Anigozanthos flavidus és una espècie de planta de la família de les Hemodoràcies que es distribueix per l'oest d'Austràlia. És un arbust que es troba sobre sòls de sorra groga o gris, grava i argila, a línies de drenatge, franges d'aiguamolls i canals de carretera. És una espècie que s'usa com a planta ornamental.
Anigozanthos flavidus és una planta herbàcia perenne, amb fulles que creixen fins a un metre de llarg i dos centímetres d'ample, formant mates de fins a dos metres d'ample. Forma un rizoma, o tija subterrània modificada, que creix fins a cinc centímetres de diàmetre. Aquest rizoma fa que la planta sigui resistent al foc i a la sequera, ja que és capaç de tornar a brollar una vegada que les condicions millorin. La floració es produeix cap a l'estiu de l'hemsiferi sud el qual es dóna en els mesos de Novembre a Febrer.
Anomenades kangaroo paw (pota de cangur), són natives de l'oest d'Austràlia i només hi apareixen en estat silvestre a l'extrem més oest del continent. Anigozanthos flavidus creix des de l'est d'Augusta a la Badia Two Peoples i cap al nord a Waroona. Pot ser trobat a les vores dels camins i carreteres, a les riberes dels rius, pantans, aigües poc profundes i en els boscos d'eucaliptus, que toleren poca ombra.[3]
Anigozanthos flavidus va ser descrita per Candolle, Augustin Pyramus de i publicada a Les Liliacées...a Paris 3: t. 172. 1807. (Liliac.)[4]
Anigozanthos flavidus és una espècie de planta de la família de les Hemodoràcies que es distribueix per l'oest d'Austràlia. És un arbust que es troba sobre sòls de sorra groga o gris, grava i argila, a línies de drenatge, franges d'aiguamolls i canals de carretera. És una espècie que s'usa com a planta ornamental.
Klokanka žlutavá (Anigozanthos flavidus), česky též rozvitec žlutavý, je jedním z často pěstovaných druhů rodu klokanka, který bývá pro své zvláštně tvarované květy nazýván "klokaní tlapka".[1][2]
Je rostlinou která (stejně jako dalších 10 druhů klokanky) pochází ze Západní Austrálie kde se také jedině vyskytuje ve volné přírodě, nejčastěji v místech s obdobím častých dešťových srážek. Na kvalitu půdy není náročný, vyrůstá v písčité i hlinité a dokonce mu nevadí, na rozdíl od ostatních druhů, ani občasné silné zamokření. Často roste i v dosahu odvodňovacích kanálů a řek nebo na okrajích mokřadů. Toleruje lehký stín, vyskytuje se i v řídkých eukalyptových lesích. Je rostlinou dlouhověkou, na jednom místě roste i po dobu 30 let.
Může se pěstovat jak na zahradě, tak i v květináčích na balkonech, nutno ho však chránit před mrazem. Je mrazuvzdorný jen částečně, bez úhony snese občasný přízemní mrazík. V poslední době je vysazován v zahradách se subtropickým klimatem na mnoha místech i mimo Austrálii, kde však pro správné kvetení žádá stanoviště s dostatkem slunečního svitu.[2][3]
Vytrvalá trsnatá rostlina s plochými, vzpřímenými nebo vyklenutými bazálními kožovitými bezřapíkatými listy vyrůstajícími z pochvy s volnými okraji. Listy paralelně žilkované se na obou koncích zužují a vyrůstají do délky 35 až 100 cm a mívají šířku od 1 do 3 cm. Vyrůstají ve shlucích majících v průměru až 2 m z krátkého vodorovného kmínku (oddenku) zakončeného tuhými kořeny. Oddenek, na povrchu výrazně červený, je ukryt poměrně hluboko pod zemí, je takto chráněn před požárem i suchem a rostlina z něho může znovu obrazit. Jednoduchý nebo rozvětvený květný stvol dorůstá do výšky 1 až 2 m, výjimečně i 3 m, a je zakončen květy seskupenými do květenství jednostranného hroznu. Stvolů může být v trsu i 10 a květů až 350.
Trubkovité oboupohlavné zygomorfní květy mají šest vespod srostlých, špičatých, rovných nebo srpovitých laločnatých okvětních lístků dlouhých 30 až 45 mm které vyrůstají v jednom přeslenu. Horní část stvolu, okvětí i listeny jsou hustě porostlé krátkými barevnými sametovými chloupky které ovlivňují celkovou barvu květů a při styku s pokožkou působí některým lidem alergii, bývají barvy nejčastěji zelenožluté nebo žluté, méně často načervenalé a zřídka růžové. Šest zahnutých tyčinek vyrůstajících naproti okvětním lalokům je s nimi částečně srostlých a jejich nitky jsou zakončeny podélně se otvírajícími prašníky. Z třídílného semeníku vyrůstá dlouhá zakřivená čnělka o délce 30 až 40 mm s kulovitou bliznou.[2][4][5][6]
Rozkvétají v počátku australského léta, od listopadu do února. Květy obsahují hodně nektaru který je produkován žlázkami ze synkarpního gynecea srostlého ze tří plodolistů. Mimo létavého hmyzu na ně zalétávají především ptáci (tzv. medosavky), kteří jsou na sání nektaru z květů specializování. Popráší si přitom peří na hlavě pylem který dále zanášejí do jiných květů. Po opylení zhruba do tři měsíců dozrají plody, což jsou třídílné tobolky obsahující malá šedá, hnědá nebo černá bezkřídlá semena. Po odkvětu a uzrání semen nastává pro rostlinu období klidu, listy do počátku příštího jara zasychají.[4]
Klokanka žlutavá je pro svůj atraktivní vzhled žádána jako ozdobná rostlina zahrad a navíc pro dlouho trvanlivost květů (několik týdnů) i jako řezaná květina. Přestože není ve volné přírodě přímo ohrožen vyhubením, nelze jej bez povolení trhat nebo přesazovat.
Tento odolný druh, nenáchylný k plísňovitým onemocněním, bývá ve specializovaných zahradnictvích pěstován na velkých plochách. Množí se poměrně snadno semeny vysetými do vlhkého, propustného substrátu. Po odkvětu lze také rozdělit trs nebo rozřezat oddenky na části ve kterých musí být alespoň jeden pupen. Bývá často základem pro křížení s jinými druhy klokanky s cílem získat nové variety s ještě líbivějšími a trvanlivějšími květy.[2][6]
Klokanka žlutavá (Anigozanthos flavidus), česky též rozvitec žlutavý, je jedním z často pěstovaných druhů rodu klokanka, který bývá pro své zvláštně tvarované květy nazýván "klokaní tlapka".
Anigozanthos flavidus is a species of plant found in Southwest Australia. It is member of the Haemodoraceae family. It is commonly known as the tall, yellow, or evergreen, kangaroo paw. The specific epithet, flavidus, refers to the yellow flowers of this plant.[3]
A member of the genus Anigozanthos (kangaroo- and cats-paws) that has an evergreen clump of strap-like leaves, up to 1 metre long and 0.2 m wide, growing from an underground rhizome around 0.5 m in diameter. The rhizome allows the species to regenerate after drought or fire. Each plant may produce over 350 flowers, on up to 10 long stems, these appear during the summer of the region. Pollen is distributed by birds as they plunge into the flowers to reach the nectaries. Flowers are frequently yellow and green, but may present in shades of red, pink, orange, or brown.[4] It is found along roadsides, along creeks, and in forests and swamps, and other unshaded winterwet habitat.[3]
The species occurs in a range from Two Peoples Bay in the southeast, throughout the Warren and southern Jarrah Forest, to Waroona on the Swan Coastal Plain.[4] It was previously endemic to the region, but is now naturalised in New South Wales. This kangaroo paw is now widely cultivated in the Eastern states of Australia and the United States of America. Anigozanthos flavidus hybridises with other members of the genus, and is used in the development of cultivars. It is a hardy plant, tolerant of a wide range of soil types and condition, that may live for around 30 years in a garden. It is propagated from seed or sections of the rhizome.[3]
The first description of the species was by Augustin Pyramus de Candolle in 1807.[5] This was published in Redouté's Les Liliacees with an illustration by that artist.
Anigozanthos flavidus is a species of plant found in Southwest Australia. It is member of the Haemodoraceae family. It is commonly known as the tall, yellow, or evergreen, kangaroo paw. The specific epithet, flavidus, refers to the yellow flowers of this plant.
A member of the genus Anigozanthos (kangaroo- and cats-paws) that has an evergreen clump of strap-like leaves, up to 1 metre long and 0.2 m wide, growing from an underground rhizome around 0.5 m in diameter. The rhizome allows the species to regenerate after drought or fire. Each plant may produce over 350 flowers, on up to 10 long stems, these appear during the summer of the region. Pollen is distributed by birds as they plunge into the flowers to reach the nectaries. Flowers are frequently yellow and green, but may present in shades of red, pink, orange, or brown. It is found along roadsides, along creeks, and in forests and swamps, and other unshaded winterwet habitat.
The species occurs in a range from Two Peoples Bay in the southeast, throughout the Warren and southern Jarrah Forest, to Waroona on the Swan Coastal Plain. It was previously endemic to the region, but is now naturalised in New South Wales. This kangaroo paw is now widely cultivated in the Eastern states of Australia and the United States of America. Anigozanthos flavidus hybridises with other members of the genus, and is used in the development of cultivars. It is a hardy plant, tolerant of a wide range of soil types and condition, that may live for around 30 years in a garden. It is propagated from seed or sections of the rhizome.
The first description of the species was by Augustin Pyramus de Candolle in 1807. This was published in Redouté's Les Liliacees with an illustration by that artist.
Anigozanthos flavidus est une espèce de plantes de la famille des Haemodoraceae. C'est une plante herbacée pérenne originaire des zones humides des forêts claires du sud-ouest de l'Australie.
Gul kängurutass (Anigozanthos flavidus) är en enhjärtbladig växt i familjen kängurutassväxter (Haemodoraceae). Gul kängurutass kommer ursprungligen från västra Australien. Det vetenskapliga artnamnet flavidus betyder gulaktig.
Bladen är smala, blanka och gröna och bildar en rosett. Ur rosetten växer de långa, förgrenade blomstjälkarna. Upp till tio blommor sitter samlade i klasar eller blomställningar i toppen av varje gren och den blommar på våren och sommaren. Blomfärgen är gulgrön med rödaktig utsida som är luden. Blommorna pollineras av fåglar. Den gula kängurutassen kan bli upp till två meter hög, dock inte när den används som krukväxt.
En varietet av gul kängurutass har beskrivits; Anigozanthos flavidus var. bicolor, men erkänns vanligen inte av botanister.
Den gula kängurutassen används också till hybridframställning.
När gul kängurutass odlas i kruka måste den ha mycket ljus, helst solsken, året om ifall den ska blomma år efter år. På vintern kan extra belysning behövas. Sommartid vattnas den rikligt, men jorden bör få torka upp mellan varje vattning. Jorden bör vara blandad med sand eller leca-kulor så att den inte står fuktig hela tiden. Mellan mars och september tillsätts krukväxtnäring i vattnet en gång i veckan. På hösten och vintern ska den vattnas sparsammare.
Växten klarar rumstemperatur året om, men det är bra om vintertemperaturen kan vara svalare, omkring 12°C. Soliga somrar kan den stå utomhus på en skyddad plats. Den bör inte utsättas för mycket regn.
Gul kängurutass förökas genom delning. Detta kan göras på våren i samband med omplantering. Fröförökning är möjlig, men det tar flera år innan plantan är så stor att den blommar.
Gul kängurutass (Anigozanthos flavidus) är en enhjärtbladig växt i familjen kängurutassväxter (Haemodoraceae). Gul kängurutass kommer ursprungligen från västra Australien. Det vetenskapliga artnamnet flavidus betyder gulaktig.
Bladen är smala, blanka och gröna och bildar en rosett. Ur rosetten växer de långa, förgrenade blomstjälkarna. Upp till tio blommor sitter samlade i klasar eller blomställningar i toppen av varje gren och den blommar på våren och sommaren. Blomfärgen är gulgrön med rödaktig utsida som är luden. Blommorna pollineras av fåglar. Den gula kängurutassen kan bli upp till två meter hög, dock inte när den används som krukväxt.
En varietet av gul kängurutass har beskrivits; Anigozanthos flavidus var. bicolor, men erkänns vanligen inte av botanister.
Den gula kängurutassen används också till hybridframställning.
Anigozanthos flavidus là một loài thực vật có hoa trong họ họ Huyết bì thảo. Loài này được DC. mô tả khoa học đầu tiên năm 1807.[2]
Phương tiện liên quan tới Anigozanthos flavidus tại Wikimedia Commons
Dữ liệu liên quan tới Anigozanthos flavidus tại Wikispecies
Anigozanthos flavidus là một loài thực vật có hoa trong họ họ Huyết bì thảo. Loài này được DC. mô tả khoa học đầu tiên năm 1807.