El tití gris (Plecturocebus moloch) és una espècie de primat del gènere Plecturocebus, dins la família dels pitècids (Pitheciidae). Com tots els titís, és un primat relativament petit, amb el pelatge espès i suau. Té una llargada corporal de 33 cm, amb un pes de 700-1.200 g. Els mascles són una mica més pesants que les femelles. És un dels titís de més àmplia distribució. Viu a l'est de la conca de l'Amazones, als estats brasilers de Pará i Mato Grosso.
El tití gris (Plecturocebus moloch) és una espècie de primat del gènere Plecturocebus, dins la família dels pitècids (Pitheciidae). Com tots els titís, és un primat relativament petit, amb el pelatge espès i suau. Té una llargada corporal de 33 cm, amb un pes de 700-1.200 g. Els mascles són una mica més pesants que les femelles. És un dels titís de més àmplia distribució. Viu a l'est de la conca de l'Amazones, als estats brasilers de Pará i Mato Grosso.
Titi rezavý (Callicebus moloch), známý též pod názvem vdovka ryšavá, je malý primát a známý zástupce čeledi chvostanovitých (Pitheciidae) obývající husté tropické pralesy a houštiny poblíž řeky Amazonky a Orinoka ve střední Brazílii.
Je 27-43 cm dlouhý, váží kolem 0,7 až 1 kg a jeho ovíjivý ocas měří 35-55 cm. Stejně jako ostatní titiové má zavalitou postavu a hustou srst, která je na hřbetě většinou skvrnitě hnědá a na břišní straně těla zbarvena do rezava. Objevují se však i jedinci ze stejně zbarvenou srstí po celém těle. Dále má černou obličejovou masku, zadní končetiny delší než přední a ušní boltce téměř zcela skryté v dlouhé srsti.
Je aktivní ve dne a žije v menších skupinách tvořených jedním samcem, samicí a jejich mláďaty. Titi rezavý je silně teritoriální a jeden pár si obhajuje velké území o rozloze 6-12 h. Za potravou, kterou tvoří především ovoce, listy, květy, stonky, drobný hmyz nebo ptačí vejce, se vydává brzy ráno a zbytek dne tráví většinou odpočinkem nebo klidnějším pohybem. Často můžeme vidět pár se vzájemně propletenými ocasy, čímž si upevňují rodinné a vzájemné svazky. Je to velice hlasitý primát, který se dorozumívá pronikavými pokřiky.
Samice rodí většinou jedno mládě po 160 denní březosti, které je odstaveno ve věku 8 měsíců.
Stejně jako většina obyvatel tropického pralesa je nejvíce ohrožován ztrátou přirozeného biomu. V Červeném seznamu IUCN ho nalezneme v kategorii málo dotčených druhů (Least Concern), v CITES v příloze II.
Titi rezavý (Callicebus moloch), známý též pod názvem vdovka ryšavá, je malý primát a známý zástupce čeledi chvostanovitých (Pitheciidae) obývající husté tropické pralesy a houštiny poblíž řeky Amazonky a Orinoka ve střední Brazílii.
Je 27-43 cm dlouhý, váží kolem 0,7 až 1 kg a jeho ovíjivý ocas měří 35-55 cm. Stejně jako ostatní titiové má zavalitou postavu a hustou srst, která je na hřbetě většinou skvrnitě hnědá a na břišní straně těla zbarvena do rezava. Objevují se však i jedinci ze stejně zbarvenou srstí po celém těle. Dále má černou obličejovou masku, zadní končetiny delší než přední a ušní boltce téměř zcela skryté v dlouhé srsti.
Je aktivní ve dne a žije v menších skupinách tvořených jedním samcem, samicí a jejich mláďaty. Titi rezavý je silně teritoriální a jeden pár si obhajuje velké území o rozloze 6-12 h. Za potravou, kterou tvoří především ovoce, listy, květy, stonky, drobný hmyz nebo ptačí vejce, se vydává brzy ráno a zbytek dne tráví většinou odpočinkem nebo klidnějším pohybem. Často můžeme vidět pár se vzájemně propletenými ocasy, čímž si upevňují rodinné a vzájemné svazky. Je to velice hlasitý primát, který se dorozumívá pronikavými pokřiky.
Samice rodí většinou jedno mládě po 160 denní březosti, které je odstaveno ve věku 8 měsíců.
Stejně jako většina obyvatel tropického pralesa je nejvíce ohrožován ztrátou přirozeného biomu. V Červeném seznamu IUCN ho nalezneme v kategorii málo dotčených druhů (Least Concern), v CITES v příloze II.
De grijze springaap (Callicebus moloch) is een zoogdier uit de familie van de sakiachtigen (Pitheciidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Johann Centurius von Hoffmannsegg in 1807.
Deze springaap heeft een gedrongen lichaam met een dikke, zachte vacht en korte poten. Zijn oren zitten haast verborgen in de vacht. De rug van het dier is bruingespikkeld en de buik vertoont een overwegend oranje kleur. Door die opvallende kleuren en zijn trage bewegingen is het dier een weinig opvallende verschijning in de moerasbossen. De lichaamslengte bedraagt 27 tot 43 cm, de staartlengte 35 tot 55 cm en het gewicht 0,7 tot 1 kg.
Zijn voedsel bestaat hoofdzakelijk uit vruchten, bladen, zaden en insectenlarven. Beide partners gaan een hechte paarbinding aan en verdedigen een territorium van 6 tot 12 hectare. Bij zonsopgang zingen ze met verstrengelde staarten een ‘duet’ om de familieband te versterken en hun territoriale rechten te bevestigen.
Deze soort komt voor in de tropische moerasbossen van noordelijk Zuid-Amerika.
Bronnen, noten en/of referentiesDe grijze springaap (Callicebus moloch) is een zoogdier uit de familie van de sakiachtigen (Pitheciidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Johann Centurius von Hoffmannsegg in 1807.
Molokkspringapearten (Cellicebus moloch) er utbredt i det nordlige Brasil.
Alle de minst 20 springapeartene har tett, myk pels, liten, tettbygd kropp, korte bein og armer, og – noe som er karakteristisk for vestaper av denne størrelsen – ører som nesten er skjult i pelsen. De eter hovedsakelig frukt, blader, frø og larver. Pelsen på ryggen er brunspettet og buken er vanligvis oransje. Den uanselige pelsfargen og de trege bevegelsene kamuflerer dem i trærne rundt sumper og tjern. Hunn og hann danner tette parforholdog forsvarer et territorium på 6–12 hektar. De tvinner halene sine sammen og synger duett like etter daggry for å opprettholde familie- og parbåndene, og for å hevde reviret.
Molokkspringapearten (Cellicebus moloch) er utbredt i det nordlige Brasil.
Alle de minst 20 springapeartene har tett, myk pels, liten, tettbygd kropp, korte bein og armer, og – noe som er karakteristisk for vestaper av denne størrelsen – ører som nesten er skjult i pelsen. De eter hovedsakelig frukt, blader, frø og larver. Pelsen på ryggen er brunspettet og buken er vanligvis oransje. Den uanselige pelsfargen og de trege bevegelsene kamuflerer dem i trærne rundt sumper og tjern. Hunn og hann danner tette parforholdog forsvarer et territorium på 6–12 hektar. De tvinner halene sine sammen og synger duett like etter daggry for å opprettholde familie- og parbåndene, og for å hevde reviret.
Denne arten lever bare i Brasil.Callicebus moloch[2][3][4][5][6] är en däggdjursart som först beskrevs av Johann Centurius Hoffmannsegg 1807. Callicebus moloch ingår i släktet springapor och familjen Pitheciidae.[7][8] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[7] Artepitet i det vetenskapliga namnet syftar på eldens gud hos fenicier och hebréer.[9]
Denna springapa förekommer i Brasilien i delstaterna Pará och Mato Grosso. Utbredningsområdets norra gräns utgörs av Amazonfloden. Habitatet varierar mellan tropiska regnskogar och mera torra landskap.[1]
Individerna blir cirka 800 gram tunga.[10] De har en 29 till 39 cm lång kropps (huvud och bål) och en svanslängd av 33 till 48 cm. Bakfötternas längd är 8,5 till 10 cm och öronen är 2,6 till 3,2 cm långa. Callicebus moloch kan använda händer och fötter som gripverktyg. Tummen och stortån har ungefär samma längd. Pälsens färg varierar mellan olika individer och den kan vara olik på olika kroppsdelar. Det kan finnas brun, grå, rödbrun eller svartaktig päls. På undersidan kan det vara en orange skugga. Arten har långa framtänder i överkäken och hörntänderna liknar framtänder i utseende. Tandformeln är I 2/2 C 1/1 P 3/3 M 3/3, alltså 36 tänder. I ansiktet förekommer bara några glest fördelade hår.[9]
Callicebus moloch har ungefär samma levnadssätt som andra springapor. Flocken består av ett monogamt föräldrapar och deras ungar från olika kullar. De är aktiva på dagen och äter frukter, blad, fågelägg, insekter och andra ryggradslösa djur. Det sociala bandet stärks genom ömsesidig pälsvård och dessutom flätar aporna sina svansar ihop när de sover.[10]
Mellan december och april föds vanligen ett ungdjur. Efter cirka tio månader är ungen lika stor som sina föräldrar. Ungen lämnar flocken efter två eller tre år. Individer i fångenskap blir vanligen 12 år gamla och enskilda individer blev 25 år gamla.[10]
Callicebus moloch är en däggdjursart som först beskrevs av Johann Centurius Hoffmannsegg 1807. Callicebus moloch ingår i släktet springapor och familjen Pitheciidae. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade. Artepitet i det vetenskapliga namnet syftar på eldens gud hos fenicier och hebréer.
Denna springapa förekommer i Brasilien i delstaterna Pará och Mato Grosso. Utbredningsområdets norra gräns utgörs av Amazonfloden. Habitatet varierar mellan tropiska regnskogar och mera torra landskap.
Individerna blir cirka 800 gram tunga. De har en 29 till 39 cm lång kropps (huvud och bål) och en svanslängd av 33 till 48 cm. Bakfötternas längd är 8,5 till 10 cm och öronen är 2,6 till 3,2 cm långa. Callicebus moloch kan använda händer och fötter som gripverktyg. Tummen och stortån har ungefär samma längd. Pälsens färg varierar mellan olika individer och den kan vara olik på olika kroppsdelar. Det kan finnas brun, grå, rödbrun eller svartaktig päls. På undersidan kan det vara en orange skugga. Arten har långa framtänder i överkäken och hörntänderna liknar framtänder i utseende. Tandformeln är I 2/2 C 1/1 P 3/3 M 3/3, alltså 36 tänder. I ansiktet förekommer bara några glest fördelade hår.
Callicebus moloch har ungefär samma levnadssätt som andra springapor. Flocken består av ett monogamt föräldrapar och deras ungar från olika kullar. De är aktiva på dagen och äter frukter, blad, fågelägg, insekter och andra ryggradslösa djur. Det sociala bandet stärks genom ömsesidig pälsvård och dessutom flätar aporna sina svansar ihop när de sover.
Mellan december och april föds vanligen ett ungdjur. Efter cirka tio månader är ungen lika stor som sina föräldrar. Ungen lämnar flocken efter två eller tre år. Individer i fångenskap blir vanligen 12 år gamla och enskilda individer blev 25 år gamla.
Callicebus moloch là một loài động vật có vú trong họ Pitheciidae, bộ Linh trưởng. Loài này được Hoffmannsegg mô tả năm 1807.[2]
Callicebus moloch là một loài động vật có vú trong họ Pitheciidae, bộ Linh trưởng. Loài này được Hoffmannsegg mô tả năm 1807.
Plecturocebus moloch
(Hoffmannsegg, 1807)
Рыжебрюхий прыгун[1] или прыгун-молох[2] (лат. Plecturocebus moloch), — вид приматов из семейства саковых.
Длина тела в среднем 333 мм для самцов и 331 мм для самок. Половой диморфизм не выражен. Хвост длиннее тела[3]. Вес самцов от 850 до 1200 г, вес самок от 700 до 1020 г[3]. Зубная формула 2.1.3.32.1.3.3. Уши относительно большие. Шерсть на спине серая, красноватая или коричневая. На лбу белые или чёрные полосы[4].
Встречаются в бразильской части амазонских джунглей к югу от Амазонки в штатах Мату-Гросу и Пара[5].
Образуют небольшие группы от двух до четырёх особей. Моногамны. В каждой группе один взрослый самец и одна взрослая самка. Молодняк покидает группу в возрасте от 2 до 3 лет. О потомстве заботятся как самка, так и самец. Предпочитают густые дождевые тропические леса, чаще селятся у источников пресной воды. В рационе в основном фрукты, также листья и насекомые[4].
Вид описан в 1807 году Иоганном Центурием фон Гофманзегом как Cebus moloch[6], позже перенесён в род Callicebus, где включался в группу видов C. moloch подрода Callicebus[7]. В 2016 году Byrne с коллегами провели молекулярно-генетическим исследования рода Callicebus, в результате чего рыжебрюхого прыгуна с родственными видами выделили в новый род Plecturocebus, где он является типовым видом рода и для так называемой moloch group внутри него[6].
Рыжебрюхий прыгун или прыгун-молох (лат. Plecturocebus moloch), — вид приматов из семейства саковых.
ダスキーティティ(Callicebus moloch)は、哺乳綱霊長目サキ科ティティ属(Plecturocebus属とする説もあり)に分類される霊長類。
南アメリカ中央部の熱帯林・川辺林に棲息。
長い毛で茶色が多く、色の濃淡がいろいろある。モコモコの体をしているウサギくらいの大きさであり、一夫一婦制をとるのが特徴である。シッポを絡ませ寄り添う姿がとても可愛らしい。
毛深い体に太い尾をもつが、尾に把握性はない。 ペア型の社会構造をもつ。 2頭のサルが尾をからみ合わせる行動がよくみられる。果実や葉、昆虫などを食べる。
模式産地はベレン周辺(パラー州)。
頭部から胴体にかけては淡黄色や灰色・暗褐色の体毛で被われる[6]。耳から顎にかけては赤い[6]。
C. prinus
C. lugens
C. nigrifrons
コインブラティティC. coimbrai
C. personatus
C. donacophilus
C. hoffmannsi
ハイイロティティC. cinerascens
C. miltoni
C. bernhardi
ダスキーティティ C. moloch
C. cupreus
ブラウンティティC. brunneus
C. caligatus
C. dubius
1990年にそれまでの本種の亜種を全て独立種に分割し[5]、ティティ属内ではブラウンティティC. brunneus・C. caligatus・ハイイロティティC. cinerascens・レッドティティC. cupreus・C. dubius・ホフマンティティC. hoffmannsi・マスクティティC. personatusらと共にmoloch groupを構成する説が提唱された[7]。1999年のコインブラティティC. coimbraiの新種記載にあたり主に上記の分類を踏襲しつつもマスクティティの亜種を独立種とする説が提唱され[5]、この分類では属内ではハイイロティティ・ブラウンティティ・ホフマンティティ(後に亜種を独立種とする説が提唱され細分化)らと共にmoloch groupを構成する説が提唱された[7]。2016年には核DNAとミトコンドリアDNAの分子系統推定から、Callicebus属に5種のみを残し多くの種(6種は新属Cheracebusに分割)を本種を模式種とした新属Plecturocebus属へ分割する説が提唱された[7]。
低地にある熱帯雨林に生息する[6]。ペアとその幼獣からなる群れを形成して生活する[6]。
森林伐採やダム・道路建設・鉱業での採掘などの生息地の破壊による影響が懸念されている[3]。1977年に霊長目単位でワシントン条約附属書IIに掲載されている[2]。
ダスキーティティ(Callicebus moloch)は、哺乳綱霊長目サキ科ティティ属(Plecturocebus属とする説もあり)に分類される霊長類。
南アメリカ中央部の熱帯林・川辺林に棲息。
長い毛で茶色が多く、色の濃淡がいろいろある。モコモコの体をしているウサギくらいの大きさであり、一夫一婦制をとるのが特徴である。シッポを絡ませ寄り添う姿がとても可愛らしい。
毛深い体に太い尾をもつが、尾に把握性はない。 ペア型の社会構造をもつ。 2頭のサルが尾をからみ合わせる行動がよくみられる。果実や葉、昆虫などを食べる。