Brudbröd (Filipendula vulgaris) är en art i familjen rosväxter.
Brudbröd är lätt igenkänd på de starka och sega rötternas tjocka, kulformiga uppsvällningar, hårda men dock något köttiga knölar, som magasinerar vatten för torra perioder och mot hösten blir mjukare och tämligen välsmakande. För deras skull bökar svinen upp jorden, varav växten fått en mängd benämningar, exempelvis:
Blommorna är väldoftande på grund av sitt innehåll av metylsalicylat.
I trädgårdar odlas ibland sorterna 'Multiplex' ('Plena') som har fyllda blommor och 'Rosea' med rosa blommor.
Brudbröd förväxlas ibland med älggräs, Filipendula ulmaria L.
Arten förekommer i Europa till västra Sibirien och Turkiet, samt i nordvästra Afrika. Enstaka fynd i Nordamerika, men arten är inte ursprunglig där,
I Sverige går den i norr endast till Dalarna och Hälsingland; i Norge finns den endast i syd-östra hörnet; i Danmark på Sjælland och i norra Jylland, samt i Finland endast i det sydvästra hörnet.
Brudbröd är en allmän karaktärsväxt för torra, solöppna ängsbackar, där den rikligt blommar i början av juli eller något före gulmåran.
De näringsrika rotknölarna är ätbara, vilket ibland uppmärksammas i överlevnadskurser.
Av malda rotknölar kan nödbröd bakas, vilket är anledning till namnet brudbröd. Hur ledet brud skall förklaras är däremot oklart. Noteras kan emellertid att det tyska namnet för brudbröd är Kleines Mädesüß, ungefär Lilla sötnosen i betydelsen ung flicka. Detta kan kanske antyda ett sammanhang med en brud (gemensam etymologisk rot långt tillbaka i tiden).
I somliga trakter lär brudbröd ha insamllats för att ge smak åt vissa maträtter.[4] Om exempelvis brudbrödblommor kokas i mjölk får mjölken god smak, antagligen p.g.a. blommornas innehåll av metylsalicylat. (Detta ämne används f ö även för att ge smak åt vissa sorters tuggummi.)