dcsimg
Imagem de Saccharomyces cerevisiae (Desm.) Meyen 1838
Life » » Fungi » » Ascomycota » » Saccharomycetaceae »

Saccharomyces cerevisiae (Desm.) Meyen 1838

Saccharomyces cerevisiae ( Sueco )

fornecido por wikipedia SV

Saccharomyces cerevisiae är den vanligaste arten av jästsvamp och har använts sedan urminnes tider, både till bakning och bryggning. Den är encellig, äggformad och 5-10 mikrometer lång. Den förökar sig genom knoppning.

Den första jästen som människan använde kom troligtvis från skalet på vindruvor. Man kan se jästen som en del av det mycket tunna vita lager som finns utanpå dessa och liknande frukter. Särskilt bra syns det på mörka varianter.

Jästsvampen är troligtvis den mest utforskade eukaryota organismen. Den spelar samma viktiga roll som modellorganism för studier av eukaryota celler som Escherichia coli gör för studier av prokaryota celler. Artens genom är ca 12 Mb långt och innehåller ca 6300 gener.[67]

Referenser

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
  2. ^ Seguela, J.-P.; Bastide, J.-M.; Massot, J. (1984) Saccharomyces boulardii: critères d'identification, In: Abstracts of the 6th International Symposium on Yeasts, Montpellier:XIV–II–P
  3. ^ Santa María (1978) , www.speciesfungorum.org
  4. ^ Santa María (1978) , In: Comun. Inst. nac. Invest. agrar., Gen. 3:40
  5. ^ Santa María (1970) , In: Bol. Inst. Nac. Invest. Agron. 30(no. 62):64
  6. ^ Santa María (1970) , In: Bol. Inst. Nac. Invest. Agron. 30(no. 62):63
  7. ^ Santa María (1970) , In: Bol. Inst. Nac. Invest. Agron. 30(no. 62):65
  8. ^ Santa María (1968) , In: Bol. Inst. Nac. Invest. Agron. 28(no. 58):30
  9. ^ V. Jensen (1967) , In: Årrskr. Kongel. Vet.-Landbohøjsk.:189
  10. ^ Van der Walt (1965) , In: Antonie van Leeuwenhoek 31:192
  11. ^ Santa María (1964) , In: Bol. Inst. Nac. Invest. Agron. 24:533
  12. ^ Santa María (1963) , In: Antonie van Leeuwenhoek 29:341
  13. ^ Santa María (1962) , In: J. gen. Microbiol. 28:377
  14. ^ [a b c d] Kudryavtsev (1960) , In: Bot. Mater. Otd. Sporov. Rast. Bot. Inst. Komarova Akad. Nauk S.S.S.R. 13:140
  15. ^ [a b c] Kudryavtsev (1960) , In: Bot. Mater. Otd. Sporov. Rast. Bot. Inst. Komarova Akad. Nauk S.S.S.R. 13:141
  16. ^ Shehata (1960) , In: Appl. Microbiol. 8:75
  17. ^ Kudryavtsev (1960) , In: Bot. Mater. Otd. Sporov. Rast. Bot. Inst. Komarova Akad. Nauk S.S.S.R. 13:142
  18. ^ [a b] Santa María (1959) , In: An. Inst. Nac. Inves. Agron. 8:730
  19. ^ [a b] Santa María (1958) , In: An. Inst. Nac. Inves. Agron. 8:779–796
  20. ^ Uden & Assis-Lopes (1957) , In: Portug. acta biol., Sér. A 4:324
  21. ^ Van der Walt & Tscheuschner (1956) , In: Antonie van Leeuwenhoek 22(3):259
  22. ^ Dietrichson (1954) , In: Annls Parasit. hum. comp. 29(3):271–288,460–498
  23. ^ Lodder & Kreger-van Rij (1952) , In: Yeasts, a taxonomic study, [Edn 1] (Amsterdam):668
  24. ^ Lodder & Kreger-van Rij (1952) , In: Yeasts, a taxonomic study, 3rd Edn (Amsterdam):668
  25. ^ Diddens & Lodder (1942) , In: Die Hefasammlung des 'Centraalbureau voor Schimmelcultures': Beitrage zu einer Monographie der Hefearten. II. Teil. Die anaskosporogenen Hefen. Zweite Halfte 2:487
  26. ^ T. Castelli (1939) , In: Arch. Mikrobiol. 9:454
  27. ^ T. Castelli (1938) , In: Arch. Mikrobiol. 9:459
  28. ^ T. Castelli (1938) , In: Arch. Mikrobiol. 9:456
  29. ^ Ruíz Oronoz (1938) , In: An. Inst. Biol. Univ. Mex. 9:49
  30. ^ Wolfram & Zach (1934) , In: Archiv für Dermatologie und Syphilis 170:693
  31. ^ Y. Takeda (1934) , In: J. agric. Chem. Soc. Japan 10:1281
  32. ^ Sacch. (1933) , In: Arch. Mikrobiol. 4:425–446
  33. ^ Stell.-Dekk. (1931) , In: Verh. K. Akad. Wet., tweede sect. 28:1–547
  34. ^ Stell.-Dekk. (1931) , In: Verh. K. Akad. Wet., tweede sect. 28:159
  35. ^ Stell.-Dekk. (1931) , In: Verh. K. Akad. Wet., tweede sect. 28:90
  36. ^ Stell.-Dekk. (1931) , In: Verh. K. Akad. Wet., tweede sect. 28:197
  37. ^ Stell.-Dekk. (1931) , In: Verh. K. Akad. Wet., tweede sect. 28:175
  38. ^ Stell.-Dekk. (1931) , In: Verh. K. Akad. Wet., tweede sect. 28:87
  39. ^ Stell.-Dekk. (1931) , In: Verh. K. Akad. Wet., tweede sect. 28:166
  40. ^ Stell.-Dekk. (1931) , In: Verh. K. Akad. Wet., tweede sect. 28:164
  41. ^ Negroni (1929) , In: Annls Parasit. hum. comp. 7:303
  42. ^ Redaelli (1925) , In: Miceti Associaz. Microbica Tuberculosi Polmonare Cavitaria (Pavia):41
  43. ^ [a b c d e f g h i j] J.M. Steiner (1924) , In: Etude sur les Levures activ. des vins valais, Thèse, Genève:23
  44. ^ [a b] Osterw. (1924) , In: Zentbl. Bakt. ParasitKde, Abt. II 60:485
  45. ^ Osterw. (1924) , In: Zentbl. Bakt. ParasitKde, Abt. II 60:500
  46. ^ Schnegg & Oehlkers (1922) , In: Z. Ges. Brauwesen 106–107:111–113
  47. ^ Kuff. (1920) , In: Bull. Soc. Roy. Sci. Medic. Natur. Brux. 1:1–31
  48. ^ [a b c d e] Saito, K. (1914) Mikrobiologische Studien über die Bereitung des mandschurischen Branntweins, In: Report of the Central Laboratory, South Manchuria Railway Company 1:60 pp. + 5 pl.
  49. ^ [a b] Guillierm. (1914) , In: Annls Sci. Nat., Bot., sér. 9 19:3
  50. ^ Guillierm. (1914) , In: Annls Sci. Nat., Bot., sér. 9 19:16
  51. ^ Guillierm. (1914) , In: Annls Sci. Nat., Bot., sér. 9 19:7
  52. ^ Saito (1910) , In: Zentbl. Bakt. ParasitKde, Abt. II 26:371
  53. ^ [a b] Nakaz. (1909) , In: Zentbl. Bakt. ParasitKde, Abt. II 22:540
  54. ^ E.C. Hansen (1908) , In: Comptes rendu Trav. Laboratoire d. Carlsberg 3:188
  55. ^ Saito (1907) , In: Zentbl. Bakt. ParasitKde, Abt. II 18:30–37
  56. ^ E.C. Hansen (1904) , In: Zentbl. Bakt. ParasitKde, Abt. II 12::529–538
  57. ^ [a b] E.C. Hansen (1904) , In: Zentbl. Bakt. ParasitKde, Abt. II 12:529–538
  58. ^ K. Yabe (1897) , In: Bull. Imp. Univ. Tokyo 3:221
  59. ^ Lindner (1895) , www.speciesfungorum.org
  60. ^ Lindner (1895) , In: Mikrosk. Betriebskontr.:182
  61. ^ Lindner (1895) , In: Mikrosk. Betriebskontr.:397
  62. ^ Went & Prins. Geerl. (1894) , In: Over. Suiker en Alcoholvorming ...:17
  63. ^ P.A. Saccardo (1893) , In: Am. Nat.:693
  64. ^ Bay (1893) , In: Am. Nat.:693
  65. ^ [a b c] Reess (1870) , In: Bot. Unters. Alkoholgährungspilze:82
  66. ^ Mallié, M.; Nguyen Van, P.; Bertout, S.; Vaillant, C.; Bastide, J.-M. (2001) Genotypic study of Saccharomyces boulardii compared to the Saccharomyces sensu stricto complex species, In: J. Mycol. Médic. 11(1):19–25
  67. ^ Reece et al. (2011), sid. 479
  • Reece, Jane B; Lisa A. Urry, Michael L. Cain, Steven A. Wasserman, Peter V. Minorsky, Robert B. Jackson (2011). Campbell Biology Global Edition (9th Edition). San Francisco: Pearson. ISBN 9780321739759
licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia författare och redaktörer
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SV

Saccharomyces cerevisiae: Brief Summary ( Sueco )

fornecido por wikipedia SV

Saccharomyces cerevisiae är den vanligaste arten av jästsvamp och har använts sedan urminnes tider, både till bakning och bryggning. Den är encellig, äggformad och 5-10 mikrometer lång. Den förökar sig genom knoppning.

Den första jästen som människan använde kom troligtvis från skalet på vindruvor. Man kan se jästen som en del av det mycket tunna vita lager som finns utanpå dessa och liknande frukter. Särskilt bra syns det på mörka varianter.

Jästsvampen är troligtvis den mest utforskade eukaryota organismen. Den spelar samma viktiga roll som modellorganism för studier av eukaryota celler som Escherichia coli gör för studier av prokaryota celler. Artens genom är ca 12 Mb långt och innehåller ca 6300 gener.

licença
cc-by-sa-3.0
direitos autorais
Wikipedia författare och redaktörer
original
visite a fonte
site do parceiro
wikipedia SV