Parmelia omphalodes is a species of foliose lichen in the family Parmeliaceae. It is one of the several dozen lichen species first described in 1753 by Carl Linnaeus.[2] Swedish lichenologist Erik Acharius transferred it to the genus Parmelia in 1803.[3] The lichen is widely distributed, having been recorded in Asia, Africa, Europe, and North and South Americas. Morphologically similar–but genetically distinct–species include Parmelia discordans and P. pinnatifida.[4]
Parmelia omphalodes is a species of foliose lichen in the family Parmeliaceae. It is one of the several dozen lichen species first described in 1753 by Carl Linnaeus. Swedish lichenologist Erik Acharius transferred it to the genus Parmelia in 1803. The lichen is widely distributed, having been recorded in Asia, Africa, Europe, and North and South Americas. Morphologically similar–but genetically distinct–species include Parmelia discordans and P. pinnatifida.
Kriips-lapiksamblik (Parmelia omphalodes) on samblikuliik.
Samblik kasvab ka Eestis.[1]
Kriips-lapiksamblik (Parmelia omphalodes) on samblikuliik.
Samblik kasvab ka Eestis.
Letlav (Parmelia omphalodes) är en brun eller brungråaktig lav som växer på klippor och stenar och har stor spridning på norra halvklotet. Dess namn kommer av att den förr användes för färgning av textil (jämför leta, som är ett äldre ord för färga). En annan lav som använts för färgning och som tillhör samma släkte som letlav är färglav.
Letlaven kännetecknas av förekomsten av ljusa pseudocypheller på bålens ovansida, samt även av att dess lober är tvärt avskurna. Det är sällsynt att apothecier förekommer och den saknar isidier.
Letlav (Parmelia omphalodes) är en brun eller brungråaktig lav som växer på klippor och stenar och har stor spridning på norra halvklotet. Dess namn kommer av att den förr användes för färgning av textil (jämför leta, som är ett äldre ord för färga). En annan lav som använts för färgning och som tillhör samma släkte som letlav är färglav.
Letlaven kännetecknas av förekomsten av ljusa pseudocypheller på bålens ovansida, samt även av att dess lober är tvärt avskurna. Det är sällsynt att apothecier förekommer och den saknar isidier.