dcsimg
Imagem de Lestes dryas Kirby 1890
Life » » Metazoa » » Artrópode » » Hexapoda » Insetos » Pterygota » Odonata » Zygoptera » » Lestidae »

Lestes dryas Kirby 1890

Associations ( Inglês )

fornecido por BioImages, the virtual fieldguide, UK
In Great Britain and/or Ireland:
Animal / parasite / ectoparasite / blood sucker
adult of Forcipomyia paludis sucks the blood of live wing base (upper side) of adult of Lestes dryas

licença
cc-by-nc-sa-3.0
direitos autorais
BioImages
projeto
BioImages

Alaestès gruixut ( Catalão; Valenciano )

fornecido por wikipedia CA


L'alaestès gruixut (Lestes dryas) és una espècie d'odonat de la família Lestidae que es troba a través d'Europa, Àsia i Amèrica del Nord. A la Gran Bretanya, és molt rar així que el seu nom comú és la Scarce emerald damselfly (zigòpter maragda escàs).[1] Pot tolerar condicions extremes on pocs altres odonats poden sobreviure.

Identificació

Com els altres membres del gènere Lestes els dos sexes de Lestes dryas tenen els cos verd metàl·lic amb una iridescència de bronze. Normalment es paren amb les seves ales mig esteses. Lestes dryas és molt similar a Lestes sponsa i costa diferenciar ambdues dues espècies.

El mascle té els ulls blaus. Una pruïnositat blava cobreix el seu front i el final de l'abdomen, el pronot i els costats del tòrax.

La femella té un abdomen més robust que el mascle. No té coloració blavosa en el seu cos i té els ulls marrons. Té el ventre groguenc.

Hàbitat i distribució

Lestes dryas es troba en una franja al voltant del món dels 40° als 60° de l'hemisferi nord a través d'Àsia i Europa central, de França a l'Oceà Pacífic i a través d'Amèrica del Nord. És l'únic Lestes que viu a Europa i a Amèrica del Nord. Al voltant del mediterrani està present a les zones més fredes (en alçada). Es tracta d'una espècie molt estesa a Europa, però mai tan comú com Lestes sponsa. Es troba en aigües quietes, superficials amb vegetació com séquies, basses, pantans i llacs. També pot ser trobat a prop de la costa en aigües poc salobres.

Població dins Gran Bretanya

Aquesta espècie, igual que moltes altres espècies dels aiguamolls, estan amenaçats per la regressió o la degradació de les zones humides. Va ser donat com desaparegut a la Gran Bretanya abans de ser redescobert el 1983. Des de llavors, s'ha observat en diversos llocs al sud-est d'Anglaterra, on es reprodueix principalment a l'estuari del Tàmesi i en alguns llacs interiors a Norfolk i Irlanda.[2]

Comportament

Els d'adults volen des d'abril en el del sud de la seva àrea, maig tardà en el nord, fins juliol i agost. Tendeixen a viure entre la vegetació densa i rarament volen sobre aigües obertes, quedant-se prop dels marges de la bassa o llac. S'aparellen com els altres zigòpters en la clàssica posició de roda. Després de la còpula, el mascle roman en tàndem, juntament amb la femella mentre ella pon els seus ous, que insereix un a un en la base de la tiges de les plantes.

Els ous passen l'hivern submergits i les larves es desclouen a la primavera després de la pujada del nivell de l'aigua. Creixen molt ràpidament (45-70 dies). L'emergència comença a finals de maig a la plana i continua fins a mitjans de juliol (més tard en l'altitud). Des de l'aparició, els adults passen un període de maduració de 2 a 3 setmanes, de vegades distants diversos centenars de metres del seu lloc de naixement. La distància de dispersió de l'espècie no ha d'excedir de 1.3 quilòmetres. Durant aquest període de maduració és quan es desenvolupa la pruïnositat blava.


Galeria

 src=
Lestes dryas Mascle, apèndix anal
 src=
Lestes dryas Mascle

Notes

  1. Brian Nelson, Robert Thompson. The Natural History of Ireland's Dragonflies. Ulster Museum, 2004. ISBN 978-0-900761-45-4.
  2. «Scarce Emerald Damselfly». British Dragonfly Society. [Consulta: 7 juny 2011].

Referències

 src= A Wikimedia Commons hi ha contingut multimèdia relatiu a: Alaestès gruixut Modifica l'enllaç a Wikidata
  • Askew, R.R. (2004) Les Libèl·lules d'Europa. (revised ed.) Harley Llibres. pp58–66. ISBN 0-946589-75-5
  • Corbet, P.S., Longfield, C., i Moore, N.W. (1960). Libèl·lules. Collins. Nou Naturalist. ISBN 0-00-219064-8. pp260.
  • Corbet, P.S I Rierols, S. (2008). Libèl·lules. Collins. Nou Naturalist. pp454 ISBN 978-0-00-715169-1
  • d'Aguilar, J., Dommanget, JL., i Prechac, R. (1986) Una guia de camp a les Libèl·lules de Gran Bretanya, Europa i Àfrica Del nord. Collins. pp168–178. ISBN 0-00-219436-8
  • Gibbons, R.B., (1986). Libèl·lules i Damselflies de Gran Bretanya i Europa Del nord. Llibres de Vida del país. pp54–62. ISBN 0-600-35841-0.
  • Hammond, C.O. (1983). Les Libèl·lules de Gran Bretanya i Irlanda, (2n Ed). Harley Llibres. ISBN 0-946589-00-3. pp.


licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autors i editors de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia CA

Alaestès gruixut: Brief Summary ( Catalão; Valenciano )

fornecido por wikipedia CA


L'alaestès gruixut (Lestes dryas) és una espècie d'odonat de la família Lestidae que es troba a través d'Europa, Àsia i Amèrica del Nord. A la Gran Bretanya, és molt rar així que el seu nom comú és la Scarce emerald damselfly (zigòpter maragda escàs). Pot tolerar condicions extremes on pocs altres odonats poden sobreviure.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autors i editors de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia CA

Mursen werdd brin ( Galês )

fornecido por wikipedia CY

Mursen (math o bryfyn) yn nheulu'r Lestidae (Teulu'r Mursennod Gwyrdd) yw'r Mursen werdd brin sydd o fewn y genws a elwir yn Lestes (llu: mursennod gwyrdd prin; Lladin: Lestes dryas; Saesneg: Scarce Emerald Damselfly; Saesneg Iwerddon: turlough spreadwing). Mae'r mursenod (Zygoptera) a'r gweision neidr (Anisoptera) ill dau'n perthyn i'r Urdd a elwir yn Odonata. Mae'r Mursen werdd brin i'w chael yn rhannau mwyaf gogleddol o Ewrasia a Gogledd America, ac yn ysbeidiol yng Ngogledd Affrica.[1] Gall L. dryas fyw mewn tymheredd eithafol, ac yn hyn o beth mae bron yn unigryw o'r holl furesennod.

 src=
Benyw L. dryas

Fel llawer o fursennod (a elwir yn gyffredinol hefyd yn 'weision neidr') eu cynefin yw pyllau o ddŵr, llynnoedd araf eu llif, nentydd neu afonydd glân.

Mae'r oedolyn yn mesur rhwng 35 – 42 mm ac fe'i welir yn hedfan rhwng Mehefin a Medi. Mae'r gwryw ychydig yn hirach na'r fenyw (47mm) ond mae adenydd y fenyw yn hirach na'r gwryw (45mm).[2]

Fel aelodau eraill y genws Lestes, mae lliw'r gwryw a'r fenyw yn wyrdd metalig, gyda gwawr efydd. Pan font yn llonydd, mae eu hadenydd yn gil-agored.

Gweler hefyd

Cyfeiriadau

  1. Boudot, J. 2014. Lestes dryas. Rhestr Goch yr IUCN. Adalwyd 2016.
  2. Watson, L., and Dallwitz, M. J. 2003 onwards. Lestes dryas (Kirby, 1890). British insects: Dragonglies and Damselflies (Odonata). Adalwyd Ionawr 2012.

Dolen allanol

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Awduron a golygyddion Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia CY

Mursen werdd brin: Brief Summary ( Galês )

fornecido por wikipedia CY

Mursen (math o bryfyn) yn nheulu'r Lestidae (Teulu'r Mursennod Gwyrdd) yw'r Mursen werdd brin sydd o fewn y genws a elwir yn Lestes (llu: mursennod gwyrdd prin; Lladin: Lestes dryas; Saesneg: Scarce Emerald Damselfly; Saesneg Iwerddon: turlough spreadwing). Mae'r mursenod (Zygoptera) a'r gweision neidr (Anisoptera) ill dau'n perthyn i'r Urdd a elwir yn Odonata. Mae'r Mursen werdd brin i'w chael yn rhannau mwyaf gogleddol o Ewrasia a Gogledd America, ac yn ysbeidiol yng Ngogledd Affrica. Gall L. dryas fyw mewn tymheredd eithafol, ac yn hyn o beth mae bron yn unigryw o'r holl furesennod.

 src= Benyw L. dryas

Fel llawer o fursennod (a elwir yn gyffredinol hefyd yn 'weision neidr') eu cynefin yw pyllau o ddŵr, llynnoedd araf eu llif, nentydd neu afonydd glân.

Mae'r oedolyn yn mesur rhwng 35 – 42 mm ac fe'i welir yn hedfan rhwng Mehefin a Medi. Mae'r gwryw ychydig yn hirach na'r fenyw (47mm) ond mae adenydd y fenyw yn hirach na'r gwryw (45mm).

Fel aelodau eraill y genws Lestes, mae lliw'r gwryw a'r fenyw yn wyrdd metalig, gyda gwawr efydd. Pan font yn llonydd, mae eu hadenydd yn gil-agored.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Awduron a golygyddion Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia CY

Glänzende Binsenjungfer ( Alemão )

fornecido por wikipedia DE

Die Glänzende Binsenjungfer (Lestes dryas) ist eine Libelle der Gattung der Binsenjungfern (Lestes) und gehört zur Familie der Teichjungfern (Lestidae).

Beschreibung

 src=
Löffelförmige innere Hinterleibsanhänge
 src=
Weibchen
 src=
Älteres Männchen

Die Glänzende Binsenjungfer erreicht eine Flügelspannweite von circa fünf Zentimetern. Sie hat einen metallisch-grün gefärbten Thorax und ein glänzend schwarzgrünes Abdomen, das beim geschlechtsreifen Männchen am Ende verdickt und blau bereift ist. Im Alter werden die dunklen Körperpartien kupferfarben und stumpfer. Die Flügelmale sind einfarbig schwärzlich.

Die Art kann leicht mit der wesentlich häufigeren Gemeinen Binsenjungfer (Lestes sponsa) verwechselt werden. Sicher sind beide nur durch Betrachtung der inneren Hinterleibsanhänge bei Männchen bzw. des Legestachels bei Weibchen mit einer Lupe zu unterscheiden. Auch ist beim Männchen der zweite Hinterleibsring (2. Segment hinter dem Flügelansatz) nicht vollständig blau bereift. Im direkten Vergleich wirkt Lestes dryas etwas kräftiger und glänzender.

Verbreitung und Lebensraum

Die Glänzende Binsenjungfer ist holarktisch verbreitet, sie kommt entsprechend in Europa, Asien und Nordamerika vor.

An stehenden Gewässern mit stark schwankendem Wasserspiegel und Binsenbeständen sowie an Moorgewässern kommt die Glänzende Binsenjungfer stellenweise recht zahlreich vor. Sie tritt oft zusammen mit Lestes sponsa auf. Die Flugzeit reicht von Juni bis September. In Südeuropa kann die Art im Sommer zwei Generationen ausbilden.

Lebensweise

Das Verhalten der Glänzenden Binsenjungfer ist dem von L. sponsa sehr ähnlich. Meistens findet man sie auf senkrechten Pflanzenteilen sitzend, dort vollzieht sich auch die Paarung. Die Eier werden im Paarungstandem in aus dem Wasser ragende, senkrechte Pflanzen wie z. B. Binsen gestochen. Dabei klettern die Tiere so lange am Stängel nach unten, bis ihre Körper meist komplett ins Wasser eintauchen. Nur selten findet die Eiablage ohne das Männchen statt.

Die Larven schlüpfen im April aus den überwinterten Eiern. Nach nur sehr kurzer Larvalphase vollzieht sich noch im selben Sommer die Metamorphose zur fertigen Imago.

Literatur

  • Gerhard Jurzitza: Der Kosmos-Libellenführer. Franckh-Kosmos Verlags GmbH & Co., Stuttgart 2000, ISBN 3-440-08402-7

Weblinks

 src=
– Album mit Bildern, Videos und Audiodateien
 title=
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia DE

Glänzende Binsenjungfer: Brief Summary ( Alemão )

fornecido por wikipedia DE

Die Glänzende Binsenjungfer (Lestes dryas) ist eine Libelle der Gattung der Binsenjungfern (Lestes) und gehört zur Familie der Teichjungfern (Lestidae).

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia DE

Lestes dryas ( Inglês )

fornecido por wikipedia EN

Lestes dryas is a species of damselfly in the family Lestidae, the spreadwings. Its common names include emerald spreadwing, scarce emerald damselfly and robust spreadwing.[1] An alternate name in Ireland is the turlough spreadwing.[2]

This species is native to the Holarctic, especially northern parts of Eurasia and North America. It is relictual in North Africa.[1]

L. dryas can tolerate extreme conditions that few other dragonflies can survive.

Identification

Male (dorsal view)

This damselfly is about 35 to 42 millimeters long, the males are generally longer than the females. The males' wingspan is about 45 millimeters and the females' about 47 millimeters.[3]

Like the other members of the genus Lestes, both sexes of L. dryas have largely metallic green bodies with a bronze iridescence. They usually rest with their wings half spread. L.dryas is very similar in appearance to the emerald damselfly Lestes sponsa and care must be taken to tell the two species apart.

The male has blue eyes. Powder blue pruinescence develops on the front and end of the abdomen, the pronotum and the sides of the thorax. However all Lestes are very similar in appearance and it is the shape and colour of the anal appendage that is characteristic. The anal appendages in L. dryas and L. sponsa are black whilst in the other European Lestes they are white or light coloured. L. dryas and L. sponsa have slightly different shaped appendages as show in the photographs.

L. dryas male, anal appendage
L. sponsa male, anal appendage

The female has a more robust abdomen than the male. She has no blue colouration on her body and has brown to green eyes. Females have beige underparts.

L. dryas female

Habitat and distribution

L. dryas is found in a band around the world from 40° north to 60° north across central Europe and Asia from France to the Pacific and across North America. L. dryas is the only Lestes that occurs in Europe and in North America. Around the Mediterranean it is found at altitude. It is found in still, shallow water in well vegetated ditches, ponds, bogs and lakes. It can be found near the coast in slightly brackish water. It is widespread in Europe but is never as common as L. sponsa.

It was believed to be extinct in Britain before being rediscovered in 1983. Since then it has been found at several sites in south-east England. They breed mainly round the Thames Estuary and in a few inland lakes in Norfolk and Ireland.[4]

Behaviour

Adults fly from April in the south of its range to late May in the north but are on the wing mostly in July and August. They tend to live in dense vegetation and rarely fly over open water, staying near the margins of the pond or lake. They mate in the normal damselfly manner by forming the wheel position and after copulation the male stays in tandem, guarding the female while she lays her eggs.

Elongated eggs are laid, usually above water, into plant stems, such as rushes, which are covered as water levels rise in winter. The eggs develop for a few weeks when, in response to environmental conditions the rate of development slows down and the eggs are said to be in diapause. In this state the eggs overwinter. The eggs hatch in spring and give rise to the prolarval stage. This is a specialised short lived stage often lasting only minutes. The prolarva has no limbs and cannot feed but it can move by jumping or wriggling and if a prolarva is not in water when it hatches it will move about until water is found. Once in water the prolarva moult to the second stadia stage. The larvae are active and actively hunt prey leading to rapid larval growth. The larvae moult from one stadia to the next until growth is complete; in dragonflies the larval stages are the only stages where growth occurs. The number of stadia is not fixed and in good conditions the last larval stage, called F-0 can be reached in as little as 8 weeks. The newly emerged adults are not able to breed until a period of sexual maturation occurs and it is during this period that the blue pruinescence develops.

See also

Notes

  1. ^ a b c Boudot, J. 2014. Lestes dryas. The IUCN Red List of Threatened Species. Downloaded on 28 January 2016.
  2. ^ Brian Nelson, Robert Thompson (2004). The Natural History of Ireland's Dragonflies. Ulster Museum. ISBN 978-0-900761-45-4.
  3. ^ Watson, L., and Dallwitz, M. J. 2003 onwards. Lestes dryas (Kirby, 1890). British insects: Dragonglies and Damselflies (Odonata). Version: 1st January 2012.
  4. ^ "Scarce Emerald Damselfly". British Dragonfly Society. Retrieved 7 June 2011.

References

Wikispecies has information related to Lestes dryas.
Wikimedia Commons has media related to Lestes dryas.
  • Askew, R. R. (2004). The Dragonflies of Europe. (revised ed.) Harley Books. pp 58–66. ISBN 0-946589-75-5
  • Corbet, P. S. and Brooks, S. (2008). Dragonflies. Collins. New Naturalist. pp 454 ISBN 978-0-00-715169-1
  • d'Aguilar, J., Dommanget, J. L., and Prechac, R. (1986). A Field Guide to the Dragonflies of Britain, Europe and North Africa. Collins. pp 168–178. ISBN 0-00-219436-8
  • Gibbons, R. B., (1986). Dragonflies and Damselflies of Britain and Northern Europe. Country Life Books. pp 54–62. ISBN 0-600-35841-0.
  • Hammond, C. O. (1983). The Dragonflies of Great Britain and Ireland, (2nd Ed). Harley Books. ISBN 0-946589-00-3.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EN

Lestes dryas: Brief Summary ( Inglês )

fornecido por wikipedia EN

Lestes dryas is a species of damselfly in the family Lestidae, the spreadwings. Its common names include emerald spreadwing, scarce emerald damselfly and robust spreadwing. An alternate name in Ireland is the turlough spreadwing.

This species is native to the Holarctic, especially northern parts of Eurasia and North America. It is relictual in North Africa.

L. dryas can tolerate extreme conditions that few other dragonflies can survive.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia EN

Tumekõrsik ( Estônio )

fornecido por wikipedia ET

Tumekõrsik (Lestes dryas) kiililiste seltsi kuuluv putukaliik.

Putukas on Eestis tavaline.[1]

Viited

  1. Michael Chinery, 2005. Euroopa putukad. Eesti Entsüklopeediakirjastus. Lk 26

Välislingid

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Vikipeedia autorid ja toimetajad
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia ET

Tumekõrsik: Brief Summary ( Estônio )

fornecido por wikipedia ET

Tumekõrsik (Lestes dryas) kiililiste seltsi kuuluv putukaliik.

Putukas on Eestis tavaline.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Vikipeedia autorid ja toimetajad
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia ET

Isokeijukorento ( Finlandês )

fornecido por wikipedia FI

Isokeijukorento (Lestes dryas) on keijukorentojen heimoon kuuluva pienikokoinen sudenkorento, jota tavataan Euroopassa, Aasiassa ja Pohjois-Amerikassa.

Ulkonäkö ja koko

Isokeijukorennon koiras on väritykseltään enimmäkseen tummanvihreä ja sinihärmäinen. Laji on hyvin samannäköinen kuin sirokeijukorento ja muistuttaa myös isotytönkorentoa ja kääpiötytönkorentoa. Isokeijukorennolla on kärjistä toisiaan päin taipuvat alemmat perälisäkkeet ja takaruumiin toisen jaokkeen selkäpuolella kahden kolmasosan pituudelta sinihärmäisyyttä. Sirokeijukorentokoiraalla taas on suorat perälisäkkeet ja kokonaan sinihärmäinen toisen jaokkeen selkäpuoli. Isokeijukorentonaaraan munanasetin on tukeva ja ulottuu takaruumiin kärjen yli. Naaralta myös puuttuu keskiruumiin sivulta vaalea olkasauma ja vihreä piste, jotka sirokeijukorentonaaraalla on.[2]

Isokeijukorennon takaruumiin pituus on 24–32 mm ja takasiiven 19–25 mm.[2]

Levinneisyys ja elinympäristö

Isokeijukorentoa esiintyy laajalti holarktisella alueella Euroopassa, Aasiassa ja Pohjois-Amerikassa lähinnä 40° ja 60° leveyspiirien välillä. Suomessa laji on harvinainen, mutta sitä esiintyy paikallisesti runsaana. Yleisimmillään laji on rannikon läheisyydessä Etelä- ja Lounais-Suomessa.[2] Länsi-Euroopassa laji on yleisimmillään vuoristoisilla alueilla ja elää hajanaisesti alangoilla. Se elää myös Pohjois-Afrikassa reliktinä jääkauden ajalta.[1]

Isokeijukorennon elinalueeseen kuuluvat saviallikot, umpeenkasvaneet lammet, sorakuoppien lampareet ja muut usein kesän aikana kuivuvat pienvedet.[1][2]

Lisääntyminen

Isokeijukorennon munat talvehtivat kasvillisuuden seassa ja kuoriutuvat keväällä. Toukkavaihe on hyvin lyhyt, 6–10 viikkoa.[1] Suomessa lajin lentoaika on kesäkuun puolivälistä elokuun lopulle. Päälentoaika on heinäkuussa.[2]

Lähteet

  1. a b c d Boudot, J.-P.: Lestes dryas IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.2. 2013. International Union for Conservation of Nature, IUCN, Iucnredlist.org. (englanniksi)
  2. a b c d e Karjalainen, Sami: Suomen sudenkorennot, s. 68–69. Uudistettu laitos. Kustannusosakeyhtiö Tammi, 2010. ISBN 978-951-31-5425-7.

Aiheesta muualla

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedian tekijät ja toimittajat
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia FI

Isokeijukorento: Brief Summary ( Finlandês )

fornecido por wikipedia FI

Isokeijukorento (Lestes dryas) on keijukorentojen heimoon kuuluva pienikokoinen sudenkorento, jota tavataan Euroopassa, Aasiassa ja Pohjois-Amerikassa.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedian tekijät ja toimittajat
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia FI

Lestes dryas ( Francês )

fornecido por wikipedia FR

Lestes dryas, le leste dryade ou leste des bois, est une espèce de petites libellules (demoiselles) de la famille des Lestidae, originaire d'Eurasie et d'Amérique du Nord, où elle est relativement commune dans les zones humides qui lui convient. Cette espèce autrefois réputée commune est cependant devenue localement très rare (par exemple en Grande-Bretagne où on ne la trouve encore que dans l'Essex, le Suffolk et le Norfolk, d'où son nom populaire anglais[1]).
C'est une espèce réputée très adaptable et ubiquiste qui peut tolérer des conditions extrêmes que peu d'autres libellules peuvent supporter. Il est cependant possible que la fragmentation écopaysagère ou une pollution diffuse par certains insecticides puissent affecter ses populations.

Description, identification

Les deux sexes sont caractérisés par une couleur métallisée.

 src=
L. dryas femelle.
 src=
L. dryas mâle.
 src=
L. dryas mâle, appendice anal (couleur foncée).
 src=
L. sponsa mâle, appendice anal (confusion possible avec L. dryas).

Comme les autres membres du genre Lestes, les deux sexes du Leste dryade ont la presque totalité du corps vert métallique, avec une zone bronze irisée.
Tous les Lestes se ressemblent pour leur forme et leur couleur, ce sont la forme et la couleur de l'appendice anal qui seuls permettent la détermination visuelle. Cependant L. dryas est très similaire en apparence à L. sponsa ; les appendices anaux de L. Dryas et de L. sponsa sont entièrement noirs alors qu'ils sont blancs ou de couleur claire chez les autres Lestes européens. Les formes des appendices anaux de L. dryas et L. sponsa ne diffèrent que légèrement de par leur forme. Des précautions taxonomiques doivent donc être prises pour distinguer les deux espèces.

Au repos, les ailes sont à demi-déployées.

  • Le mâle : il a les yeux bleus. Une texture poudreuse bleutée (pruinescence) couvre son front et les derniers segments de l'abdomen, ainsi que le pronotum et les flancs du thorax.
  • La femelle a le ventre beige, un abdomen plus épais que celui du mâle. Elle a une coloration verte sur le corps et a les yeux bruns.

Habitat et distribution

L. dryas est présent dans les zones tempérées de l'hémisphère nord de 40° à 60° au nord de toute l'Europe centrale et de l'Asie, de la France au Pacifique. De même en Amérique du Nord. Autour de la Méditerranée, L.dryas est aussi présent dans les zones plus fraîches (en altitude). C'est une espèce très répandue en Europe, mais jamais aussi commune que L. sponsa.

On trouve le Leste dryade en eau stagnante calme et peu profonde, dans les fossés bien végétalisées, les étangs, les marais et les lacs, mais qui peuvent s'assécher tout ou partie l'été (au contraire du Leste fiancé davantage lié à des eaux permanentes). Hélas, il régresse et le plus souvent ne se maintient plus qu'en populations isolées. Les causes sont liées à l'homme, dont l'enrésinement des forêts, les modifications hydrologiques, le passage de véhicules ou d'animaux, les dépôts de déchets végétaux[2]... Il peut aussi être trouvé près de la côte dans des eaux légèrement saumâtres.

Statut, menaces

Cette espèce, comme de nombreuses autres espèces des milieux humides sont menacées par la régression ou la dégradation des zones humides. On croyait l'espèce éteinte en Grande-Bretagne avant de la redécouvrir en 1983.
Depuis, il a été observé sur plusieurs sites du sud-est de l'Angleterre où il se reproduit principalement autour de l'estuaire de la Tamise et dans quelques lacs intérieurs du Norfolk et d'Irlande.

Comportement

Les adultes volent de juin à août (un peu plus tard en saison que L.sponsa. Ils fréquentent plutôt les zones de végétation dense et la proximité des bords d'étang ou de lac. Ils s'accouplent à la manière des demoiselles en formant un tandem formant une roue. Après la copulation, le mâle reste en tandem, accouplé à la femelle alors qu'elle pond ses œufs, de forme allongée, qu'elle insère un à un à la base des tiges de plantes (joncs, laîches...), souvent dans des secteurs asséchés ou en voie d'assèchement. Les œufs passent l'hiver immergés et l'éclosion des larves a lieu au printemps après la remontée du niveau d'eau.

Le Leste dryade hiberne sous forme d'œufs. Les œufs éclosent au printemps et les larves fréquentent les ceintures de végétation de secteurs peu profonds où l'eau se réchauffe rapidement. Elles se développent très rapidement (45 à 70 jours). L'émergence (passage à la vie imaginale aérienne) débute dès fin mai en plaine et se poursuit jusqu'à mi-juillet (plus tardive en altitude). Dès les émergences, les adultes *passer une période de maturation de 2 à 3 semaines dans des prairies, laichères, jonchères et lisières forestières, parfois éloignées de plusieurs centaines de mètres de leur site d'émergence. La distance de dispersion de l'espèce ne doit toutefois pas excéder 1 à 3 kilomètres[2].

Habitat et répartition

Cette espèce fréquente divers types de zones humides (mares, marais aux eaux stagnantes ou cours d'eau très lents tels que petits canaux).

Espèces proches

Notes et références

  1. Scarce Emerald Damselfly (scarce signifie rare en anglais)
  2. a et b Fiche n°9, espèces forestières prioritaire - Canton de Vaud (Suisse)

Compléments

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia FR

Lestes dryas: Brief Summary ( Francês )

fornecido por wikipedia FR

Lestes dryas, le leste dryade ou leste des bois, est une espèce de petites libellules (demoiselles) de la famille des Lestidae, originaire d'Eurasie et d'Amérique du Nord, où elle est relativement commune dans les zones humides qui lui convient. Cette espèce autrefois réputée commune est cependant devenue localement très rare (par exemple en Grande-Bretagne où on ne la trouve encore que dans l'Essex, le Suffolk et le Norfolk, d'où son nom populaire anglais).
C'est une espèce réputée très adaptable et ubiquiste qui peut tolérer des conditions extrêmes que peu d'autres libellules peuvent supporter. Il est cependant possible que la fragmentation écopaysagère ou une pollution diffuse par certains insecticides puissent affecter ses populations.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia FR

Blizgančioji strėliukė ( Lituano )

fornecido por wikipedia LT
Binomas Lestes dryas

Blizgančioji strėliukė (lot. Lestes dryas, angl. Scarce Emerald Damselfly, vok. Glänzende Binsenjungfer) – žaliųjų stėliukių (Lestidae) šeimos vabzdys.

Sparnų plotis – apie 5 cm. Gyvena prie stovinčio vandens su stipriai svyruojančiu vandens lygiu, taip pat pelkėse. Skraido nuo birželio iki rugsėjo.


Vikiteka

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Vikipedijos autoriai ir redaktoriai
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia LT

Blizgančioji strėliukė: Brief Summary ( Lituano )

fornecido por wikipedia LT

Blizgančioji strėliukė (lot. Lestes dryas, angl. Scarce Emerald Damselfly, vok. Glänzende Binsenjungfer) – žaliųjų stėliukių (Lestidae) šeimos vabzdys.

Sparnų plotis – apie 5 cm. Gyvena prie stovinčio vandens su stipriai svyruojančiu vandens lygiu, taip pat pelkėse. Skraido nuo birželio iki rugsėjo.


Vikiteka

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Vikipedijos autoriai ir redaktoriai
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia LT

Tangpantserjuffer ( Neerlandês; Flamengo )

fornecido por wikipedia NL

De tangpantserjuffer (Lestes dryas) is een middelgrote Europese pantserjuffer die ook in België en Nederland zeldzaam voorkomt. De soort stelt zeer specifieke eisen aan haar voortplantingsbiotoop en wordt daardoor bedreigd. De naam is afkomstig van de tangvormige achterlijfaanhangsels van het mannetje.

Beschrijving

De tangpantserjuffer heeft alle kenmerken van een pantserjuffer. Het lichaam is donker- tot kopergroen met een opvallende metaalglans. Het pterostigma is zo lang als twee onderliggende cellen en donkerbruin. Volwassen mannetjes hebben een blauwe verkleuring (berijping) op de eerste twee en laatste twee achterlijfsegmenten. De bovenste achterlijfaanhangsels van de mannetjes zijn lang en tangvormig, de onderste bijna even lang en eveneens gebogen De vrouwtjes hebben een relatief grote legboor die voorbij het laatste achterlijfsegment uitsteekt.

In zithouding houden tangpantserjuffers hun vleugels half gespreid, in tegenstelling tot andere juffers.

Vliegtijd

De tangpantserjuffer vliegt van eind juni tot in september, met een piek in augustus.

Gedrag en voortplanting

De eieren worden afgezet in stengels van oeverplanten. De dieren vormen meestal een tandem voor de paring en de eileg. Het vrouwtje boort met haar legboor gaatjes in de stengel, en plaatst vervolgens in ieder gaatje een eitje.

Habitat

De tangpantserjuffer is erg selectief wat haar voortplantingsbiotoop aangaat: ondiepe, verlande en voedselarme plassen met een rijke vegetatie van lage moerasplanten, veelal in een beboste omgeving, meestal op zandgrond. De soort wordt zowel in heidegebieden als in duinen gevonden. Dergelijke situaties komen slechts tijdelijk voor alvorens volledig te verlanden of te verbossen, waardoor de tangpantserjuffer steeds nieuwe plaatsen moet opzoeken. De planten zelf zijn minder belangrijk; allerlei soorten moerasplanten worden gebruikt om de eieren in af te zetten.

Verspreiding en voorkomen

De soort komt voor in Midden- en Zuid-Europa tot in Midden-Azië. In België is ze zeldzaam in het noordoosten van de Antwerpse Kempen en in Limburg, in Nederland vrij algemeen in Drenthe en in de duinen.

Verwante en gelijkende soorten

 src=
De lepelvormige binnenste aanhangsels zijn typisch voor de mannelijke tangpantserjuffer

Buiten de tangpantserjuffer zijn er in België en Nederland nog vier andere soorten pantserjuffers gekend:

Deze lijken sterk op elkaar, maar kunnen in principe onderscheiden worden door de vorm en kleur van het pterostigma en van de kleuren van het achterhoofd, het borststuk en het achterlijf. De tangpantserjuffer is niet eenvoudig van de gewone pantserjuffer te onderscheiden, daarvoor moeten de achterlijfaanhangsels (bij mannetjes) of de legboor (bij vrouwtjes) vergeleken worden. Maar de gewone pantserjuffer is veel algemener en komt in veel meer biotopen voor.

Buiten de pantserjuffers is er door de kenmerkende kleuren en de zithouding nauwelijks verwarring met andere juffers mogelijk.

Bedreigingen en bescherming

De tangpantserjuffer wordt vermeld op de Belgische Rode Lijst (libellen) als ‘bedreigd’, vooral vanwege het verdwijnen van haar voortplantingsbiotoop: ondiepe, verlande, voedselarme plassen in bosrijke omgeving.

Externe links

Afbeeldingen

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia NL

Tangpantserjuffer: Brief Summary ( Neerlandês; Flamengo )

fornecido por wikipedia NL

De tangpantserjuffer (Lestes dryas) is een middelgrote Europese pantserjuffer die ook in België en Nederland zeldzaam voorkomt. De soort stelt zeer specifieke eisen aan haar voortplantingsbiotoop en wordt daardoor bedreigd. De naam is afkomstig van de tangvormige achterlijfaanhangsels van het mannetje.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia NL

Sørleg metallvassnymfe ( Norueguês )

fornecido por wikipedia NN

Sørleg metallvassnymfe (Lestes dryas) er ein art vassnymfe som lever i Nord-Europa. Arten er sterkt utryddingstrua i Noreg, og er oppført på norsk raudliste 2006.

Kjelder

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia NN

Sørleg metallvassnymfe: Brief Summary ( Norueguês )

fornecido por wikipedia NN

Sørleg metallvassnymfe (Lestes dryas) er ein art vassnymfe som lever i Nord-Europa. Arten er sterkt utryddingstrua i Noreg, og er oppført på norsk raudliste 2006.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia authors and editors
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia NN

Sørmetallvannymfe ( Norueguês )

fornecido por wikipedia NO

Sørmetallvannymfe [syn. L. nympha] er en vannymfe som tilhører familiegruppen metallvannymfer (Lestidae).

Utbredelse

Sørmetallvannymfe er flekkvis utbredt i Europa, Asia og Nord-Amerika. Den finnes langs kysten av det sydøstlige Sverige , i Danmark, Finland og i det sørøstlige Norge langs kysten sør til Skien.

Utseende

Kjønnene er ganske like. Kroppen er grønnlig metallisk farget, men lysere og ikke så markert som hos vanlig metallvannymfe. Vingene holdes taklagt bak på kroppen i hvile. Vingespennet er mellom 40 og 50 millimeter.

Levevis

Nymfen lever på bunnen langs bredden i sumpvegetasjon, i soleksponerte mindre vann. Den foretrekker grunne vann som gjerne kan tørke ut i løpet av sommeren.

Eggene legges i plantestengler, over vannlinjen, hvor de overvintrer. Utviklingen tar 1 år. De voksne (imago) vannymfene finnes vanligvis ikke langt fra stedet der de levde som nymfe.

Flygetiden er fra slutten av juli til august.

Sørmetallvannymfe har ufullstendig forvandling, overgang fra nymfe til det voksne kjønnsmodne insektet går gradvis gjennom flere hudskift (nymfestadier). Nymfene lever i vann og ligner derfor lite på de voksne (imago), bortsett fra størrelsen. Når nymfen kommer til det siste hudskiftet finner den et strå eller noe, der den kan klatre opp over vannflaten. Her blir den hengende, mens huden revner på ryggsiden. Den nyklekte vannymfen blir hengende på den gamle huden, eller like ved siden av, helt til den nye huden er noe herdet, og vingene har fått sin endelige form.

Referanser

  1. ^ «Artsdatabankens artsopplysninger». Artsdatabanken. 18. november 2015. Besøkt 24. januar 2019.

Litteratur

  • Kjærstad, Gaute; Andersen, Trond; Olsvik, Hans A. og Brittain, John E. 2010. Døgnfluer, øyenstikkere, steinfluer og vårfluer. Ephemeroptera, Odonata, Plecoptera, Trichoptera. i Norsk rødliste for arter 2010. Artsdatabanken. Side 227-234.
  • Holmen, M. & H. Pedersen. 1995. Odonata i Danmark, foreløbig status 1995. Nordisk Odonatologisk forum. Vol 2, side 4
  • Olsvik, Hans. & Dolmen, Dag. 1992. Distribution, habitat, and conservation status of threatened Odonata in Norway. Fauna norv. B. 39. Side 1-21.
  • Sahlén, Göran. 1996. Sveriges Trollsländor. Feltbiogerna. 165 sider. ISBN 91-85094-43-9

Eksterne lenker

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia forfattere og redaktører
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia NO

Sørmetallvannymfe: Brief Summary ( Norueguês )

fornecido por wikipedia NO

Sørmetallvannymfe [syn. L. nympha] er en vannymfe som tilhører familiegruppen metallvannymfer (Lestidae).

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia forfattere og redaktører
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia NO

Pałątka niebieskooka ( Polonês )

fornecido por wikipedia POL
Commons Multimedia w Wikimedia Commons
 src=
Samiec

Pałątka niebieskooka, pałątka podobna (Lestes dryas) – gatunek owada z rzędu ważek należący do podrzędu ważek równoskrzydłych.

Wygląd

Pałątka niebieskooka ma długość do 43 mm, rozpiętość skrzydeł do 55 mm[2]. Samice są zielone, samce niebiesko-zielone. Śródtułów samicy ma miedziany połysk.

Występowanie

Występuje na półkuli północnej. W Polsce jest pospolita na terenie całego kraju. Zamieszkuje płytkie zbiorniki astatyczne. Owady dorosłe można spotkać od czerwca do października[2].

Zobacz też

Przypisy

  1. Lestes dryas, w: Integrated Taxonomic Information System (ang.).
  2. a b Jacek Wendzonka. Klucz do oznaczania dorosłych ważek (Odonata) Polski. „Odonatrix – Biuletyn Sekcji Odonatologicznej Polskiego Towarzystwa Entomologicznego”. 1 (Suplement), czerwiec 2005. ISSN 1733-8239.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia POL

Pałątka niebieskooka: Brief Summary ( Polonês )

fornecido por wikipedia POL
 src= Samiec

Pałątka niebieskooka, pałątka podobna (Lestes dryas) – gatunek owada z rzędu ważek należący do podrzędu ważek równoskrzydłych.

Wygląd

Pałątka niebieskooka ma długość do 43 mm, rozpiętość skrzydeł do 55 mm. Samice są zielone, samce niebiesko-zielone. Śródtułów samicy ma miedziany połysk.

Występowanie

Występuje na półkuli północnej. W Polsce jest pospolita na terenie całego kraju. Zamieszkuje płytkie zbiorniki astatyczne. Owady dorosłe można spotkać od czerwca do października.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia POL

Obrežna zverca ( Espanhol; Castelhano )

fornecido por wikipedia SL

Obrežna zverca (znanstveno ime Lestes dryas) je predstavnik enakokrilih kačjih pastirjev iz družine zverc, razširjen po večini severne poloble.[2]

Opis

 src=
Samce obrežne zverce ločimo od sorodnih vrst po analnih okončinah

Odrasli dosežejo 35 do 45 mm v dolžino, prek zadnjega para kril pa merijo 20 do 25 mm. Osnovna obarvanost je kovinsko zelena s svetlo spodnjo stranjo, pri spolno zrelih samcih pa se ob straneh oprsja in na konici zadka razvije modrikast poprh. Modre so tudi njihove oči. Zelo podobna je bližnje sorodna obvodna zverca, od katere je obrežno zverco možno ločiti po nekoliko bolj čokatem telesu, za odtenek temnejši obarvanosti in nekaterih drugih znakih, pri čemer pa je za povsem zanesljivo določitev treba žival pregledati iz roke. Uporaben znak sta predvsem spodnji analni okončini samcev, ki sta zaviti in obrnjeni druga proti drugi, medtem ko sta pri obvodni zverci ravni. Samice je možno razločiti po leglici, ki je pri obrežni zverci večja, a ta znak ni tako očiten, tako da ga je treba kombinirati z drugimi.[3]

Odrasli letajo vse poletje od druge polovice maja do septembra.[2][3]

Habitat in razširjenost

Razmnožuje se v stoječih vodah, kot so ribniki, manjša jezera in močvirja, po možnosti z gosto obrastjo s šašem in ločjem, ki poleti vsaj delno presahnejo. Občasno se pojavlja tudi v zaraščenih vodnih kotanjah v peskokopih. Ličinke se razvijajo v obrežnih plitvinah, ki se podnevi solidno segrejejo.[2][3]

Vrsta je razširjena po severu Evrazije in Severne Amerike razen najsevernejših delov (ima t. i. holarktično oz. cirkumborealno razširjenost). V Evropi je najpogostejša po nižavjih Srednje Evrope, v Sredozemlju pa je redkejša in se pojavlja zlasti v višjih legah. Njena razširjenost se v Evraziji prekriva z razširjenostjo obvodne zverce.[2] V Sloveniji se pojavlja v primernih habitatih po večjem delu države, vendar ne v velikem številu in praviloma skupaj s podobnimi vrstami.[4] Na Rdeči seznam kačjih pastirjev iz Pravilnika o uvrstitvi ogroženih rastlinskih in živalskih vrst v rdeči seznam je obrežna zverca uvrščena kot prizadeta vrsta.[5]

Sklici

  1. Boudot, J.-P.; Paulson, D.R. (2017). "Lestes dryas". The IUCN Red List of Threatened Species (IUCN) 2017: e.T165516A65834549. doi:10.2305/IUCN.UK.2017-3.RLTS.T165516A65834549.en. Pridobljeno dne 2019-11-02.
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 Boudot, Jean-Pierre; Kalkman, Vincent J., ur. (2015). Atlas of the European dragonflies and damselflies. Nizozemska: KNNV Publishing. str. 56–58. ISBN 978-90-5011-4806.
  3. 3,0 3,1 3,2 Dijkstra, Klass-Douwe B. (2006). Field Guide to the Dragonflies of Britain and Europe. Gillingham: British Wildlife Publishing. str. 78–79. COBISS 1715279. ISBN 0-9531399-4-8.
  4. Kotarac M. (1997). Atlas kačjih pastirjev (Odonata) Slovenije z Rdečim seznamom. Miklavž na Dravskem polju: Center za kartografijo favne in flore. str. 36–37. COBISS 41247233. ISBN 961-90512-0-3.
  5. "Pravilnik o uvrstitvi ogroženih rastlinskih in živalskih vrst v rdeči seznam". Uradni list RS (82/2002). https://www.uradni-list.si/1/content?id=38615. - Priloga 21: Rdeči seznam kačjih pastirjev (Odonata)

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Avtorji in uredniki Wikipedije
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SL

Obrežna zverca: Brief Summary ( Espanhol; Castelhano )

fornecido por wikipedia SL

Obrežna zverca (znanstveno ime Lestes dryas) je predstavnik enakokrilih kačjih pastirjev iz družine zverc, razširjen po večini severne poloble.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Avtorji in uredniki Wikipedije
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SL

Kraftig smaragdflickslända ( Sueco )

fornecido por wikipedia SV

Kraftig smaragdflickslända (Lestes dryas) är en art i insektsordningen trollsländor som tillhör familjen glansflicksländor.

Kännetecken

Den kraftiga smaragdflicksländans hane är blå med svart teckning på bakkroppen. Honan är mörkt brunaktig. Ibland kan homokroma honor förekomma, det vill säga honor som i färg liknar hanen, men de är ganska sällsynta. Som dess trivialnamn antyder kännetecknas arten också av att den är något kraftigare byggd än de flesta andra i Sverige förekommande arter av dess släkte. Vingarna är genomskinliga med mörkt vingmärke. Vingbredden är omkring 50 millimeter och bakkroppens längd är 25 till 33 millimeter.

Utbredning

Denna art förekommer över stora delar av Europa, men på Brittiska öarna finns den bara i sydöstra Storbritannien och på sydvästra Irland. I Sverige förekommer den från Skåne till Uppland. Det finns också en population i Norrbotten omkring Torne älv, vilken troligen har vandrat in från Finland.

Levnadssätt

Den kraftiga smaragdflicksländans habitat är framför allt våtmarker, särskilt kärr med riklig växtlighet. Efter parningen lägger honan äggen tillsammans med hanen, i stjälkarna på vattenvegetation som sticker upp ovanför vattnet, till exempel halvgräs som starr. Utvecklingstiden från ägg till imago är ett år och flygtiden juni till augusti.

Referenser

  • Sandhall, Åke. Trollsländor i Europa, Interpublishing, 2000.
  • Sahlén, Göran. Sveriges trollsländor, Fältbiologerna, 1996.

Externa länkar

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia författare och redaktörer
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SV

Kraftig smaragdflickslända: Brief Summary ( Sueco )

fornecido por wikipedia SV

Kraftig smaragdflickslända (Lestes dryas) är en art i insektsordningen trollsländor som tillhör familjen glansflicksländor.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia författare och redaktörer
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SV

Lestes dryas ( Vietnamita )

fornecido por wikipedia VI

Lestes dryas là loài chuồn chuồn trong họ Lestidae. Loài này được Kirby mô tả khoa học đầu tiên năm 1890.[1]

Hình ảnh

Chú thích

  1. ^ “dryas”. World Odonata List. Truy cập ngày 17 tháng 6 năm 2013.

Tham khảo


Hình tượng sơ khai Bài viết về chuồn chuồn này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.


licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia VI

Lestes dryas: Brief Summary ( Vietnamita )

fornecido por wikipedia VI

Lestes dryas là loài chuồn chuồn trong họ Lestidae. Loài này được Kirby mô tả khoa học đầu tiên năm 1890.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia VI

Лютка-дриада ( Russo )

fornecido por wikipedia русскую Википедию
Латинское название Lestes dryas Kirby, 1890

wikispecies:
Систематика
на Викивидах

commons:
Изображения
на Викискладе

ITIS 102066 NCBI 411057 Охранный статус
Status iucn3.1 LC ru.svg
Вызывающие наименьшие опасения
IUCN 3.1 Least Concern: 165516

Лютка-дриада[1][2], или Лютка дриада[3] (лат. Lestes dryas) — вид стрекоз рода Lestes из семейства Лютки (Lestidae). Голарктика: Северная Америка, Северная Евразия, Северная Африка. Включен в Международную Красную книгу МСОП[4]. Красная книга Кабардино-Балкарской Республики и Красная книга Костромской области[5].

Описание

Длина тела — до 40 мм, размах крыльев до 33 мм. Голова в задней части чёрная. Птеростигма одноцветная (бурая). Стрекозы с тонким удлинённым телом, металлически блестящие. В покое держат крылья открытыми. Маска у личинок ложковидная. Летают с июня по сентябрь. Личинки и взрослые стрекозы хищники. Связаны с мелкими стоячими или пересыхающими водоёмами[3][6].

  •  src=

    Гениталии самца L. dryas

  •  src=

    Гениталии самца

  •  src=

    Самец

  •  src=

    Самка

Примечания

  1. Стриганова Б. Р., Захаров А. А. Пятиязычный словарь названий животных: Насекомые (латинский-русский-английский-немецкий-французский) / Под ред. д-ра биол. наук, проф. Б. Р. Стригановой. — М.: РУССО, 2000. — С. 5. — 1060 экз.ISBN 5-88721-162-8.
  2. Татаринов А. Г., Кулакова О. И. Стрекозы (Фауна европейского Северо-Востока России. т. Х). — СПб.: Наука, 2009. — 213 с. — ISBN 978-5-02-026352-9.
  3. 1 2 Скворцов В. Э. Стрекозы Восточной Европы и Кавказа: Атлас-определитель. — М.: Товарищество научных изданий КМК, 2010. — 624 с. — 1000 экз.ISBN 978-5-87317-657-1.
  4. Clausnitzer, V. 2009. Lestes dryas. The IUCN Red List of Threatened Species. Downloaded on 28 January 2016.
  5. Аннотированный перечень редких и находящихся под угрозой исчезновения видов беспозвоночных животных, особо охраняемых в пределах России // 2003* Россия* Красный список особо охраняемых редких и находящихся под угрозой исчезновения животных и растений. (2-й выпуск). Часть 2. Беспозвоночные животные (Бюллетень Красной книги, 2/2004 (2008)) / отв. ред. В. Е. Присяжнюк. — М.: Лаборатория Красной книги Всероссийского научно-исследовательского института охраны природы, 2004 (2008). — С. 136. — 512 с. — ISBN 978-5-9243-0158-7 Полный текст
  6. Watson, L., and Dallwitz, M. J. 2003 onwards. Lestes dryas (Kirby, 1890). British insects: Dragonglies and Damselflies (Odonata). Version: 1st January 2012.
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Авторы и редакторы Википедии

Лютка-дриада: Brief Summary ( Russo )

fornecido por wikipedia русскую Википедию

Лютка-дриада, или Лютка дриада (лат. Lestes dryas) — вид стрекоз рода Lestes из семейства Лютки (Lestidae). Голарктика: Северная Америка, Северная Евразия, Северная Африка. Включен в Международную Красную книгу МСОП. Красная книга Кабардино-Балкарской Республики и Красная книга Костромской области.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Авторы и редакторы Википедии