Laos, Malaysia, Myanmar, Thailand dan Vietnam.
Tikus Buluh/Bambu Besar atau Dekan (Rhizomys sumatrensis) adalah salah satu spesies hewan pengerat di dalam keluarga Spalacidae. Dapat ditemui di Cina, Indonesia (Sumatra), Kamboja, Laos, Malaysia, Myanmar, Thailand dan Vietnam.
Dekan Besar (bahasa Inggeris: Large Bamboo Rat), nama saintifiknya (Rhizomys sumatrensis) ialah spesies rodensia dalam keluarga Spalacidae. Dekan Besar dijumpai di Kemboja, China, Indonesia, Laos, Malaysia, Myanmar, Thailand dan Vietnam.
Dekan Besar (bahasa Inggeris: Large Bamboo Rat), nama saintifiknya (Rhizomys sumatrensis) ialah spesies rodensia dalam keluarga Spalacidae. Dekan Besar dijumpai di Kemboja, China, Indonesia, Laos, Malaysia, Myanmar, Thailand dan Vietnam.
De Sumatraanse bamboerat (Rhizomys sumatrensis) is een zoogdier uit de familie van de Spalacidae. De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Raffles in 1821.
Dit dier heeft een grijsbruin lichaam en een 8 cm lange staart. De lichaamslengte bedraagt 40 cm.
Dit bijterige en agressieve knaagdier graaft lange gangen vlak onder de grond in gebieden met veel struikgewas.
Deze soort komt voor in het zuidelijk deel van Azië in Sumatra en Malay Peninsula tot 4000 meter hoogte.
Bronnen, noten en/of referentiesDe Sumatraanse bamboerat (Rhizomys sumatrensis) is een zoogdier uit de familie van de Spalacidae. De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Raffles in 1821.
Multimedia w Wikimedia Commons Bambusowiec indomalajski[4], dawniej: bambusowiec[5] (Rhizomys sumatrensis) – endemiczny gatunek gryzonia z rodziny ślepcowatych występujący w Kambodży, chińskiej prowincji Junnan, Indonezji (Sumatra), Laosie, Malezji, Mjanmie, Tajlandii i Wietnamie[2][3].
W polskiej literaturze zoologicznej dla oznaczenia gatunku R. sumatrensis używana była nazwa zwyczajowa „bambusowiec”[5]. Jednak w wydanej w 2015 roku przez Muzeum i Instytut Zoologii Polskiej Akademii Nauk publikacji „Polskie nazewnictwo ssaków świata” gatunkowi temu przypisano oznaczenie bambusowiec indomalajski, rezerwując nazwę bambusowiec dla rodzaju Rhizomys[4].
Bambusowiec indomalajski, dawniej: bambusowiec (Rhizomys sumatrensis) – endemiczny gatunek gryzonia z rodziny ślepcowatych występujący w Kambodży, chińskiej prowincji Junnan, Indonezji (Sumatra), Laosie, Malezji, Mjanmie, Tajlandii i Wietnamie.
W polskiej literaturze zoologicznej dla oznaczenia gatunku R. sumatrensis używana była nazwa zwyczajowa „bambusowiec”. Jednak w wydanej w 2015 roku przez Muzeum i Instytut Zoologii Polskiej Akademii Nauk publikacji „Polskie nazewnictwo ssaków świata” gatunkowi temu przypisano oznaczenie bambusowiec indomalajski, rezerwując nazwę bambusowiec dla rodzaju Rhizomys.
Rhizomys sumatrensis é uma espécie de roedor da família Spalacidae.
Pode ser encontrado na China, Mianmar, Tailândia, Malásia, Indonésia, Camboja, Laos e Vietnã.
Rhizomys sumatrensis é uma espécie de roedor da família Spalacidae.
Pode ser encontrado na China, Mianmar, Tailândia, Malásia, Indonésia, Camboja, Laos e Vietnã.
Rhizomys sumatrensis[2][3] är en däggdjursart som först beskrevs av Thomas Stamford Raffles 1821. Rhizomys sumatrensis ingår i släktet egentliga bamburåttor, och familjen råttdjur.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
Rhizomys sumatrensis är den största arten i sitt släkte och kallas ofta helt enkelt bamburåtta. De är anpassade till ett grävande levnadssätt men har normala ögon och korta ytteröron. Bamburråttorna mäter 40–50 centimeter från nosen till svansroten och förekommer i Sydostasien från Burma och Vietnam till Sumatra. De lever på bambuskott och rötter. I odlade områden äter den även maniok och rörsocker.[6][1]
Arten har två fortplantningstider den första från februari till april och den andra från augusti till oktober. Dräktigheten varar cirka 22 dagar och sedan föds 3 till 5 ungar. Rhizomys sumatrensis kan leva fyra år.[1]
Denna bamburåtta har en 14,1 till 19,2 cm lång svans och en vikt av 2,15 till 4,0 kg. Svansen saknar hår och den har en rosa spets. Gnagaren har ljusbrun päls på ovansidan som ser ganska grov ut på grund av några långa inblandande täckhår. På bakhuvudet samt på kinderna är pälsen rödbrun och dessutom förekommer en mörk trekantig fläck på hjässan. Vid buken är den bruna pälsen ännu ljusare och tunnare så att huden blir synlig. De kraftiga fötterna är utrustade med långa klor.[7]
Individerna lever i underjordiska bon som kan vara upp till 9 meter långa och upp till 1 meter djupa. Där vilar bamburåttan under dagen.[7]
Wikimedia Commons har media som rör Rhizomys sumatrensis.
Rhizomys sumatrensis är en däggdjursart som först beskrevs av Thomas Stamford Raffles 1821. Rhizomys sumatrensis ingår i släktet egentliga bamburåttor, och familjen råttdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Rhizomys sumatrensis är den största arten i sitt släkte och kallas ofta helt enkelt bamburåtta. De är anpassade till ett grävande levnadssätt men har normala ögon och korta ytteröron. Bamburråttorna mäter 40–50 centimeter från nosen till svansroten och förekommer i Sydostasien från Burma och Vietnam till Sumatra. De lever på bambuskott och rötter. I odlade områden äter den även maniok och rörsocker.
Arten har två fortplantningstider den första från februari till april och den andra från augusti till oktober. Dräktigheten varar cirka 22 dagar och sedan föds 3 till 5 ungar. Rhizomys sumatrensis kan leva fyra år.
Denna bamburåtta har en 14,1 till 19,2 cm lång svans och en vikt av 2,15 till 4,0 kg. Svansen saknar hår och den har en rosa spets. Gnagaren har ljusbrun päls på ovansidan som ser ganska grov ut på grund av några långa inblandande täckhår. På bakhuvudet samt på kinderna är pälsen rödbrun och dessutom förekommer en mörk trekantig fläck på hjässan. Vid buken är den bruna pälsen ännu ljusare och tunnare så att huden blir synlig. De kraftiga fötterna är utrustade med långa klor.
Individerna lever i underjordiska bon som kan vara upp till 9 meter långa och upp till 1 meter djupa. Där vilar bamburåttan under dagen.
Dúi má đào hay dúi má vàng (Rhizomys sumatrensis) là một loài gặm nhấm trong họ Spalacidae. Loài này sinh sống ở Campuchia, Trung Quốc, Indonesia, Lào, Malaysia, Myanma, Thái Lan và Việt Nam. Đây là loài dúi lớn nhất, dài từ 40–50 cm, nặng từ 3–4 kg, ngang một con chó nhỏ hoặc một con mèo to.
Bài viết về một loài thuộc bộ Gặm nhấm này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn. Dúi má đào hay dúi má vàng (Rhizomys sumatrensis) là một loài gặm nhấm trong họ Spalacidae. Loài này sinh sống ở Campuchia, Trung Quốc, Indonesia, Lào, Malaysia, Myanma, Thái Lan và Việt Nam. Đây là loài dúi lớn nhất, dài từ 40–50 cm, nặng từ 3–4 kg, ngang một con chó nhỏ hoặc một con mèo to.
大竹鼠（学名：Rhizomys sumatrensis）为鼴形鼠科竹鼠属的动物。在中国大陆，分布于云南等地，主要栖息于竹林。该物种的模式产地在马六甲。[1]
这是一篇與哺乳动物相關的小作品。你可以通过编辑或修订扩充其内容。
큰대나무쥐(Rhizomys sumatrensis)는 소경쥐과에 속하는 설치류의 일종이다. 수마트라쥐 또는 인도말레이쥐로도 불린다. 캄보디아와 중국, 인도네시아, 라오스, 말레이시아, 태국 그리고 베트남에서 발견된다.[2] 4종의 대나무쥐의 하나이다. 몸길이는 최대 50cm이고 꼬리 길이는 약 20cm, 몸무게는 최대 4kg이다.
일반적으로 먹이는 대나무 뿌리지만, 재배된 카사바와 사탕수수를 먹기도 한다. 그리고 큰대나무쥐는 사람들에게 식용으로 사냥이 된다.[3] 질병을 일으키는 곰팡이 Penicillium marneffei의 자연 숙주이다.[4][5] 아서 코난 도일의 공상 소설에 등장하는 신비한 수마트라큰쥐의 원래 모델로 셜록키안 학자들에 의해 인정된 여러 대형 아시아 쥐들 중의 하나이다.[6]
R. s. erythrogenys 암컷
큰대나무쥐(Rhizomys sumatrensis)는 소경쥐과에 속하는 설치류의 일종이다. 수마트라쥐 또는 인도말레이쥐로도 불린다. 캄보디아와 중국, 인도네시아, 라오스, 말레이시아, 태국 그리고 베트남에서 발견된다. 4종의 대나무쥐의 하나이다. 몸길이는 최대 50cm이고 꼬리 길이는 약 20cm, 몸무게는 최대 4kg이다.
일반적으로 먹이는 대나무 뿌리지만, 재배된 카사바와 사탕수수를 먹기도 한다. 그리고 큰대나무쥐는 사람들에게 식용으로 사냥이 된다. 질병을 일으키는 곰팡이 Penicillium marneffei의 자연 숙주이다. 아서 코난 도일의 공상 소설에 등장하는 신비한 수마트라큰쥐의 원래 모델로 셜록키안 학자들에 의해 인정된 여러 대형 아시아 쥐들 중의 하나이다.
